Ett fritidspedagogiskt dilemma del 2

Fritidspedagogens dilemma (ett av dem) – Att gå på föreläsning och ombes att tänka om till fritidshemssituationer, eftersom föreläsningen är riktad till lärare i grundskola. Att läsa litteratur och tänka om den till sin egen verksamhet. Till och med på högskolorna ser det ut så. Men varför? Fritidshemsverksamheten i Sverige är inte en parentes! I princip går lika många barn i årskurs F-3 på fritidshem, som i skolan. Och ofta är det mer än halva deras dag som spenderas på fritidshemmet. Så varför finns inte mer litteratur, forskning och artiklar om den arenan?

Det finns också ett stort problem med att försöka göra ”översättningar” från skola och förskola till fritidshem: Även om dessa verksamheter är besläktade finns väsentliga skillnader som inte går att bortse ifrån. Och dessa skillnader gör det problematiskt att direkt ”översätta”.
En stor skillnad är att barnen undervisats hela dagen i skolan innan de kommer till fritidshemmet på eftermiddagen. Ingången för de flesta barns lärande och utveckling kan inte fortsätta på samma grunder, hela eftermiddagen också. Jag menar att barnen inte kommer att orka det lärande som startar med ”I eftermiddag ska vi alla undersöka vilka insekter vi kan hitta i dungen”. Vi måste hitta en annan ingång om vi vill ha ett lärande om natur. Och kan vi verkligen kräva att alla ska vara med? Nej, inte det heller! För fritidshemsverksamheten bygger på de intressen barnen själva vill vidareutveckla. Hur kan fritidspedagogen erhålla kunskap i hur man utvecklar just den pedagogiken om det inte finns litteratur, artiklar eller forskning?

Vem/vilka är ansvariga för att också fritidspedagoger får relevant undervisning på högskolorna? Med relevant tilltal, relevant litteratur och väl insatta föreläsare? Att fritidspedagoger får fortbildning som berör just fritidshemmet? Att fler fritidspedagoger får möjlighet att skriva och forska om det de är experter på? Hur stimuleras denna yrkesgrupp till att utveckla verksamheten? Har staten satsat på förstelärare eller motsvarande för fritidshemmen? Eller gjort det möjligt på annat vis, att arbeta med utveckling på lokalnivå och på högre nivå? Vad händer med utbildningen för lärare som ska undervisa på fritidshem? Blir den allt mer anpassad till möjlighet för vidare forskning, för den som så önskar?

Det finns alltid många frågor att ställa. Men vem kan svara? Och finns någon som är villig att göra förändringar om svaren är negativa?

Detta var del 2 om Ett fritidspedagogiskt dilemma. Del 1 hittar du i gårdagens blogginlägg.

Inside My Classroom

Marie ”Inside My Classroom
Advertisements

One thought on “Ett fritidspedagogiskt dilemma del 2

  1. Pingback: Ett fritidspedagogiskt dilemma del 1 | Lärande perspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s