En digital betraktelse

(Texten publicerades även i Lärarförbundets facktidning ”Fritidspedagogik” nr 3/14)

 

Vare sig vi vill det eller inte, har världen omkring oss blivit digitaliserad. Nästan allt sker över nätet: Vi bokar resor och biljetter; sköter bankärenden; letar bostad; läser nyheter och söker information. För de flesta av oss är det ju inte precis något som vi har med oss sedan barnsben. Vadå internet, på 70-talet?! Men för de barn som vi möter på våra fritidshem, är det ju just så det är – det är deras verklighet, deras vardag. Digitala verktyg är för dem inte något svårbegripligt: Den som inte har en egen smartphone har en kompis som har en och allt fler skolor och fritidshem upprustas med teknisk utrustning av senaste snitt.

I vårt uppdrag krävs att vi möter barnen i den verklighet de befinner sig. Och barnen befinner sig fortfarande i Legots , rollekens och kojbyggets verklighet. Men de befinner sig också i onlinespelets, chattens och Googles verklighet.
Så som vi finns där och diskuterar en Lego-konstruktion, ger tips på hållbarhet, kanske; just så måste vi finnas när det konstrueras på nätspelet – en närvaro; ett stöd och ett engagemang. Och visst finns vi där när det kör ihop sig i rollekarna. Lyfter upp den som inte verkar får ta plats; coachar vid konflikten och finns där så att kränkningar och andra oönskade beteenden ska upptäckas i tid. Så måste vi också finnas när barnen upptäcker de social medierna! Antagligen hjälper vi den som letar material till kojbygget. Troligtvis uppmuntrar vi genom glada tillrop; kanske till och med bjuder på saft i den nybyggda kojan. Hjälper vi det barn som letar på nätet? Ger vi handfasta råd om fällor och tips på hur man kritiskt förhåller sig till det man finner?
Vi fritidspedagoger menar ofta att vi är experter på relationer. Att de på bästa sätt kan hjälpa barn på vägen från ”svårt att hitta någon att leka med” till ”vet hur man får en kompis, och behåller den”. Nu har den sociala arenan för våra barn utökats. De ska kunna umgås på nätet också. Vilket ju förstås också kräver träning. Det är deras verklighet. Och vi kan inte säga att det får de sköta på sin fritid. För vi ska möta barnen i deras verklighet. Och dessutom är fritidshemmet en inte obetydande del av dagens ungas fritid. Eller hur?!!
Att förbereda barnen för den tid då de slutar fritids, är ett viktigt uppdrag. Förut: Vad väljer jag i kylen när jag kommer hem? Hur håller jag reda på tiden när träningen börjar? Vart kan jag gå i min omgivning? Vad bör jag undvika att göra när jag är ensam? Hur träffar jag kompisar? Nu: Samma som innan. Men också: Hur länge sitter jag vid datorn? Vad skriver jag på nätet? Vem kan jag kontakta och vem kontaktar mig, på nätet? Är det sanning det jag ser på nätet? osv osv.
Varje generation möter sin verklighet. Världen ser olika ut för barn igår, idag och i framtiden. Och eftersom vårt uppdrag kräver det, har vi den fantastiska möjligheten att få leva oss in i de ungas situation år efter år. Vi måste förstå glädjen i att levla på spelet; vad det innebär att inte få några gillningar på sociala medier och vi måste sätta oss in i hur den mediala realiteten beskriver mig som flicka eller pojke och agera utefter det.
Vi har sett vad visst beteende på nätet kan orsaka. Det finns tragiska exempel på nätmobbning; på galet olämpliga kontakter med ödesdigra konsekvenser och på barn som lämnar den fysiska verkligheten för den virtuella verklighet, i timme efter timme både under dag och natt.
Jag tror ingen har en bättre möjlighet och är bättre lämpad, att följa dessa låg- och mellanstadiebarn i deras utveckling på alla ovan nämnda områden, än just fritidspedagogen. Och vem gör det annars? Vårdnadshavaren – efter hämtningen; fritidsaktiviteten och läxorna? Läraren – när kursplanemålen är nådda? Eller ska vi låta barnen lära sig genom sina och andras misstag?bild
Fritidspedagogerna är ett privilegierat släkte, som får ta del av barnens fria tid. Vi får lära av dem och kan bygga relationer som är ömsesidigt givande. Vilket ansvar! Och vilken förmån!!

Annonser

One thought on “En digital betraktelse

  1. Pingback: https://frokenasa.wordpress.com/2014/06/06/en-digital-betraktelse/ | katarinaenbomfransson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s