Foton på naturens perfekta arrangemang

En del av oss försöker göra fina blomarrangemang och vi klär korgar med mossa och fixar och donar inför bjudningar. Men naturen skapar dem sååå mycket enklare. Bara så där. Utan att det ens är kalas.
I helgen var vi ute med geocachingbussen; vandrade, klättrade, kröp, letade oss ”hem” med pannlampa och somnade bums i bussen.

IMG_1986.JPG

IMG_1983.JPG

IMG_1987.JPG

IMG_1988.JPG

IMG_1982.JPG

IMG_1984.JPG

IMG_1989.JPG

IMG_1990.JPG

Ta din del av ansvaret, tack!

Ni kanske är Sveriges fattigaste skola/fritids. Eller näst fattigaste. Inga pengar till IT där inte! Och ni har inte fått rätt fortbildning. Ni kanske har bakåtsträvare i personalgruppen. Eller rektorer som inte hänger med i utvecklingen. Och som inte vill lyssna.

Men medan ni sitter där med era dåliga förutsättningar, fortsätter världen att snurra på. Barnen har hela världen i sin ficka (smartphonen) men vet inte hur de ska skilja sant från falskt; hur de är bra kompisar på nätet; hur de tänker IT-säkert; vad ett bra lösenord är; vad man gör om något obehagligt möter en på nätet… De förstår inte att bilden av manligt och kvinnligt på nätet påverkar dem in i gamla stereotypa roller; att perfekta ansikten får dem att se sig som fula; att de sneda kroppsidealen kan resultera i sjukdom.

Sååå… Tänker du ta ditt ansvar? Med eller utan en digital verktygslåda på jobbet!? Barnen behöver det!

PS. Det står visst i Lgr 11 om detta också… Så det är bara att sätta igång. DS.

***Glöm Lgr11!*** – Vågar du läsa detta?

Hur går det med kvaliteten på verksamheten om underarbetet inte görs? Jag har stött på många fritidspedagoger som förväntas arbeta med styrdokumenten utan att ha planeringstid; utan att ha fått tid att implementera nya dokument och utan möjlighet till vare sig enskild eller gemensam reflektion. Särskilt påtaglig blir kvalitetssänkningen då dessa fritidspedagoger arbetar tillsammans med ”folk från gatan” (dvs det finns inte utbildad personal i fritidshemmen och det anställs därför personer som har ”gillar barn” etc, i meritförteckningen…) Hur kan man överhuvudtaget räkna med att det bedrivs ett gott kvalitetsarbete på ett fritidshem då?

När sommaren startade, och en fantastisk tid för barn och personal på fritids ofta tar sin början, blev jag uppmanad av en fritidspedagog att ”Glöm läroplanen och ta sommarlov!”

Man förstår ju… Hade hen kunnat sin läroplan, hade hen vetat att Lgr11 ska genomsyra hela verksamheten. Och att det är bra! Inte jobbigt! Hade hen kunnat sin läroplan, hade hen vetat att vi har stöd i vårt arbete med barn som är rädda om varandra; barn som tar egna initiativ; barn som sjunger, skapar och skriver; hoppar, räknar och planterar.

Men förstås – vi behöver utbilda fler fritidspedagoger! Vi behöver ge fritidspedagoger – ja, alla som arbetar på fritidshemmet förstås – tid för implementering; planering och reflektion. Det är rektorernas uppdrag!

Och nu finns en ny skrift att implementera!! Det har väl ingen missat?

 

Ps. Det är snart val nu. Passa på och påverka en politiker! Eller kanske kryssa en kvinna i kommunalvalet?! Allt för länge har oförstående politiker beslutat om fritidshem i trånga och olämpliga lokaler och om barn i grupper som får en att hissna!

 

 

Det finns ett samband mellan källkritik och vattenvana

Rubriken må låta flummig. Men detta är sambandet:

Vi tycker att det är viktigt att barnen kan simma. Eller hur? Vi tänker att det är bra att de får en god vattenvana, för då blir det lättare med simningen. Vi är med dem och stöttar dem. Vi påminner dem om simtagen. Vi kör dem till simskolan. Faktiskt börjar många redan med träningen när barnen är spädbarn, på ”Lek och plask”.

Vi tycker också att det är viktigt att barnen förhåller sig källkritiska. Och även om det inte är det vanliga, borde kanske allt fler träna barnen på samma vis s2014-08-07 20.47.57om när vi tänker simkunnighet. Att vänja sig tidigt vid att fundera på sanningshalten i det man möter på nätet. Att tänka på vem som ligger bakom och i vilket syfte. Så det sätter sig i ryggmärgen. Och vi borde vara med och stötta. Vi borde ställa frågor som väcker. Och vi borde börja tidigt. Direkt när barnen börjar närma sig internet.

Lärare i förskolor, fritidshem och skolor måste ta ett större ansvar här. Jag ser stora brister i undervisningen!!

Har du goda exempel på arbetet med källkritik på fritids?! Hör av dig! Jag är lite nyfiken av mig 😉

Vem är jag att blogga??

Vi är många pedagoger som bloggar (inte så många fritidspedagoger än) om vårt arbete; vår situation; våra funderingar; om konkreta tips och idéer. Vi gör det för att sätta ord på tankarna; för att berätta om tankarna för andra; för att få reaktioner på missförhållanden och för att ge exempel på verksamhet som fungerar så där riktigt bra.

Lärande Perspektiv har fått en hel del följare och jag får respons från olika kategorier av lärare och rektorer om det positiva syfte bloggen tjänar: Man får upp ögonen för olika fenomen. Det finns en igenkänningsfaktor som saknats. Inläggen om hur man arbetar med barn och IKT har varit omtyckta och där har jag fått en del frågor om fler konkreta tips!

Men jag är ju en helt vanlig pedagog. Som alla andra. Totalt medveten om att jag lever med brister i min profession. Såsom de flesta gör. Sååå, vem är jag att blogga?!

I veckan fick jag för första gången kritik för att jag bloggade. Att det sänkte professionen. Om jag ville göra något kunde jag börja forska istället. DET skulle vara bra för professionen, sades det. Kanske var det mest för att jag länkade till bloggen i ett pedagogiskt forum, som det retade. Men vem ska jag blogga för om inte andra pedagoger?!

– Jo, forskande fritidspedagoger önskar vi!! Men jag är själv inte där i livet just nu, att det passar. Om det någonsin kommer att passa just mig! Och när jag själv tar del av andras bloggar lär jag mig massor: Om mig själv som pedagog; om professionen; nya tankar; nya arbetssätt – och det gagnar barnen – och det gagnar professionen!

Och jag fick ju stöd av andra, där på fb-gruppen ”Fritidspedagogik.se”.

Men man undrar ju… Borde man dra ett täcke över sig och glömma att bloggen lyfter mig och tillsammans med andra bloggar och bloggare, lyfter professionen!? Nä!

kollegor

Nytt läsår – nya tag

Hur tänker vi runt IKT-fritids i år??

Det har runnit en del vatten under broarna sedan vi körde igång vår IKT-satsning på fritids. Men det känns inte riktigt så. På ett vis är man alltid nybörjare på en sådan föränderlig arena. Åren har lärt oss en del, dock. Vi har blivit visare. Och alla erfarenheter är inte användbara ändå – Barngrupperna ser ju olika ut; barnen är individer; verksamheten måste anpassas till nya konstellationer, lokaler och situationer. Och ny personal! Vi får en ny kollega – så spännande!

Vi kunde se att alla våra goda intentioner inte föll väl ut, trots allt. I stort var IKT-satsningen lyckad, men misstag görs och det är dem vi lär oss av. En lärdom var att några barn behövde ett större stöd i den traditionella leken, när iPadsen fick större utrymme. En annan var att några spel tog överhanden och putte undan andra – andra som vi såg gav barnen mer – både utvecklingsmässigt och i form av interaktioner, barnen emellan. Tiden som varje barn fick lägga på iPad varje dag, behöver nog också ses över.

Även detta läsår kommer vi att ha IKT som ett utvecklingsområde på fritids. Inte för att vi är dåliga på det – Nej, för att vi vill optimera förutsättningarna för varje barns tänker copyrightfritidshemsvistelse ur just den synvinkeln. Vi kommer att ha fler utvecklingsområden. Förstås. Just nu tar vi sats för det nya läsåret! Följ gärna bloggen, för att ur mina ögon se hur ett fritidshemsliv kan se ut!!

Vi ses!

Ps. Tips för dig som gillar IKT i skola, förskola och fritidshem – Följ dessa facebookgrupper: Utveckla IKT på fritids! och Ipads i skola och förskola

Den bästa litteraturen

Jag väcker bloggen efter sommarsömnen. Lite försiktigt. Prövar att skriva om en av sommarens aktiviteter – läsningen. Och jag ställer en läskig fråga om böcker…

Vilken är den absolut bästa bok du läst?
Jag räds den frågan. Jag har inget svar. Jag vet inte. Jag vet knappt vilka böcker som nästan är de bästa…
När jag ställer mig framför bokhyllan har jag den inte där i alla fall. Min bokhylla är ett resultat av någon bokklubb i unga år; samlandet på Bra Böckers lexikon under en tid; bokrea-impulsköp; arv och, jovisst, även en och annan bok jag verkligen önskat.

Det finns böcker jag läst tjogtals gånger, i min bokhylla. Och sådant jag aldrig skulle komma på tanken att läsa om.
Några böcker har satt spår. Minnen, tankar, känslor.

Den bästa boken… Jag vet inte… Men jag vet vad jag tyckt mycket om!
Per-Anders Fogelströms Stad; Jonas Hassan Khemiris Ett öga rött; Ernest Hemingways Den gamle och havet; Stevensons Skattkammarön; Sjöwall Wahlöös alla kriminalare och Agatha Christie; Mobergs Utvandrar-svit; en massa barnböcker – allt ifrån Roald Dahl via Astrid Lindgren till Mark Twain; Clézios Öken; Fredrik Lindströms Världens dåligaste språk… Listan är egentligen oerhört lång!
Många har man läst! Många är glömda! Många älskade jag just då, under läsningen.

Bra böcker vet jag inte om det är, om man ser till den storartade litterära kanon som några vill att man ska vörda. Men god litteratur i den bemärkelse att jag gillar den; upplever något med den.

Vilken bok är den bästa DU läst?

20140701-213949-77989817.jpg