Att leka färdigt

Barn behöver leka – det vet de flesta idag. Forskning visar att lekande barn blir kreativa, samarbetande, empatiska och välmående vuxna. Och visst minns de flesta av oss barndomens lekar i ett romantiskt skimmer av fantasivärldar och timmar utomhus. Jag gissar att allt inte var så romantiskt-fantastiskt-underbart-härligt för alla, hela tiden. För någon alls? Men leken var viktig för oss! Den var verkligen livet! Idag ser lekandet inte ut som det gjorde förr. På gott och ont kanske. Det verkar som om allt fler barn har en oförmåga att leka, dessutom.

En bidragande orsak är snuttifieringen av barnens lektid. Tjugo minuter här och tjugo minuter där. Upphackade stunder där även städning ska ingå.

En annan aspekt är just städningen. När man befinner sig mitt i leken och måste städa för att det ska bedrivas undervisning i lokalen.

Och där dök nästa problem upp… Vad ger vi barnen, med försvagad leklust, för miljö? Bord och bord och bord och miljoner av stolar! Klassrum…

Jag vill ge en stor eloge till de fritidspedagoger som lyckas arbeta fram lekskickliga barngrupper trots torftiga miljöer; med nästan obefintlig planeringstid och efter att först ha lagt en massa krut på barnens skoldag! (Det är inte bara barnen som är trötta efter en skoldag!)

Tur att loven finns! När leken kan hålla på. När sakerna kan ligga kvar. När man hinner flytta sig till inspirerande miljöer.

Nu gäller det för landets skolledare att inte plocka in annat än behörig personal. Att inte fylla ut tjänster på fritids. Att ge resurser för att anpassa lokaler. Och att, om inte annat, inte glömma vad de lekskickliga barnen blir för samhället, som vuxna!

Lek är nödvändig för barnen! Men också för den blivande vuxna individen.

IMG_9423.JPG

Annonser

Samtidskonst i samtal om värdegrund och i ALLA ämnen

Jag vet – den är otillgänglig –  tycker många. Den där samtidskonsten – ofta menar man kanske inte konst som är endast samtida, utan postmodernistisk –  är den inte mest konstig? Lite irriterande och vad menar konstnären egentligen med sitt verk? Men jag tycker att du ska ge samtidskonsten en chans! Inte bara som galleribesökare. Utan som pedagog!

Medan vi vuxna skakar på huvudet åt installationer och performance, mottar barnen det med öppnare sinnen. (Inflikar att all samtida konst inte är ”svår”.) Samtidskonsten har en förmåga att skaka om, väcka och skapa reaktioner. Det betyder ju inte att man gillar den! Men det kan skapa en diskussion som är viktig. Den kan fylla en funktion utan att vara vacker och tilltalande.

Sara Granérs seriebilder kanske inte tilltalar alla – men jag tycker att de är så bra! Det är bilder som visar på samhällsproblem med en svart humor. Jag har arbetat med hennes bilder på fritids och vilka spännande samtal man får igång! En viss censur får visserligen förekomma när man arbetar med små barn, men man får akta sig för att censurera mer än nödvändigt. Googla Sara Granér, vetja! Jag hittade inga av hennes bilder som var fria att dela, så håll till godo med annan samtidskonst på bild, nedan.

Äldre elever vaknar ofta av samtidskonst och vill gärna säga sitt i diskussionen. Det kan vara en betydligt starkare uppstart på ett tema i t ex SO:n än en uppkopierad text eller en UR-film. (Inget om ont om UR, för allt i världen!!)

Denna text kom till p g a ett annat blogginlägg om samtidskonst, som inspirerade! http://sokungsbacka.blogspot.se/2014/10/att-anvanda-samtidskonst.html?spref=fb Läs det gärna, och läs dessutom boken som refereras i den bloggtexten!!

512px-Rauschenberg3

Robert Rauschenberg: Riding Bikes, Objektkunst, 1998, Berlin

Oj vad mycket Kahoot!

Tredje (och sista?) inlägget om Kahoot

Vill du ta reda på om barnen förstått undervisningen? Ta reda på det genom Kahoot!

Klicka på Survey och skapa frågor om ditt undervisningsområde. Till exempel ”Djup och perspektiv”. Barnen joinar 😜 som jag förklarade i första Kahootinlägget och svarar enskilt eller i grupp. Du och barnen får genast feedback på vilket svar som flest klickat på, men inte vem som klickat vad. Det ger utrymme för diskussion.

När barnen svarat på alla frågor kan du ladda ned en sammanställning till dig själv. Över varje elev/grupp.

Testa!!

Den här undersökningen funderar jag på att köra med mina bildelever efter avslutat område ”Färglära”.

IMG_2351.PNG

Positiva bieffekter med Kahoot!

Gårdagens inlägg kunde lära dig använda Kahoot. Den enklaste varianten med quiz-frågor, alternativ och tävlingsmoment.

Positiv bieffekt hos oss var att flera barn ville skapa egna quiz. Gissa hur nyttigt det var!??

De stavade, tänkte ut frågor (ofta om aktuella teman från lektionerna) och svarsalternativ som skulle vara lagom svåra för kompisarna. Det här är ett bra exempel på det där spontana och informella lärandet som vi ser på fritids under eftermiddagarna. Man repeterar, reflekterar, analyserar och tillämpar kunskaper.

Testa!

IMG_2352.PNG

Hos oss skapade dessa barn egna konton. För det krävs en epostadress.

Lär dig KAHOOT!

Enkelt sätt att göra frågesport med barnen där de jobbar enskilt med var sin ipad, eller i grupper runt en gemensam.

– Man skaffar helt enkelt ett gratis konto på adressen create.kahoot.it och
– skapar ett antal frågor med valfritt antal alternativ.
(Jag tror att det går att ha skriftliga svar och ta hand om resultatet på olika vis. Men nu har jag gjort första testet på enklaste viset!)
– Därefter klickar man på PLAY och kopplar ipad eller dator till smartboard/projektor.

– Barnen går in på kahoot.it och möter denna vy:

IMG_2351.PNG
– De skriver av pinkoden som nu syns på smartboarden
– De skriver in sitt nickname

– Du startar frågesporten och barnen klickar på valfritt svarsalternativ på sin ipad. Om du läser upp frågan och alternativen, måste inte barnen kunna läsa. Alternativen är nämligen färg- och formkodade.

– Du kan se hur många som svarar rätt/fel under spelets gång och kan följa på en ”scoreboard” hur tävlingen går!

Gå nu in och gör en frågesport!! Om du vill kan du testa mina. Det är enkla blandfrågor för fritids. De heter Hajen 1 och Hajen 2 grupp. Det är roligt om du gör en kommentar här och berättar hur man hittar dina quiz!

Kahoot går att använda som utvärdering, prov och omröstningsmetod.

Digitala verktyg – måste vi verkligen blanda in dem?

Om barnen nu sitter stilla så mycket vid datorer och telefoner – Måste vi då verkligen ha IKT-fritids?

Om barn idag inte kan knyta rosett; inte se skillnad på gran och tall och inte samsas på gården – Är digitala verktyg då något att lägga tid på?

Bra frågor. Berättigade frågor. Men svaren är JA.
Den korta förklaringen till det är ”Läroplanen” – där står det att vi ska lära barnen detta.
Den andra, inte heller den så långa, förklaringen är att de digitala verktygen är barnens verklighet och deras sociala arena. Som de självutnämnda experter på sociala relationer, som vi fritidspedagoger/-lärare ofta utger oss för att vara, är det givetvis vår nya utmaning.

Like it or not…

Fritidspedagogen kan välja bland många verktyg i sin profession. IKT är EN väg. Men givetvis måste en bred palett användas. Leka, hoppa, bygga, odla, busa, skämta, samtala… Ja, ni vet ju!

Hur gör ni? På ert fritids? Finns goda exempel?

IMG_2294.JPG

Skolan + fritidshemmet = sant

Det ska inte finnas en motsättning – Med barnens bästa för ögonen ska två verksamheter samverka för att ge barnet en optimal dag av upplevelser, utveckling och lärande. Av egen nyfikenhet som får gro och bli till kunskap. Av den viktiga leken som gör ett barn helt. Och av medvetenhet om det egna ansvaret för mitt eget och andras välbefinnande. En dag där barnet inte endast är utsatt för bedömning från morgon till kväll, utan också ges utrymme för vila, skapande och äventyr där fokus inte är inlärning, utan en positiv bieffekt.

Mår inte ett barn bäst när det får ha det så?!

Så varför får det inte vara så överallt?2014-04-30 16.57.34Lärare med olika utbildning, på samma arbetsplats, som respekterar varandra; ser varandras olika kompetenser som nödvändiga i den helhet som kallas barnets ”skoldag” – Det är en viktig nyckel till framgång hos det enskilda barnet!!