Varken ditt eller mitt fritidshem är jämställt

Bra och viktiga reflektioner, Jonas

”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. (LGR11)” Frågan är: Tar vi, som en del av skolan, det ansvaret?

Vi fritidspedagoger har alla förutsättningar för att arbeta med jämställdhet som en aktiv del av verksamheten. Det som däremot är svårigheten är ett samhälle där det görs skillnad på barn och ställs olika krav på barn beroende på könstillhörighet. Vi motarbetas i vårt uppdrag var gång barnen tar sina föräldrar i handen för att handla kläder eller går på bio, om föräldrarna inte för en normkritisk dialog med sitt barn. Vidare motarbetas vi av program och TV-reklam som visar att det är norm att män och kvinnor ska bete sig och se ut på ett visst sätt.

Fritidshemmet erbjuder mycket fri aktivitet där det ofta blir väldigt tydligt att könstraditionella mönster existerar i vår verksamhet, varje dag. Enligt genusforskare är kön socialt betingat vilket innebär att det existerar föreställningar…

View original post 280 fler ord

30 dagars tecknarutmaning

… eller kanske 30-dagars, vilket du vill! Jag hittade en utmaning på en engelskspråkig sida och gjorde om den lite. Nu hänger jag upp den på mina arbetsplatser (dvs i de tre rum jag bedriver bildundervisning plus på mitt fritidshem = FYRA).

Visst är det bra att utmana sig! Det kan du göra. Och det kan eleverna göra. I bildundervisningen kan denna utmaning fungera som arbete när man är klar med lektionens uppdrag. På fritids passar den utmärkt i sin helhet för den som är sugen, eller som tipsbank för den som alltid säger ” Jag vet inte vad jag ska rita!”

Vassego!

2015/01/img_2911.jpg
PS. Jag samlar en miljon tips på Pinterest. Följ mig där om du vill. Du kanske också har massor att dela!!?

Vad skapar ni på fritids?

Så klart skapar barnen hela tiden! Och det är inte bara med färg och penslar. Barn skapar med klossar och Lego; med filtar och dynor; med pinnar, stenar, sand och snö. ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.” Ja, så står det i vår läroplan. Och det stämmer ju så bra! När vi skapar lär vi. Och lärande kan fördjupas i skapande.

Ibland måste vi titta kritiskt på de aktiviteter som vi lyfter fram som ”Skapande aktiviteter” i vår verksamhet. Vad erbjuder vi när vi skriver på veckoplaneringen att vi ska skapa? Och varför?

Är det vettigt att alla som är sugna på skapande på torsdag, målar vinterträd? Ja, kanske. Det beror på vad syftet är. Eller hur?! Jag tycker att det är viktigt med ett syfte, när man planerar en skapande aktivitet. Inte ”Nu har vi inte haft någon skapande aktivitet på länge – vi gör vinterträd”, utan snarare ”Vad finns det för behov i barngruppen? – Det finns svårigheter med samarbete och turtagning i gruppen! Kan vi göra en aktivitet som främjar samarbete? – Ja, vi låter barnen skapa träd, två och två.”

Om man vill främja bokstavsinlärningen kan man arbeta skapande. Om man vill fokusera på problemlösning kan man arbeta skapande. Om man vill få upp barnens ögon för närmiljön kan man arbeta skapande. Om man vill vidga perspektivet och titta på konst och kultur kan man arbeta skapande.

När verksamhetens skapande inskränker sig till att det finns pärlor och pärlplattor, kopieringar och ritpapper, då måste man kanske se upp och fundera runt kvaliteten. Om man kompletterar med en tanke och ett syfte, och försöker gräva fram sin egen kreativitet, då kommer högre kvalitet som ett brev på posten!

Create

Foto: gfpeck https://www.flickr.com/photos/wespeck/

Saknas det något i TB5?

The Big Five – så kallar vi (efter Svanelids idé) de förmågor som sägs vara de viktigaste i läroplanen. Jag gillar idén att arbeta med utgångspunkt i förmågor. Den sortens tänk tycker jag passar i ett fritidspedagogiskt perspektiv. När jag fördjupade mig något i TB5 upptäckte jag snart att det fanns förmågor som fattades. Årsta skolan lade, i sitt arbete med TB5, till en del – värdegrundande förmågor. Det var ett bra initiativ, tycker jag. Men på senare tid har jag tänkt att jag själv inte skulle beskriva förmågorna på samma vis. Så gick jag på kurs om förmågor – Margareta Schröder – och fann ungefär samma tänk som jag själv haft.

Här formulerade man förmågorna enligt följande:

Ansvar

Kommunikation

Reflektion

Samarbete

Kreativitet

Dessa förmågor fyller de hål som The Big Five lämnat, anser jag. Fundera lite! Kan du hålla med? Jag håller samarbete, ansvar och kreativitet högt i värde! Jag hör till dem som tror att förmåga till samarbete är grundläggande. Att utan den kommer man till korta. Och utan kreativitet kommer man heller inte långt. När det gäller ansvar, är det en viktig del i både värdegrund och personlig utveckling.

Jag ser att TB5 just nu ”äger” i utbildningsvärlden. Så att blogga så här kanske är att sticka ut hakan. Äsch, det har jag gjort förr. 😜

_____________________________________________________________________

 

”Vi håller inte på med sånt på fritids!”

Minecraft är ett kreativt och spännande sätt att leka och skapa på ipad. Men när jag ställde en fråga om ett problem i samband med online-spel, fick jag följande svar på Facebook av personal på fritidshem: ”Vi håller inte på med sånt på fritids!” Trådsvararen fick medhåll från en del andra pedagoger. Men jag ställer frågan – Är det då barnkulturen som fritidshemmen bör avskärma sig från? Eller är det kunskapen om hur man hanterar internet, som vi bör hålla borta från barnen?

Det är inte första gången jag får negativa svar om just det digitala, från pedagoger på FB. ”Barnen kan väl vara ute och leka i stället!” ”Spela gör de så mycket ändå!”

Men om ditt uppdrag, som pedagog, i Lgr 11 beskrivs i ord som Lära sig att hantera modern teknik – kan man verkligen avsäga sig det digitala på fritids då? Och när det står att vi aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling – hur kan vi säga att elevernas vardag inte omfattar den digitala världen? Och inte har vi väl glömt att det i läroplanen står att eleverna ska ha ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll – tror vi på allvar att dagens elever säger ”Nej, tack vi vill inte komplettera med digitala verktyg”? Finns det möjligen inte en vits med att visa eleven på alternativa sätt att använda modern teknik? Eller är det bara det de lär sig tillsammans med kamraterna, i hemmen, som är viktigt att kunna om dagens arbetsredskap?skap pers

När intresse och yrke går hand i hand

Så bra att arbeta med något man är intresserad av. Det gör att det är lättare att komma upp på måndagmorgonen och att söndagsångesten blir något mindre. (Fast om man gillar helger och varma sängar kan det vara rääätttt kämpigt ändå…). Motsatsen – att arbeta med något som känns ointressant eller oinspirerande, känns ju inte lika upplyftande. Många går med tunga steg till jobbet. Det finns inte arbeten i parti och minut att välja på. Och det finns arbetslöshet i vissa yrkesgrupper.

Man bör därför vara glad att man har sitt jobb! Och ännu gladare om man har arbetet som intresse! Här vill jag länka till några fantastiska människor som också har sitt arbete som intresse. Väl bekomme!

Inspirerande inlägg från en bloggande bildlärare

Guldäpple-vinnare 2014

Det ena IKT-tipset efter det andra

Jacob Möllstam, lärare i matematik, svenska, NO och engelska i grundskolans tidigare år (F-6) och IT-pedagog

 

Banner_blogg-fritidskonf2014_280x200Ny IKT-utbildning för dig som arbetar i fritidshem

Ha kul, lära sig och bygga självkänsla!

Jag har pratat mig varm om Kahoot. Och idag fick jag ytterligare bekräftelse på hur bra det kan vara att använda Kahoot. Crille, nio år, gjorde en frågesport för sina kamrater. Och nedanför kommer jag rabbla upp bra saker som det förde med sig!

Han gick igenom sin egen kunskapsbank; analyserade och reflekterade – är det här en fråga som de andra klarar bums/som de andra får klura ordentligt på/som de andra inte kommer att klara. Han fick använda sin kunskapsbank för att ange relevanta svarsalternativ och anpassa alternativens svårighetsgrad. Han fick träna sig på att formulera och på att skriva/stava. Han tränade ansvarstagande när han valde bort frågor som vid närmare eftertanke kanske skulle upplevas som kränkande och dumma. Han övade sin förmåga att hantera internet och digitala verktyg. Han byggde självförtroende genom att skapa, presentera, genomföra och leda en aktivitet tillsammans med andra.

Crille hade en kul förmiddag på fritidshemmet. Och han hade inte bara kul – han utvecklade både förmågor och sin person.

Så fungerar lärandet på fritidshemmet. Och det bygger på att ge utrymme för varje individ att utveckla och fördjupa sitt intresse. Och arbeta med sina svagheter. Och ha kul! För då lär man!!

Vill du lära dig använda Kahoot? Välkommen att läsa tidigare inlägg! Lär dig Kahoot!, Positiva bieffekter av Kahoot!, Oj, vad mycket Kahoot!

IMG_2351.PNG

Kanon

Ibland (läs: alltid) önskar jag att jag var mer allmänbildad. Och jag vet att jag hade varit det om jag hängt med bättre i skolan. Intresserat mig. Engagerat mig. Brytt mig mindre om kamrater. Lyssnat bättre på mor och far. Disciplinerat mig. Ni vet – allt det där som gör att man inte missar innehållet. Tyvärr var inte jag en plugghäst. Det önskar man ju så här i efterhand att man varit… Men jag tillbringade ju i alla fall tiden i skolan. Jag var inte precis en skolkare. Så lite grann har ju ramlat in genom örat och stannat kvar. Det är ju positivt. (Övrigt får jag antingen disciplinera mig till att lära mig i efterhand – eller helt enkelt strunta i…)

När jag arbetar med unga vet jag att det jag säger och gör kommer att både stanna kvar och glömmas bort. Det jag upprepar kommer att bli bättre ihågkommet. Om flera människor, efter mig, upprepar det jag tidigare sagt, kommer det bli ännu bättre ihågkommet. Och det man stöter på även utanför skolans värld, men som är en påminnelse om vad jag sa, kommer göra att minnet sitter. Kanske. Som det här med konst.

Under min skoltid lärde jag mig inte mycket om konst! Nej då! Det minns jag inte, i alla fall… Men dagens unga kommer att möta konst i undervisningen, om pedagogen tillämpar läroplanen. Vad är konst? Om min lärare säger att detta, detta och detta är konst OCH om man utanför skolan möter bilder i tidningar och på museer som visar samma sorts bilder; som bekräftar att detta som min lärare säger är konst, det ÄR konst – ja, då har vi en klar och tydlig uppfattning om vad konst är. Eller hur?!

Då kom kanon in. Ja, eftersom jag inte är så allmänbildad har jag bara kunnat det ordet i ett par år… Inte kanon som i vapen. Och inte som i väldigt (kanonbra, t ex), och inte att sjunga samma sång med fördröjning… utan kanon som i vad folk tycker är god och nämnvärd konst. Som inte är smaklöst och inte framkladdat av någon okänd icke-talang, utan bildning. Som är etablerat; godkänt och presentabelt.

Vår konstkanon är ett resultat av många manliga, västerländska konstnärers arbete; av många mäns och västerlänningars tyckande och av många manliga och västerländska museeföreståndares beslut.

Men det finns annat som är konst! Du kan ge en ung människa en mindre snäv syn på konst!

aboriginal-art-503445_1280

Konst! Aboriginal art!

Att nämnas vid namn är viktigt!

Precis som alla andra dagar, är det här första dagen på resten av ditt liv, som det kända uttrycket lyder. Men det är också första dagen på 2015.

2015 – Året då fritidspedagogerna och lärarna i fritidshem, kommer att nämnas ända upp på departementsnivå, bland Sveriges politiker. Då yrkets status kommer att öka – fler och fler kommer förstå det viktiga arbete de utför – och barnens (och samhällets) egentliga behov, kommer att belysas. Dvs förståelsen kommer att öka för att trygga, glada och medbestämmande medborgare tillsammans kan skapa ett tryggt klimat i landet.
2015 blir också året då t o m fritidspedagogernas fackförbund, kommer att nämna dem som arbetar på fritidshem, i oförtäckta ordalag, så att vilken kommunpolitiker som helst förstår att det är fritidshemmet och dess verksamhet som ska prioriteras, och inte något vagt uttryck som troligen bäst tolkas som skolresultat och PISA. Pedagogerna i fritidshemmen kommer också att få legitimation. Inte i ämnen, som de fått under 2014, utan i sin profession – fritidspedagogiken.

Kan vi inte i alla fall hålla tummarna för detta, lite?!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/17b/33589039/files/2015/01/img_2740.jpg