Lärare i fritidshem, fritidspedagog och fritidslärare

Kärt barn har många namn!

Eftersom det alltså inte bara arbetar fritidspedagoger i fritidshemmet, har jag fått förfrågan att skapa en tröja som passar också en fritidslärare. Här är den!  Finns som go luvtröja samt dam- och herr t-shirt. Härligt tryck på ryggen! Klicka här så länkas du automatiskt till shoppen!fritidslärare1

Fritidslärare2

Barnpassning?

Från dag ett lär vi oss. Små barn med stor lust och nyfikenhet, ofta i kombination med stark envishet. Vi vuxna lär oss av mest på grund av ett intresse. Det vi själva valt – en utbildning eller kanske ett konststycke eller ett måste, som att sy, renovera eller förstå franska. Elever lär rätt ofta av tvång. Det är bara att erkänna att inte alla fjortonåringar har något eget intresse i samhällsekonomi; många nioåringar struntar i vad länen heter och var de ligger och en och annan tolvåring känner dåligt med inspiration för diskussionerna kring matematiska begrepp.

Men vi lär oss nytt varje dag, hur som helst! Och som pedagoger i grundskolan är vi ansvariga för att locka eleverna till inlärning, göra dem törstiga på kunskap och utveckling!

När man talar om lärprocesser menar man oftast ett görande runt en inlärningssituation. Det vi gör kan t ex vara Att lyssna – vi lyssnar på lärarens presentation eller förklaring. Men lärprocesser kan vara mer eller mindre effektiva. Ni har säker hört följande citat (Konfucius):

Jag hör – jag glömmer,
Jag ser – jag minns,
Jag gör – jag förstår

Detta citat är förstås inte en absolut sanning – men det ligger en hel del i det! Ett annat effektivt sätt att lära är genom upplevelser. Sinnliga upplevelser är ett oerhört starkt medel för inlärning, förståelse och för att minnas.

Jag vet ett gäng som arbetar mycket med lärprocesser – upplevelsebaserat och ofta med estetiska lärprocesser: Pedagogerna i fritidshemmet. Något som ligger fritidspedagogen varmt om hjärtat – samt är ett av de absolut främsta målen i läroplanen som styr verksamheten – är att barnen lär och utvecklar de sociala förmågorna: Barn som förstår hur de skapar goda relationer; rättar till situationer som gått fel; har inlevelseförmåga och kan vara med och bestämma men också vika sig för andras önskemål eller beslut. Inlärning av ovanstående förmågor ligger till grund för en majoritet av all planerad och spontan verksamhet på fritidshemmet. Det kan se ut så här:

Vi planerar gruppsammansättningen på utflykten utifrån att vi ser att barnen behöver utveckla kontakter med andra barn. En av pedagogerna spelar alltid med barnen på fotbollsplanen, eller finns i alla fall alldeles intill, för att vi ska coacha barnen i deras egen konflikthantering, när vi ser att det är där konflikter ofta uppstår. Gemensamt skapande på stort spännpapper planeras för att barnen ska träna sig att samsas runt en given uppgift. De här tre barnen får prova att på egen hand baka – det är för att känna gemenskap och glädje att åstadkomma något tillsammans, just dessa fritidshemskompisar emellan, där någon ibland väljs bort och inte får vara2015-09-17 14.02.54 med. Fritidspedagogen arbetar ständigt för lärande av sociala färdigheter genom helt andra aktiviteter. (Övriga lärprocesser som är igång under fotbollsmatchen, skapandet och bakningen, hinner vi inte ta idag!)

Därför är det ibland svårt för ett otränat öga (ett politikeröga, ett föräldraöga och ibland till och med en kollegas eller chefs öga (!!)) att se alla lärprocesser som är igång på fritids, under professionell ledning. Ja, jo – fritidspedagogerna pysslar och spelar fotboll; står på gården och grillar korv – passar barn helt enkelt. Tror de.

Jag har glädjen att meddela att arbetet med lärprocesser och allra helst estetiska sådana; passar väldigt bra också under skoldagen. Ställ en känsloupplevelse i form av upprymdhet, glädje, sorg eller kanske vrede, mot en klassrumssituation med traditionell ”genomgång”. Du vet vilket du kommer minnas. Och det går att undervisa även med upplevelser! Drama i historieundervisningen; samtidskonst i samhällskunskapen; göra, känna och ta för att förstå matematiken; sjunga på engelskan… Kanske har vi också ett par barn i klassrummet som inte klarar lära enligt folkskolans gamla metoder.


 

 

beskuren2

Skapa: En regnbild

pyssel1
Material:
  • Bra papper som klarar att bli vått
  • Vita oljepastellkritor
  • Vattenfärg, blockfärg, temperafärg eller liknande
  • Pensel – ganska bred
Så här gör man:

Den här aktiviteten är verkligen lätt som en plätt! Teckna regnstänk på halva ytan och vattenringar/virvlar på nedre halvan, med pastellkritan. Måla den nedre ytan med en färg och himlen (överdelen) med en annan. Låt barnen blanda fram olika grå, gråblå nyanser och se till att penseln inte är torr – använd rikligt med vatten! Färdigt!

Tips – det blir nästan alltid mycket effektfullare med en ram.

Syfte:

Jag radar upp några vinster här. Men vad man har för eget syfte med denna aktiviteten kan ju variera från grupp till grupp. Exempelvis kan det vara en metod för att skapa ett trevligt klimat, som kan ge en naturlig stund av lugna samtal. Det kan vara ett metod för att synliggöra ett fenomen(regn) i ett vädertema. Att lära sig olika uttryckssätt – denna gång flödig vattenfärg som blandas och nästan slarvigt penslas över oljepastellkritan – och olika tekniker – i denna övning kritteknik, penselteknik och en teknik där man kan se att se pastellkritan stöter ifrån sig vattnet.

I läroplanen står det att ”skapande arbete (—) är en väsentlig del av det aktiva lärandet”. ”Förmåga till skapande hör till det som eleverna sak tillägna sig.” Och mer om vad eleven ska tillägna sig: ”(eleven) kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans”. Det står mer om skapande verksamhet både i pyssel2Lgr 11 och i Allmänna råd för fritidshem. Och när det gäller övriga syften som jag radade upp som vinster ovan – då får man läsa andra kapitel i av läroplanen – om språk och kommunikation; om förståelse och medmänsklighet, relationer; om naturvetenskapliga kunskaper etc etc. Att använda sig av skapande för att både få vara kreativ och nå andra mål = estetiska lärprocesser. Forskning har visat att estetiska lärprocesser är ett av de bästa sätten att lära.

 

Här ligger texten som pdf.

 

 

Skapa: Tryck med frukt

Något av det roligaste som finns är att skapa, tycker jag. Kreativa aktiviteter på fritids är också mycket uppskattade och de är viktiga på många sätt för eleverna. Skapande aktiviteter är utvecklande och det står en hel del om den sortens lärande, i vår läroplan, Lgr 11.

Trots att jag gillar skapande har det inte funnits så mycket av den vara här på Lärande Perspektiv. Det kanske vi kan ändra på!? Jag gör ett försök med början idag.

Fallfrukter i trädgården och en överbliven apelsin från skolköket – mer behövs nästan inte för att skapa fina tryck.

pyssel4Material:
  • Frukter och/eller grönsaker
  • Skärbräda och kniv
  • Små papper, lagom för ett eller två tryck
  • Flytande färg
  • Palett
  • Spatlar
Gör så här:

Dela, med rakt snitt, frukten på mitten. Pensla på färg med spatel, inte för rikligt. Lägg gärna på i olika fält (rött upptill och grön på höger, gul på vänster, t ex) för då blandar sig färgen snyggt när man trycker. Jag valde att använda limspatel istället för pensel – penslar är ömtåliga och ligger de med färg i en stund blir de förstörda. Jag hällde upp röd, gul och grön. Vi har pratat om färgblandningar, så barnen blandade fram orange också – det ville de ju ha. När det är lagom med färg på frukten – tryck den en stund mot ett papper. Torka (eller skölj och torka) frukten med papper innan nästa person ska trycka.

Tips:

Gör ett par testtryck först – då ser du hur mycket färg som ska penslas på. Barnen kanske också behöver testa lite först!

Syfte:
Vad har du för syfte med denna aktivitet? Kanske har ni hösttema; hälsotema eller naturkunskapsintresserade barn. Eller så är ni ute efter samvaron vid bordet!? Då hittar du syftesformuleringar i Lgr 11 i olika kapitel beroende på inriktning, förstås. Om det är skapandet i sig som är syftet kan man till exempel läsa det här i Lgr 11:
”I skolarbetet (och vi fritidspedagoger suckar djupt och undrar varför det står skola när det också riktar sig till fritids, men vi får bita ihop…) ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.”
Bilden nedan är missvisande – barnen använde flera färger på samma frukt och det blev mycket snyggare än den här. Jag hade bara en gammal bild, dock.
pyssel3

 

Så, hur väljer du fritidshem för ditt barn?

Jag blev lite gripen av en text på en amerikansk föräldrasida på internet. Tänk om föräldrar, rektorer och politiker tog fritidshemmet så där seriöst, som det är värt att tas. Med den viktiga funktion det har!

IMG_2560.PNG
Det har betydelse för barnet vart det går efter skolan (och före!); vad det erbjuds för aktiviteter efter skolan och vilka som är anställda för att bedriva verksamheten! Ibland tror jag inte ens föräldrarna tänker på att krav borde ställas. Och varför gör de inte det, i så fall? Och politikerna verkar inte ha fattat att ett riktigt bra fritidshem gör skillnad – trygga, nyfikna barn ger kompetenta vuxna medborgare. Och jag tror inte ens att alla de som tar beslut nedanför politikerna i hierarkin, förstår att ett utarmat fritidshem (pga att resurserna snedfördelats mellan skola och fritidshem) tyvärr ger ofokuserade elever i klassrummet, vilket faktiskt i slutändan ger en vuxen befolkning som faktiskt inte är så kompetent som den skulle kunna vara.

Fritids gör skillnad!!

Lärande i fritidshemmet 4

Det här är sista delen i en serie – kika gärna på de föregående inläggen. Dela dem om du gillar dem.


”När verksamheten bedrivs i stora grupper finns till exempel risken att det är de mest högljudda eleverna som får möjlighet att komma till tals, medan de mer tystlåtna eleverna förbises”

Allmänna råd för fritidshem s. 37


Du som en gång arbetat i ett fritidshem där du hunnit se varje barn och dess situation; hunnit planera, genomföra och utvärdera/utveckla en pedagogisk verksamhet som varit till gagn för barnets utveckling och lärande – du vet hur mycket tid en fritidspedagog lägger på nedanstående citat (texten på bilden, också från Allmänna Råd för fritidshem). Det är grunden! – Att kommunicera, lyssna och förstå varandra.image

Om min verksamhet börjar likna den som nämns i översta citatet istället. Då måste jag larma! Visst – För min egen skull, men framför allt för barnens! De ska tillbringa många, många timmar i verksamheten och den tiden ska vara BRA för dem.

Jag vet inte om denna serie av blogginlägg var uppmuntrande för dig eller inte… Men eftersom vi nu ändå talar om en arbetsbeskrivning, vill jag dela ett äldre inlägg som jag gjorde i april. Så ska en arbetsbeskrivning se ut för en fritidspedagog. Hoppas den stämmer för de flesta av oss! Här är länken till den: Perfekt arbetsbeskrivning! Men jag lägger också in den här – direkt i detta blogginlägg. Jag vill också passa på att uppmuntra dig som känner att ditt fritidshem står för en god kvalitet, att höra av dig. Om du inte vill skriva ett blogginlägg själv, kan du skriva genom mig! Jag tänker på dig som har bra, anpassade lokaler att vistas i; som har fått god tid att planera, genomföra och utvärdera/utveckla verksamheten så att det märks och känns i kvaliteten; som har hittat ett bra koncept som främjar varje barns utveckling etc etc. Vi är många som längtar efter att få ta del av måååånga sådana beskrivningar att inspireras av och att använda som goda exempel i vår påverkan av politiker och andra som bestämmer om pengapåsen. Som sagt hör av dig!

Perfekt arbetsbeskrivning

Du kommer att arbeta i ett team där individuell skicklighet och förmåga att samarbeta är lika viktigt. Du interagerar med pedagoger och elever för att skapa en skön och utvecklande vardag.

Arbetet innebär ofta utevistelse, särskilt vid solsken och/eller vinterväder. Det innebär friluftsliv; aktivt och som rekreation. Det innebär fågelskådning, korvgrillning, pulkaåkning och brännboll. Och artbestämning, allemansrättens grunder, hållfasthetslära i praktiken och sjukvårdande insatser.

Arbetet genomförs också inomhus. Det innebär skapande med färg, digitala verktyg, tyg, klossar och fantasi. Det innebär samtal i en koja, under ett bord; filmklubb med japanska förtecken; bakning och spa. Du kommer lära dig nya saker varje dag – om medmänniskor, dig själv och omvärlden.

Ingen dag är den andra lik. Du har stor frihet att tillsammans med dina kollegor och huvudpersonerna på arbetsplatsen (eleverna) utforma dagen till att ge möjlighet till nya upplevelser, ny kunskap och nya erfarenheter.

Du kommer att läsa god litteratur. Du kommer att utföra hälsofrämjande aktiviteter. Du kommer att få kramar, små gåvor och värmande ord.

Säkert kommer du också drabbas av stress då och då. Du kommer nog också få en skopa ovett av en och annan förälder som inte tyckte samma som du om mössan, regnbyxorna eller tidpunkten för utflykten. Och huvudpersonerna (eleverna) kommer att svära åt dig; komma i konflikt med varandra och någon gång rymma sin väg. 

Men summan av kardemumman är världens bästa jobb!!

Heja oss alla som arbetar på fritids! ”Lyllos oss!” Uppmuntra fler att utbilda sig! Lär och utvecklas ihop med världens framtid!! BARNEN!

Lärande i fritidshemmet 3

Del tre i granskandet av kapitel 3 i Allmänna råd för fritidshem. Kika gärna på föregående två inlägg för att uppdatera dig om vad bloggtexten handlar om!

Vi utbildar barnen inför den tid då de går hem med sin egen nyckel i fickan, och ska klara sig själva hela eftermiddagen tills vårdnadshavaren kommer hem. Barnen ska veta hur de ska hantera den komplexa webbverkligheten, när de sitter och surfar på egen hand. De ska ha lärt sig att ta ansvar för sina handlingar. Barnen ska veta vad ett bra mellanmål är och hur man plockar i ordning efter att ha gjort det. Var träffar jag kompisar; var kan jag utöva fritidsintressen; hur beter jag mig i olika vardagliga situationer?image

Det räcker inte att barnet som går på fritidshemmet får göra höstlöv i olika varianter varje höst; spela bandy på isstadion varje jullov och ordna vårbasar i maj varje år – från förskoleklass till årskurs fem. Det ska vara en progression. Det är också det som ger en äkta känsla av meningsfullhet.

Så sätt igång Åsa – hur ser verksamheten på din arbetsplats ut? Granska kritiskt! Stimuleras barnen utifrån den nivå de befinner sig på? Har de möjlighet att tillägna sig nya kunskaper och ny erfarenhet? Får de ökat medinflytande och större ansvar med ökad mognad?

Kanske är jag inte ensam att behöva vara kritisk i min granskning av verksamheten?! Checka av du också!

Lärande i fritidshemmet 2

Här är del 2 i serien om Lärande i fritidshem – där jag betar av de fyra punkterna i Allmänna råd för fritidshem (se föregående två blogginlägg).

Jag ska i egenskap av fritidspedagog i verksamheten, med utgångspunkt i Lgr 11, planera aktiviteter med ett visst syfte. I AR (Allmänna råd för fritidshem) står det tydligt att det inte räcker att planera aktiviteterna och sedan utvärdera dem. För då kommer aktiviteten/görandet att få för stort fokus, medan syftet och målen får en undanskuffad roll. Så min planering ska alltså grunda sig i läroplanen. Jag ska (enligt föregående punkt) ha valt dessa mål utifrån elevgruppens behov och intressen med syfte att erbjuda en meningsfull och varierad verksamhet. Så jag väljer kanske ”lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt” – Då blir det genast lättare att utvärdera verksamhetens aktivitet! Bidrar den till måluppfyllelsen? En utvärdering av en aktivitet ska naturligtvis också innehålla praktiska ting som hur det fungerade organisatoriskt eller om aktiviteten presenterades på ett bra sätt. Men utan planering utefter våra mål, kommer det vara svårare att utvärdera fritidshemmets verksamhet – hur vi lever upp till styrdokumenten.

  • Planerar jag fritidshemmets aktiviteter med utgångspunkt i Lgr 11? Har jag plockat ut ett eller flera mål som jag sedan kan utvärdera gentemot? Behöver jag stöd i mitt planeringsarbete? Var hittar jag det på min arbetsplats – arbetslag; nätverk; utvecklingsledare; ledning?

AR talar om att, för elever som möter en varierad fritidshemsverksamhet (aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer), stimuleras lärandet och utvecklingen i annan lärmiljö och i andra situationer än i skolans. Det betyder att fritidshemmets särart är viktig och att skolans arbetssätt inte ska kopieras. Fritidshemmets traditionella arbetssätt med praktisk metodik visar sig i forskning stämma bra överens med hur man optimerar lärandet.

  • Kan jag se att avdelningens metodik stimulerar utveckling och lärande på ett kompletterande vis i förhållande till skolan? Hur kan jag se det?

Jag vet inte om jag misstolkar styrdokumenten nu… Men jag läser om och om igen hur vi ska planera och organisera verksamheten kring barnens behov; kring barnens egen delaktighet och medbestämmande; kring läroplanens mål etc etc. Ingenstans läser jag om att vi i första hand ska planera och organisera utifrån lokalernas utformning eller utifrån hur många barn som tagits in i verksamheten.

Men hur ser det ut på fritidshemmen? Är det i första hand barnens behov; barnens delaktighet och barnens utveckling mot läroplanens mål, som styr? Eller är det utevistelse för vi får inte plats annars; filmvisning för vi kan inte på annat sätt möta de barn som har behov av lugn i den stora gruppen; avprickning och konstant räknande av barn i stället för goda samtal; pedagogisk verksamhet och utvecklande coachning??

Nästa blogginlägg tar upp punkt tre – Det ska bli spännande att se vad den djupdykningen ger!

Lärande i fritidshemmet 1

Planen var att göra en analys av nämnda (förra blogginlägget) punkter i Allmänna råd för fritidshem. Istället blev det en liten observationsmodell för mig själv (eller kanske för dig?)

Erbjuder jag som pedagog, och min verksamhet, det som de allmänna råden föreskriver? De allmänna råden ska följas – det gäller som ”lag” om man inte tydligt kan påvisa att man har en ännu bättre modell för att uppnå det som beskrivs i läroplanen.image

Kvalitetsarbetet börjar redan i planeringsfasen! Och den planeringen görs förstås delvis med hjälp av barnen.

  • Har jag planeringstid? Har jag tillräckligt med planeringstid? Har jag möjlighet att arbeta med delaktighet och inflytande i barngruppen? Om nej – hur kan detta förändras (med omedelbar verkan – det är ju ett krav!)

I de allmänna råden (härefter benämnt AR) finns exempel på hur pedagogerna i verksamheten kan informera sig om behov och intressen i elevgruppen. Man pekar på informella och formella samtal; demokratiska forum samt observationer. AR nämner observationer av hur de enskilda eleverna väljer aktiviteter. Det kan pedagogen göra med t ex de normkritiska glasögonen på – Om barnet väljer utifrån de traditionella könsrollerna osv.

  • Vilka demokratiska forum kan vi erbjuda? Hur bra kvalitet är det på dessa? Finns det möjlighet för systematisk observation av barn och barngrupp? Samtal med barnen – hur ofta har jag det och hur många barn får tillgång till goda samtal med pedagoger på avdelningen? Finns det brister här? Hur avhjälper jag omedelbart detta?

Leken, som meningsfull verksamhet, omnämns i AR. Pedagogen bör i leken, som exempel, observera grupprocessen, minimera sådant som stör och stödja att elever kan komma in i leken. Fritidshemmet ska lokalmässigt ge utrymme för olika sorters lek (ute och inne) – livliga, rofyllda och för större och mindre grupper, i avgränsade platser.

  • Kan jag se och observera barnen i deras lek? Kan jag minimera det som stör? Finns lokaler för varierad verksamhet? Om mina svar blir negativa – hur tar jag genast tag i detta?

Om jag som pedagog i fritidshemmet ser att jag kan leva upp till ARs riktlinjer – som ju alltså ska tolkas som SKA snarare än BÖR – Så underbart! Grattis till mig!!

Om inte – beror det på mig som pedagog? Eller mig och mitt arbetslag? Eller är det en ledningsfråga? Har jag i så fall informerat ledningen och följt upp om ärendet behandlats eller ej?

Det blev många funderingar bara på första punkten… Jag undrar hur det går med övriga punkter!! Det sätter jag tänderna i imorgon, tror jag.