Vi kör väl vått-i-vått igen då!

Stora grupper, unga elever – ibland är det verkligen svårt att visa hur det ska gå till med eleverna runt sig. De blir för många helt enkelt.

Vi jobbar nu med perspektiv och med vattenfärgstekniker och i vanliga fall har mina grupper gjort vått i vått sen förskoleklass eller i alla fall åk 1. Men den här klassen kommer från andra skolor och flera olika grupper och de har alla tydligen missat denna teknik. Så nu kör vi!

Här kör jag instruktionen på himlen med hjälp av Youtube. Kanske kommer det mer instruktioner den vägen. Prenumerera om du vill hålla koll. Klicka på bilden så hamnar du på Youtube.

Vi tränar mot målen som berör verktyg, material och tekniker, samt bildelement. Och även för någon som är van med vattenfärger är det en utmaning med de tunna skolpappren!!

Annonser

Mellanmålskompisar

Hur sitter vi när vi äter ”mellis”? Pedagogerna på fritidshemmet har det inte alltid så lätt när de kommer till denna fråga.

  1. Sitt där du önskar! Medför valfrihet men också ångest för somliga. Var är ”mina” kompisar? Tänk om alla kompisar hamnar vid samma bord utom jag! Jag känner ingen riktigt här. Jag är rädd att bli bortvald.
  2. Sitt alltid på samma plats! Skapar trygghet men på fritids finns oregelbunden närvaro. Ena dagen är bordet fullt. Andra dagen sitter någon ensam. Det betyder att vi flyttar om och arrangerar barnen på olika sätt vid borden ändå.
  3. De vuxna placerar ut barnen. Kan ske med god pedagogisk eftertanke. Men använder pedagogerna sin ”makt” fel? Delar man på barn som är pratiga när de äter ihop (har det väldigt trevligt när de äter)? Är detta verkligen medbestämmande?
  4. Slumpvis placering med t ex lottdragning. Spännande och skapar nya möten. Men kan det ge otrygghet?

Från och med denna vecka provar vi nummer fyra. Tanken är att eleverna ska lära känna fler på avdelningen. Att nya samtal ska uppstå och att det ska vara lite spännande och inte så vuxenstyrt (att omedvetet och medvetet maktmissbruk undviks, t ex).

Utvärdering på kammaren efter dag 2: Det är fortfarande spännande. Barnen hamnar i ”ovanliga kombinationer” och pratar med ”nya” barn. Några går omkring för att söka kontakt med en nära kompis som inte längre sitter bredvid. Men de flesta är lugna.

Hur gör ni på ert fritids?

Vi gör cupcakes i Bildverkstan

Sista passet för åk 2 innan lovet. Som ett litet överblivet pass när de längre projekten är klara. Men vi fortsätter att utveckla förmågor även när omdömet är skrivet.

Här har eleverna utvecklat egna idéer. De har tränat att skissa fram former utan mallar. Att tänka ut vilket lim som är lämpligt till vilket material kan vara en utmaning. De har också fått fundera på vad olika färger och färgkombinationer kan uttrycka. Hur ser en muffins smaklig ut?

Det gemensamma arbetet med en tavla att, tillsammans, vara stolta över var en viktig del!

Bildämnets vecka 2019

Viktig(aste?) ämnet i vår värld idag – där vi måste kunna förstå och läsa bilder, filmer och annan media – Bildämnet!

Just nu pågår Bildämnets vecka under hashtaggen #bildämnetsvecka2019

Delta med bra inlägg från skola och fritids eller inspireras av andra, t ex på Instagram. Jag delar mina inlägg där (frokenasa) och på FB https://m.facebook.com/LarandePerspektiv/posts/?ref=content_filter&mt_nav=0

 

Krönika i tidningen Grundskolan 2/2019

Med uppdrag att se

En krönika om att gå från förskola till fritidshem.

De är inte så stora. Fem, sex år och blyga eller frimodiga, hoppiga och nyfikna trampar de in över fritidshemmets tröskel. Vilket stort, fint och ansvarsfullt uppdrag att ta emot dessa barn! Nu gäller det att göra övergången mjuk – från förskolans gruppstorlek till fritidshemmets. Från en förskolepedagogerna till skolvärldens klasslärare, fritidspedagoger, speciallärare och kuratorer. Från utelek med luppar och nyckelpigor till rastlek med halva skolan.
Det är häftigt att se dem anpassa sig. De kämpar en extra gång med skorna – de är ju stora nu – och de vågar bryta ny mark; göra nya, stora bekantskaper; de bär den varma sopptallriken genom en knuffig matsal och brer mackan även när smöret är hårt.
Sexåringarna – mittemellan små och stora. De snubblar och biter ihop; kissar ner sig; lär sig en miljon skolaktiga saker som avslutningssånger, lilla b och vem man kan be om en frukt när man glömt sin egen. Vem man inte ska fråga…
En del knasiga saker: ”Maddefacker” och var man kan säga det utan att det blir för stora konsekvenser. Och till vem. Att ljuga bättre. Vem man kan härma för att verka tuff men kanske inte så snäll.
När man går från den lilla gruppen till en stor blir det lättare att inte synas. Små blygingar kan försvinna. Ett och annat tjuvnyp kan kamoufleras. Strategier för att slippa städa kan utformas. Vi har ett stort och viktigt uppdrag att se de här små juvelerna! Deras upptåg! Deras nederlag; rädslor och kunskapstörst. Mitt bland de små finns också de som verkligen skulle behövt det lilla sammanhanget; en pedagog med tid, och en lupp och en nyckelpiga. Hoppas våra huvudmän också ser det som prioriterat, snart. Att förebyggande arbete måste börja tidigt!

Tema STADEN

När eleverna arbetar med temat ”Staden” – infrastruktur, byggnader i hemstaden etc, passar jag på att använda samma tema i de mer kreativa aktiviteterna. Här har vi målat husfasader. Syftet med uppgiften handlar mer om de estetiska förmågorna än kunskap om staden, men kopplingen finns ändå.

ettornas hus.JPG

Eleverna har tränat att blanda fram sekundärfärger och ur dessa blanda fram olika valörer. De har tränat pappersvikning; penselföring och linjemålning. Vi har repeterat förgrund och bakgrund – himlen är inte en linje högst upp på på pappret… Eftersom det är så kul med guld och silver har eleverna även fått måla och blanda dessa färger, efter behag. En annan aspekt är att eleverna i tidig ålder börjar tänka på att himlen kan skifta i olika blå och att det inte nödvändigtvis är just den blå färgen som finns på paletten.

Inte nog med att eleverna tyckte att det var kul – de är supernöjda och vilka bilder det blev!! Härliga och personliga hus som de på egen hand gett form åt!

Så här gör man:

  1. Vik ett A4 på mitten och sedan en gång till på mitten. Vik upp.
  2. Vik nu samma papper på andra ledden – först på mitten, därefter på mitten en gång till. Vik upp.
  3. Använd en blyertspenna och rita i linjerna som uppstått i pappret.
  4. Rita tak – platta, spetsiga och jättespetsiga – hur du behagar.
  5. Rita i konturerna en extra gång på de hus du nu ser under taken.
  6. I följande punkter har flaskfärg använts. Blanda fram olika blå färger genom att använda blå (primärblå) och vit samt grön (alternativt primärgul). Måla olika blå nyanser i rutorna ovanför hus – himlen.
  7. Blanda fram orange genom att använda primärröd och primärgul. Blanda fram ännu fler orangea nyanser genom att erbjuda också vit färg.
  8. Måla ett av husen med olika orange.
  9. Upprepa punkt 7 och 8 men med primärblå+primärgul+vit samt primärblå+primärröd+vit. Detta kommer att ge ett orange hus i olika nyanser; ett lila och ett grönt hus, i olika valörer.
  10. Erbjud guld och silver för det sista huset. Att blanda eller att måla som de är.
  11. Måla linjer på husen med svart. Använd ganska tunna penslar och (eventuellt lite utspädd) svart färg. Det kan vara konturlinjer; fönster, dörrar; skorstenar; lampor etc.

Jag stressade inte fram dessa bilder utan har använt ett pass till punkt 1-6; ett pass till punkt 7-10 och ett pass till punkt 11.

Lycka till!!

Välkommen in i

SHOPPEN!

Skärmtiiiiid!

Jag jobbar på ett fritids med tillgång till digitala verktyg. Och det betyder INTE att eleverna hänger över en skärm hela tiden. De flesta använder inte sin iPad varje dag. Inte heller varje vecka.

Bra!? Ja, om man är orolig för ”skärmtid” som skenar. Vi är inte så oroliga. Vi har koll. Vi märker om någon ber om sin iPad väldigt ofta och vill sitta väldigt länge. Då kan man fundera på varför och om det är ett problem.

Varje elev får i år tre kurstillfällen med Kul och strul, som är för alla. Utöver det erbjuder vi då och då andra digitala aktiviteter. Och eleverna har egna idéer. I princip allt digitalt innefattar kunskapssökande eller estetiska uttryck.

Med digitala verktyg har vi jobbat mot det centrala innehållet i kap 4, Lgr 11:

Språk och kommunikation

  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och samhälle

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Vi har också arbetat mot målen i kapitel ett och två:

Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vi har prickat in många andra mål också, i detta arbete. Men genom våra val av aktiviteter, appar och genom vårt förhållningssätt; ser vi att vi bidrar att utveckla elevernas digitala kompetens på ett positivt sätt. Och skärmtiden är inte ett problem.

Vill du veta mer! Klicka här!

Hur obligatoriskt kan det var i en frivillig verksamhet?

Fritidshemmet räknas som frivilligt. Det kan man ju diskutera för eleverna har ju inte själva valt att gå dit och de flesta vårdnadshavare har inget annat att välja på, eftersom de arbetar och barnen måste vara någonstans. Eller hur?! Men verksamheten är ju inte obligatorisk, i alla fall. Det kan vi enas om. Ingen måste vara på fritids.

I våra styrdokument läser vi att ”undervisningen (ska ta) sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.” Måste alla aktiviteter vara valfria i en sådan verksamhet? Får man ha obligatoriska inslag i en sådan verksamhet?

Det är viktigt att eleverna får utvecklas och lära och att de ges en meningsfull fritid. Det står också i Lgr 11. Kan man skapa en verksamhet där eleverna lär och utvecklas, även om de olika delarna är frivilliga? Kan elevernas fritid styras in i obligatoriska aktiviteter?

Ovanstående frågor ställs gång på gång av läraren i fritidshemmet. Och av annan personal i fritidshemmet. Man undrar varför vi tänker så olika om det här. Motsvarande frågor ställs inte av läraren som har sin bas i den obligatoriska delen av dagen. Och inte av annan personal som arbetar under skoltid. Men det är bra att frågorna ställs – det gör att vi kan stå för den verksamhet vi där efter planerar.

Jag själv ser en vinst i att skapa aktiviteter som eleverna vill välja snarare än måste välja. Vi kan skapa situationer för att eleverna ska ”utveckla en allsidig rörelseförmåga” (Lgr 11) genom att plocka fram lockande lekmaterial; själva hoppa, krypa och springa; visa på spännande äventyr osv. Om vi har elever som aldrig nappar får vi anstränga oss ytterligare! Det kan vi göra istället för att skapa en obligatorisk aktivitet.

Men jag ser också en vinst i att då och då skapa situationer där alla elever ingår, för att ge ny input och inspiration. I början av terminen kanske alla går till idrottssalen, för att få veta vad den har att erbjuda Om man deltar eller tittar på, kanske inte är så viktigt. I slutet av terminen väljer man själv. När man introducerar programmering kanske alla medverkar lite grand. Eller tittar på, om det känns tufft att delta. Men nästa gång kanske man kan få välja själv?!

Det här läsåret har vi haft några ”obligatoriska” aktiviteter i idrottshallen; några digitala aktiviteter som varit styrda; städning (efter förmåga); fritidsråd där man ”är med” eller medverkar aktivt efter eget val samt några utflykter där alla måste följa med (efter förmåga). Men utöver det har vi haft väldigt många valbara aktiviteter. Väldigt många stunder där man fritt väljer mellan rum och lekar på fritidshemmet.

Mellanmålet och huruvida man är ute/inne, är ett organisatoriskt ”problem”. Vi har valt att skapa struktur genom att schemalägga detta för olika grupper för att få plats i lokalerna på ett bra sätt och för att skapa en bra ljudmiljö. Vi har också valt att schemalägga olika grupper tillsammans vid olika tillfällen för att eleverna ska få tillfälle att hitta nya kompisar och nya lekar. Är det tillräckligt valfritt när vi planerat på det viset? Ja, vi tycker det. Men så har vi också behovsanpassat – de som verkligen själva anser att de behöver vara ute, har fått kringgå schemaläggningen och samma sak om någon verkligen haft behov av att vara inne. Flexibiliteten som vi visar gentemot de med behov som inte är så mainstream, gör att vi känner att upplägget funkar. Och vi tänker att vi som har de yngre eleverna kan styra upp något mer. Ju äldre eleverna är desto mer inflytande får de över sin fritidshemsdag.

Vad tänker du?

 

MIN BOKSTAV!

Den första du lär dig – en del av din identitet, av dig själv – din bokstav; den första i ditt namn. Det här är en instruktion med bilder (som du t ex kan använda för att visa eleverna de olika stegen; eller för att snabbt se själv hur man gör) för att göra något kreativt och eget av min bokstav. Det är ett förslag och det kan ändras och varieras, förstås. För äldre elever kan det vara ett sätt att arbeta med anfanger.

  1. Börja med att plocka fram kritor och ett papper. Jag använde VAXKRITOR och A5. Vaxkritor stöter bort vattenfärg när du målar sedan. A5 kan vara lagom stort för en bokstav.

IMG_8459.jpg

2. Forma en enkel bokstav.

IMG_8460.jpg

3. Gör din bokstav ”tjockare” – gör linjerna bredare.

IMG_8461.jpg

4. Lägg till dekorationer på bokstaven. Blommor, blixtrar, taggar, blad…

IMG_8462.jpg

5. Använd VATTENFÄRG, t ex temperapuckar och breda PENSLAR och måla bakgrunden med flödig vått-i-vått-teknik, dvs använd starka färger med mycket vatten och måla färgerna intill varandra så att de rinner/smälter ihop.

IMG_8463.jpg

Här är bilder från förskoleklassens stund i Bildverkstaden: