Uppstart

Är jag ensam om att tankarna på jobbet börjar snurra snabbare någon vecka innan semestern är slut? Jag joggade i spåret och fick nära på ångest när det kom över mig att jag ramlar in direkt i barngrupp på måndag, och ska på något sätt omsätta utbildningen jag just gått – teori till praktik – i skarpt läge.

Jag blev färdig Atelierista i vår efter andra terminen (på distans förstås). En fördel jag har är att min arbetsplats funkar fint för det. Men det jag lärt mig om sinnliga miljöer där smak, doft, känsel och andra sinnen får upplevelser, kräver förstås en genomtänkt strategi. Och byggstenar – ett par projektorer; spotlights, små hyllor och bord…

Men varför stressa upp sig?! Nej, det ska jag INTE göra! Det får ta den tid det tar utefter de förutsättningar just jag äger! Så länge finns skogen och utemiljön. Skogen är ju egentligen ett hav av upplevelser för sinnet. Jag behöver inte förbereda den miljön. Det är bara att gå dit! Skönt!

Hoppas din uppstart blir bra efter semestern!

Äcklig, men cool!

Jag ställer reflekterande frågor till eleverna som ligger i mossan och letar insekter. De börjar diskutera varför de inte hittar några smådjur; om årstidernas växlingar och om insekters livsmiljö. De tar sina små luppar och byter plats. De talar om växters egenskaper och om farliga djur. Plötsligt har de hittat en tusenfoting. Den ligger i en burk med lock som förstorar och den är ”ÄCKLIG! Men cool!” I skogen runt mig finns 18 elever. Några rullar ner för en slänt och känner tyngdkraften i kroppen. Andra har skapat ett hem under en gran och en restaurang vid ett berg. Elevgruppen är liten och jag är inte ensam pedagog i skogen. Jag har ansvar för sex elever och har tid att ställa följdfrågor och uppmuntra den som ännu inte skymtat en insekt.

Reflekterande stunder och en grupp, tillräckligt liten för att alla ska känna delaktighet, är en fundamental del av lärandet på fritids. Jag har sett de insektsletande eleverna många gånger genom åren men har verkligen inte alltid haft möjlighet att vara nära alla elever. Då kan reflektioner utebli. Någon ger upp, begreppsbildning försämras och aktiviteter rinner ut i sanden. Som ensam pedagog har jag varit tvungen att stå vid slänten där det rullas eller reda ut konflikter i ”restaurangen”.

Sämre personaltäthet på fritids – ofta till följd av att klasserna i skolan har ett stort behov av så kallad ”samverkan” – tyder på att skolan har första tjing på fritidspedagogen. En fritidspedagog i skolan ger bra inlärningsförutsättningar i klassen. En fritidspedagog som uteblir från fritidshemmet ger sämre förutsättningar för lärande på fritids.

De flesta lärare i fritidshem har inte 18 elever på två eller flera pedagoger. De har 50, ibland 150! Jag frågar mig hur Skolverkets skrivningar om att fritidshemmet ska utveckla ”elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i den” ska kunna bli verklighet med dessa förutsättningar. En av många skrivningar i läroplanen.

Denna text publicerades i Tidningen Grundskolan, april 2020.

 

(Just nu är det lite oordning på rubriker och innehåll på bloggen. Jag ber om ursäkt för det och det kommer att justeras. Bara inte exakt just nu. Kanske hinner i påsk!?)

Atelierista

Jag läser en kurs igen. Som vanligt! Och jag inspireras av min atelieristautbildning och försöker hitta sätt att jobba med det tänket trots snäva ramar i skolans värld av betyg och obligatoriskt innehåll.

Det är ju liiite lättare när man kan följa barnets nyfikenhet isf nästa uppnåendemål. Det är bättre förutsättningar i förskolan. Nu letar jag efter sådana konton (svenska bildsalar med stark Reggio-inspiration) på Instagram. Eftersom litteraturen är inriktad på förskolan. Hjälp?! Vet du något aktivt konto?

Igår fick iaf eleverna i åk 1 undersöka fenomenet ”träd” och rita dem utan att låsa sig på hur de ”tror” att träd ser ut.

I tisdags lät jag åk 5 teckna träd utan att peppa dem innan. Det blev ca 20 pinnar toppade med en cirkel på toppen. Sen fick de en aha-upplevelse när vi kikade på konstnärers träd. Sen fick de teckna igen. Bra väckarklocka.

Men ettornas träd blev snäppet vassare!

Vi kör väl vått-i-vått igen då!

Stora grupper, unga elever – ibland är det verkligen svårt att visa hur det ska gå till med eleverna runt sig. De blir för många helt enkelt.

Vi jobbar nu med perspektiv och med vattenfärgstekniker och i vanliga fall har mina grupper gjort vått i vått sen förskoleklass eller i alla fall åk 1. Men den här klassen kommer från andra skolor och flera olika grupper och de har alla tydligen missat denna teknik. Så nu kör vi!

Här kör jag instruktionen på himlen med hjälp av Youtube. Kanske kommer det mer instruktioner den vägen. Prenumerera om du vill hålla koll. Klicka på bilden så hamnar du på Youtube.

Vi tränar mot målen som berör verktyg, material och tekniker, samt bildelement. Och även för någon som är van med vattenfärger är det en utmaning med de tunna skolpappren!!

Vi gör cupcakes i Bildverkstan

Sista passet för åk 2 innan lovet. Som ett litet överblivet pass när de längre projekten är klara. Men vi fortsätter att utveckla förmågor även när omdömet är skrivet.

Här har eleverna utvecklat egna idéer. De har tränat att skissa fram former utan mallar. Att tänka ut vilket lim som är lämpligt till vilket material kan vara en utmaning. De har också fått fundera på vad olika färger och färgkombinationer kan uttrycka. Hur ser en muffins smaklig ut?

Det gemensamma arbetet med en tavla att, tillsammans, vara stolta över var en viktig del!

Bildämnets vecka 2019

Viktig(aste?) ämnet i vår värld idag – där vi måste kunna förstå och läsa bilder, filmer och annan media – Bildämnet!

Just nu pågår Bildämnets vecka under hashtaggen #bildämnetsvecka2019

Delta med bra inlägg från skola och fritids eller inspireras av andra, t ex på Instagram. Jag delar mina inlägg där (frokenasa) och på FB https://m.facebook.com/LarandePerspektiv/posts/?ref=content_filter&mt_nav=0

 

Krönika i tidningen Grundskolan 2/2019

Med uppdrag att se

En krönika om att gå från förskola till fritidshem.

De är inte så stora. Fem, sex år och blyga eller frimodiga, hoppiga och nyfikna trampar de in över fritidshemmets tröskel. Vilket stort, fint och ansvarsfullt uppdrag att ta emot dessa barn! Nu gäller det att göra övergången mjuk – från förskolans gruppstorlek till fritidshemmets. Från en förskolepedagogerna till skolvärldens klasslärare, fritidspedagoger, speciallärare och kuratorer. Från utelek med luppar och nyckelpigor till rastlek med halva skolan.
Det är häftigt att se dem anpassa sig. De kämpar en extra gång med skorna – de är ju stora nu – och de vågar bryta ny mark; göra nya, stora bekantskaper; de bär den varma sopptallriken genom en knuffig matsal och brer mackan även när smöret är hårt.
Sexåringarna – mittemellan små och stora. De snubblar och biter ihop; kissar ner sig; lär sig en miljon skolaktiga saker som avslutningssånger, lilla b och vem man kan be om en frukt när man glömt sin egen. Vem man inte ska fråga…
En del knasiga saker: ”Maddefacker” och var man kan säga det utan att det blir för stora konsekvenser. Och till vem. Att ljuga bättre. Vem man kan härma för att verka tuff men kanske inte så snäll.
När man går från den lilla gruppen till en stor blir det lättare att inte synas. Små blygingar kan försvinna. Ett och annat tjuvnyp kan kamoufleras. Strategier för att slippa städa kan utformas. Vi har ett stort och viktigt uppdrag att se de här små juvelerna! Deras upptåg! Deras nederlag; rädslor och kunskapstörst. Mitt bland de små finns också de som verkligen skulle behövt det lilla sammanhanget; en pedagog med tid, och en lupp och en nyckelpiga. Hoppas våra huvudmän också ser det som prioriterat, snart. Att förebyggande arbete måste börja tidigt!

Tema STADEN

När eleverna arbetar med temat ”Staden” – infrastruktur, byggnader i hemstaden etc, passar jag på att använda samma tema i de mer kreativa aktiviteterna. Här har vi målat husfasader. Syftet med uppgiften handlar mer om de estetiska förmågorna än kunskap om staden, men kopplingen finns ändå.

ettornas hus.JPG

Eleverna har tränat att blanda fram sekundärfärger och ur dessa blanda fram olika valörer. De har tränat pappersvikning; penselföring och linjemålning. Vi har repeterat förgrund och bakgrund – himlen är inte en linje högst upp på på pappret… Eftersom det är så kul med guld och silver har eleverna även fått måla och blanda dessa färger, efter behag. En annan aspekt är att eleverna i tidig ålder börjar tänka på att himlen kan skifta i olika blå och att det inte nödvändigtvis är just den blå färgen som finns på paletten.

Inte nog med att eleverna tyckte att det var kul – de är supernöjda och vilka bilder det blev!! Härliga och personliga hus som de på egen hand gett form åt!

Så här gör man:

  1. Vik ett A4 på mitten och sedan en gång till på mitten. Vik upp.
  2. Vik nu samma papper på andra ledden – först på mitten, därefter på mitten en gång till. Vik upp.
  3. Använd en blyertspenna och rita i linjerna som uppstått i pappret.
  4. Rita tak – platta, spetsiga och jättespetsiga – hur du behagar.
  5. Rita i konturerna en extra gång på de hus du nu ser under taken.
  6. I följande punkter har flaskfärg använts. Blanda fram olika blå färger genom att använda blå (primärblå) och vit samt grön (alternativt primärgul). Måla olika blå nyanser i rutorna ovanför hus – himlen.
  7. Blanda fram orange genom att använda primärröd och primärgul. Blanda fram ännu fler orangea nyanser genom att erbjuda också vit färg.
  8. Måla ett av husen med olika orange.
  9. Upprepa punkt 7 och 8 men med primärblå+primärgul+vit samt primärblå+primärröd+vit. Detta kommer att ge ett orange hus i olika nyanser; ett lila och ett grönt hus, i olika valörer.
  10. Erbjud guld och silver för det sista huset. Att blanda eller att måla som de är.
  11. Måla linjer på husen med svart. Använd ganska tunna penslar och (eventuellt lite utspädd) svart färg. Det kan vara konturlinjer; fönster, dörrar; skorstenar; lampor etc.

Jag stressade inte fram dessa bilder utan har använt ett pass till punkt 1-6; ett pass till punkt 7-10 och ett pass till punkt 11.

Lycka till!!

Välkommen in i

SHOPPEN!

Skärmtiiiiid!

Jag jobbar på ett fritids med tillgång till digitala verktyg. Och det betyder INTE att eleverna hänger över en skärm hela tiden. De flesta använder inte sin iPad varje dag. Inte heller varje vecka.

Bra!? Ja, om man är orolig för ”skärmtid” som skenar. Vi är inte så oroliga. Vi har koll. Vi märker om någon ber om sin iPad väldigt ofta och vill sitta väldigt länge. Då kan man fundera på varför och om det är ett problem.

Varje elev får i år tre kurstillfällen med Kul och strul, som är för alla. Utöver det erbjuder vi då och då andra digitala aktiviteter. Och eleverna har egna idéer. I princip allt digitalt innefattar kunskapssökande eller estetiska uttryck.

Med digitala verktyg har vi jobbat mot det centrala innehållet i kap 4, Lgr 11:

Språk och kommunikation

  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och samhälle

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Vi har också arbetat mot målen i kapitel ett och två:

Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vi har prickat in många andra mål också, i detta arbete. Men genom våra val av aktiviteter, appar och genom vårt förhållningssätt; ser vi att vi bidrar att utveckla elevernas digitala kompetens på ett positivt sätt. Och skärmtiden är inte ett problem.

Vill du veta mer! Klicka här!

MIN BOKSTAV!

Den första du lär dig – en del av din identitet, av dig själv – din bokstav; den första i ditt namn. Det här är en instruktion med bilder (som du t ex kan använda för att visa eleverna de olika stegen; eller för att snabbt se själv hur man gör) för att göra något kreativt och eget av min bokstav. Det är ett förslag och det kan ändras och varieras, förstås. För äldre elever kan det vara ett sätt att arbeta med anfanger.

  1. Börja med att plocka fram kritor och ett papper. Jag använde VAXKRITOR och A5. Vaxkritor stöter bort vattenfärg när du målar sedan. A5 kan vara lagom stort för en bokstav.

IMG_8459.jpg

2. Forma en enkel bokstav.

IMG_8460.jpg

3. Gör din bokstav ”tjockare” – gör linjerna bredare.

IMG_8461.jpg

4. Lägg till dekorationer på bokstaven. Blommor, blixtrar, taggar, blad…

IMG_8462.jpg

5. Använd VATTENFÄRG, t ex temperapuckar och breda PENSLAR och måla bakgrunden med flödig vått-i-vått-teknik, dvs använd starka färger med mycket vatten och måla färgerna intill varandra så att de rinner/smälter ihop.

IMG_8463.jpg

Här är bilder från förskoleklassens stund i Bildverkstaden: