Nygamla sätt att teckna och måla

Skola och fritidshem – den här övningen passar bra för båda verksamheterna. Övningen ger eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material på ett och samma pass.

Material:

  • Vattenfärg (eller tempera)
  • Tjocka papper
  • Penslar, vattenkärl
  • Tuschpennor
  • Ev torra målningar gjorda med vått i vått.
  • Lim

Teknik som tränas:

  • Penselteknik
  • Vått-i-vått
  • Linjeteckning

Vi tränar också att samspela runt gemensamma bilder.

Passet startar med samling runt ett bord. Jag sköljer ett tjockt ritpapper under kranen, lägger på bordet och börjar måla vattenfärg på. Färgerna blommar ut och sprider sig i varandra. Om jag lutar pappret uppnås nya effekter. Eleverna i åk 1 är imponerade. ”Wow – vad häftigt!” Om vi har torkskåp kan vi göra våra målningar och lägga dem för torkning nu. Annars får vi använda redan torra målningar.

Medan målningarna torkar tittar vi på exempel på linjeteckningar. Vi spånar hur olika linjer kan tecknas. Zickzack, vågigt, former, symboler, rakt, snirkligt etc etc. Vi tittar också på foton på blad och upptäcker linjer och bladnerver i fotona.

Eleverna tecknar helt opretentiöst linjeteckningar ihop, två och två. De ritar de ovan listade exemplen och tillslut övar vi på löv och bladnerver.

Nu är det dags att ta fram de torra målningarna. På dem tecknas nu blad med den teknik vi just övat – linjeteckning. Vi klipper ut bladen och limmar fast dem på ett gemensamt träd.

För oss som står utan torkskåp i anslutning till ateljén – vi avslutar med att måla vått i vått. Våra färdiga målningar får användas av nästa grupp som ska genomföra passet. Då har vi torra målningar också till dem.

Vattenfärg och tuschpennor är gamla kändisar för många barn. Att lära sig nya infallsvinklar blir därför perfekt – att känna sig trygg med ett material samtidigt som man fördjupar kunskaperna.

Annonser

Bland diskborstar och bubbelplast

Skapande och experimenterande med nya tekniker, verktyg och material

Syftet med att testa olika tekniker, verktyg och material är att man fritt ska kunna välja, variera, kombinera och vara kreativ, när man väl fått en verktygslåda. För att minnas vad man testat och hur man gick tillväga är det smart att testen är anslagna i ateljén. På så vis kan höstlöven som blev vackra med vaxkritor och frottageteknik inspirera när man ger sig på grafit. Påskkorten kan kryddas med collageteknik – om man bara minns den! Diskborstetekniken som användes i början av läsåret kan få en revival, i alla fall som ett komplement, när vi testar bubbelplasttryck.

Idag blommar körsbärsträden bubbelgumrosa med hjälp av både bubbelplast och diskborstar. Enkelt, kreativt, vackert och rogivande mitt i den hektiska fritidshemsvardagen.

Hur många ben har en spindel?

Här kommer ett tips på skapande igen. Det är ett enkelt och effektfullt sätt att berätta med en bild. Här kan man skapa en bild som förmedlar något läskigt. Eller så gör man en glad spindel. Färgen på himlen kan förstärka dessa uttryck. Precis som med höstträden i förra inlägget, används både vattenfärg och oljepastell.

Börja med nätet. Jag tog vit oljepastellkrita. Rita ev en prick som den punkt där trådarna utgår ifrån. Det kan underlätta. Rita en spindel med oljepastell. Hur många ben har en spindel egentligen? Sist målar du himlen i vått-i-vått – dvs måla på vått papper så färgerna flyter in i varandra.

image

Blandteknik för f-3

Skola och fritidshem – den här övningen passar bra för båda verksamheterna. Övningen ger eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material på en och samma bild.

  • Vattenfärg (eller tempera)
  • Oljepastell
  • Collageteknik
  • Penselteknik
  • Vått-i-vått

Börja med stammarna – vita med svart, om eleverna vill göra björkar. Men det kanske de inte alls vill 😀

Måla himlen vått-i-vått – dvs flödiga färger med mycket vatten som flyter in i varandra, kanske blå, svart och vit. Eller andra varianter beroende på vilket väder man vill gestalta. Måla marken på samma vis.

Riv små pappersbitar i höstlövsfärger (eller kanske vårskira färger om ni är i en annan årstid när andan faller på) och limma fast. På bilden är det arbetet bara påbörjat.

image

Min hand, min hjärna, min iPad

Som om vi inte visste!? Det är klart vi redan vet! Att vi lär med kroppen och rörelser. Vi hoppar, leker och skapar oss till både kunskap och förtrogenhet. I sista numret av Pedagogiska Magasinet läser vi om handen. Handen som håller i pennan och raspet mot pappret och rörelsen i handleden. Vi läser om hur våra händers verk utvecklat våra hjärnor över tid. Från tiden med arbete vid lägerelden, som gjort oss smartare som kollektiv, men också nu – vi lär in mer och bättre med rörelse.

Nu stärks skrivningarna för oss i skolans värld. Det blir tydligare att vi ska se till att eleverna erhåller digital kompetens. Och specifikt på fritidshemmet finns nu formulerat att eleverna ska tillägna sig kunskaper om t ex digital kommunikation och skapande. Och pedagoger suckar ute i skolor och fritidshem. Fritidspedagoger säger – barnen behöver hoppa och leka. Rörelse ger utveckling.

De har rätt! Det är klart att vi inte nu plötsligt ska sluta hoppa, rita och skriva oss till utveckling. Men inte utesluter det ena det andra? Om vi vet att vi blir friskare av morötter, slutar vi väl inte att äta broccoli? Och om vi märker att korsord gör oss smartare, blir väl korsordslösandet inte det enda vi gör?

Meningfull verksamhet är elevnära verksamhet. Och det digitala är en sådan bit. Rörelse och digital imageteknik behöver inte spela ut varandra. En varierad dag ger gott lärande! Ömsom fysisk aktivitet. Ömsom intellektuell aktivitet. Ibland både och! Kanske geocaching?! Rörelse; upplevelse; ämneskunskap; kreativitet och digitala verktyg. Allt i ett!

Den 1 juli träder de nya skrivningarna i kraft. Gör dig redo! 😃

Att leva upp till alla krav – Jobbstress?

På ett fritidshem med 70 närvarande barn – det är ganska vanligt idag, men det finns avdelningar med fler och färre barn – kan det med lite tur finnas 4 pedagoger. Då har de tur, för det finns många exempel där det inte finns utbildade pedagoger alls och exempel på ännu sämre personaltäthet. Den som befunnit sig i en sådan miljö, vet att en (1) pedagog går åt till att räkna barn – att försöka hålla koll på att de befinner sig i säkerhet. Minst en (1) pedagog går åt till att följa ett antal barns förehavanden, helst med ett avstånd på högst två steg. (Men det funkar ju rätt dåligt om det gäller mer än ett barn.) Dessa barn har ofta extra resurser under skoltid, men förväntas klara sig i sociala sammanhang på fritids. Det gäller ofta extra impulsstyrda barn. En (1) personal tar emot föräldrar och telefonsamtal, samt försöker hålla reda på de många barn som ska skickas till blockflöjt, hem, till mormor eller fotbollsträningen, diverse olika tider under eftermiddagen. Det blir ganska många sådana kontakter och tider i en barngrupp på 70. Då har vi kvar en (1) pedagog. På 70 barn.image

En pedagog som ska bedriva en verksamhet som lever upp till styrdokumentens krav. 70 barn som har rätt att lära känna närmiljön och dess kulturaktiviteter. 70 barn som alla har rätt att mötas där de står just nu – med sina individuella behov. Denna pedagog bör göra observationer; bör reflektera med barnen om deras utveckling och lärande; bör ställa följdfrågor och läsa högt ur böcker. Barnen ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska det de möter på internet, under sin fritidshemstid. Och träna på att samspela, lösa konflikter och fråga om man får vara med. Och de ska få möjlighet att fördjupa sina intressen och utvecklas entreprenöriellt. Musik och kreativt skapande; teater, idrott och hälsosamt leverne; språklig utveckling, bakning, hopprep; integration; biologi; teknik och samtal och filosofiska funderingar och empati och tusen andra saker. Hårda pix för den fjärde pedagogen. Som kanske finns. Om man har tur. Och då får vi hoppas att den pedagogen inte måste trösta någon som ramlat. För då är barnen utlämnade till varandra – till kamratuppfostran, t ex.
Det finns egentligen bara en arena för det traditionella lärandet (och då syftar jag på den ursprungliga sortens lärandet – den egna drivkraftens och nyfikenhetens lärande) i skolans regi – fritidshemmet. Och fritids har monterats ner. Det märks. Mindre omsorg och att inte bli sedd – att inte få lära och utvecklas som individ – det ger sämre förutsättningar för både kunskapsutveckling och socialt beteende. Dvs sämre skolresultat och fler missanpassade unga. Men ändå glöms fritidshemmen bort i debatten om skolan. Hela tiden!
Att satsa på barns fritid betalar sig. Såg du på Gympaläraren, på SVT? Unga som blev sedda. Som började le, leka och må bra. Och som höjde sina betyg. Investera och skörda vinster. Hallå!? Politikerna?!

Jag gifte mig med Victoria

Jag kommer inom kort sätta upp planschen nedan som teaser för barnen på fritids – för att locka till Kul och strul med iPads – en aktivitet som lär och utvecklar barnens förmåga att hantera digitala verktyg och en komplex webbvärld. IPads på fritids kan betyda mycket. På något fritids kanske de används som spelmaskiner. På ett annat kanske som produktionsmaskiner; sökverktyg eller kameror. Det viktiga är att de digitala verktygen används med eftertanke – att det finns ett syfte och en målsättning som grundar sig i läroplanen.

I förslaget till uppdaterad läroplan, får fritidshemmet en stärkt och tydligare roll. Och när det gäller de digitala verktygen finns de med på flera olika ställen. Nu går det inte längre att frånsäga sig den sortens undervisning på fritidshemmet.

På vår avdelning lär sig eleverna programmering; de lär sig olika uttryckssätt; de arbetar med kreativa förmågor; de övar samarbete och tränar på att kritiskt granska det de möter på internet. Bara som exempel. Men de hänger inte över iPads varje dag. Det har vi kommit fram till, hos oss, att de inte har behov av.

Nästa Kul och strul kommer att vara en valbar aktivitet där de kan testa hur det är att ändra foton. Då kommer vi in på det där med att foton vi möter i media faktiskt kan vara manipulerade. Vi behöver alltså vara kritiska till det vi ser. Och så kommer vi vara grymt kreativa och ha grymt roligt!

PS. Jag vill passa på att berätta att min bild inte är så väldigt arbetad. Det hinner man nämligen inte med på en fritidspedagogs planeringstid. Men ändå!2016-04-06 18.14.38

Affischer om fritidshemmet!

För att uppnå målen i Lgr11, när det gäller den digitala biten, kan och bör man arbeta mångfacetterat – att tänka på värdegrund, kreativitet, utskolning, matematik… Att endast använda de digitala verktygen som spelmaskiner fungerar inte om man ska få god måluppfyllelse.

Jag fokuserar mycket på värdegrund när vi plockar fram våra iPads. Men gärna i kombination med något annat. Att arbeta estetiskt när man vill att barnen utvecklar förmågor, är ett vinnande koncept. Genom estetiska upplevelser sätter sig kunskapen ofta i ryggmärgen.

Idag tränade barnen samarbete; att hantera de digital verktygen; att reflektera över sitt görande och sin utveckling på fritidshemmet samt den kreativa förmågan.

Så här enkelt gick det till: (Du kan använda appen Pixlr – gratis på iPad – Länk till instruktion av appen Pixlr – https://frokenasa.wordpress.com/2016/03/09/pixlr-pa-ipad-lar-dig-appen/ eller en vanlig collage-app).

Barnen jobbade i smågrupper med en eller flera iPads. De fick fundera och formulera en mening om sitt lärande och/eller görande på fritids. Därefter skulle de illustrera denna mening i ett fotocollage – en affisch. Affischerna ska sättas upp på skolan när vi har öppet hus. På så sätt informerar barnen själva om vår verksamhet till vårdnadshavare och lärare på skolan. Jättebra!

image image

 

Vad berättar omslaget?

Hur vi än vrider och vänder på det, har bokens (eller filmens, spelets…) omslag en viss betydelse för hur troligt det är att vi ska vilja läsa den. Utsidan av boken är alltså ganska viktig. Det är när vi tittar där som vi ska förstå vilken sorts bok det är – fakta, äventyr, barnbok… Det är viktigt att vi uppfattar bokens karaktär – otäck, glad osv. Inte minst ska bokens utsida säga något om det konkreta innehållet (utan att för den skull berätta för mycket) – om det handlar om relationer, en fantasivärld eller kanske om renovering.IMG_1274

Att bilder kommunicerar mer än vad som finns på bilden, tänker inte alla på. I bildämnets kursplan står det att området ska bearbetas med eleverna. Men det är också ett viktigt arbete och samtal att föra med barnen på fritids. Fritiden representeras av mycket bilder idag. Mediaanvändningen hos barn är mycket stor. Och vi blir påverkade av alla bilder vi möter. Bra då att ha kunskap om visuellt språk!

Du kan använda appen Pixlr – gratis på iPad – om du vill arbeta med foto och fotoredigering. Så här gjorde jag i åk 3. För fritidshem kan man ha en fotokurs. Det är populärt, intressant och roligt att arbeta med digitala verktyg och fotoredigering!

Foto och fotoredigering

(Länk till instruktion av appen Pixlr – https://frokenasa.wordpress.com/2016/03/09/pixlr-pa-ipad-lar-dig-appen/)

Pass 1: Vi pratar om vad foto och fotoredigering är. Vi lär oss nya begrepp. Dagens första uppgift blir att arbeta i grupp (det är ett viktigt moment – det tränar många viktiga förmågor) utomhus – att hjälpa varandra (om eleven vill ha hjälp, dvs)  att arrangera ett foto som ska visa glädje. Varje elev tar ett eget foto – eller flera för att vara säker på att något eller några är bra. Dagens andra uppgift är att redigera bilden. Man får använda/ska använda de grundläggande funktionerna i Pixlr – beskära, lägga något filter och en ram. Bilden ska efter redigeringen utstråla känslan glädje i samma eller högre grad än innan.

Pass 2: Vi repeterar och lär oss några nya begrepp. Vi samtalar om bilder – om avsändare, målgrupp, syfte osv. Bilderna är tagna ur olika perspektiv och är av varierande sort. Dagens uppgift blir att gå ut och fotografera igen. Denna gång ska man tänka på perspektiv och man ska välja själv vad man vill förmedla med bilden. Dagens andra uppgift blir att återigen redigera. Syftet är att eleverna ska lära sig appen ordentligt och de får fria händer att testa appens alla funktioner. Det som skulle förmedlas med bilden, ska förstås fortfarande kvarstå efter redigeringen.

Pass 3: Slutproduktion. Idag visar barnen att de förstått. Uppgiften är att skapa ett bokomslag. De får gå ut på skolgården och låta fantasin flöda. Innan bör de bära med sig en tanke om bokens genre, om målgrupp etc. Vad ska boken förmedla? Vad berättar omslaget? I appen redigerar de och lägger till författare och titel.

Jag har inte lagt till någon text om bedömning etc. Om du arbetar i fritidshem bedömer du ju inte och om du arbetar med bild i skolan, kan du plocka det du känner att du vill bedöma. Det finns ju många delar – man kan ta något eller allt.

Pixlr på ipad – lär dig appen

Foto och redigering är kul – det tycker många barn och vuxna. I grundskolans kursplan för bild står det om modern teknik och så gör det också i del 1 och 2, Lgr 11, som fritidshemmet följer. Att arbeta med fotoredigering är ofta att arbeta med bildkommunikation – det är något som får en för liten roll på många fritidshem. Att bilder påverkar och berättar och att vi kan kommunicera med våra bilder, är något som inte alltid är uttalat och därför går förbi många barn. Och med tanke på hur full av media vår värld är, från morgon till läggdags, är det något som är viktigt att lyfta. Från tidig ålder!

Pixlr är en app (men också en hemsida med några enklare funktioner, om man inte har ipads) med många fotoredigerande funktioner. Den uppdateras kontinuerligt, som alla appar gör. Men funktionerna förändras inte jättemycket – det är mer layout mm. Så jag tänkte att jag skulle visa lite hur appen fungerar (i nuvarande uppdatering). I kommande inlägg kommer jag också att visa lite hur man kan använda den pedagogiskt.

Här visar jag hur du kan använda appen. Under texten finns bilder som steg för steg visar det jag skriver om.

  1. Välj en bild ur kamerarullen eller ta en bild direkt i appen. Man kan också skapa collage, men det visar inte jag här och nu. Det är eg väldigt enkelt. Öppna bara collagesymbolen och prova dig fram.
  2. Fundera på om du vill beskära bilden – det kanske är snyggt att komma närmre eller ta bort oönskade detaljer i kanterna?
  3. Om du vill kan du prova dig fram bland de andra verktygen också. När du är nöjd med en förändring du gjort, klickar du på bocken i höger nederkant. Om inte – ta bort förändringen: klicka på krysset i vänster kant istället. Om du är osäker på vilken variant som är bäst, kan du klicka på symbolen i höger överkant – då får du se bilden i det läge du hade innan, innan du bestämmer dig.
  4. Jag brukar ofta inte gå in där, men ”brushes” är en annan flik att prova på. Här kan man t ex teckna på bilden.
  5. Symbolen med lager döljer flera olika, roliga sätt att förändra bilden. ”Effect” – du kan välja en hel radda med olika effekter för att få fram en känsla. ”Overlay” – du kan lägga på ljus- och färgeffekter; stjärnor; eldsflammor etc etc. Det kan göra att din bild utstrålar allt från sommarfeeling till domedagseffekt. ”Stylize” – du kan göra din bild lik en målning eller pixlad eller något annat du önskar.
  6. Suddgummi och penna finns för att ta bort eller rita tillbaka en effect, overlay eller style. Det måste man göra innan man klickat på bocken för att bekräfta en effekt.
  7. De flesta effekter som du väljer går att justera i olika grad. Du väljer genom att dra reglaget från mycket (åt höger) till inget (åt vänster). Du godkänner också nu genom att klicka i bocken till höger.
  8. Ram – du kan sätta ram på din bild – det finns massor av ramar att välja på. Om du klickar på ”Stickers” kan du lägga till olika bilder på din bild – snöflingor, graffiti, abstrakta mönster osv.
  9. Du kan också lägga text på din bild.
  10. När du är nöjd klickar du på ”done” i övre hörnet och kan sedan välja att t ex spara bilden i kamerarullen. Om du vill börja med ett nytt foto, klickar du ned menyn och startar om på hemknappen (huset).

Att använda appen pedagogiskt i bildundervisningen och på fritidshemmet är toppen. Jag återkommer med tips!

image image image image image image image image