När barnen valde skapande: Vinterbilder

Vi arbetar med stöd i Lgr 11 – läroplanen, förstås. Fritidshemmet styrs av kapitel 1, 2 och 4 och det finns många delar som ständigt arbetas med. Värdegrundsfrågor; estetik; natur, teknik och samhälle är betydande delar. Man letar ständigt nya vägar att arbeta mot målen. Just nu ligger extra fokus på inflytande och ansvar. Vi lyfter helt enkelt de frågorna mer under en period för att förstärka det arbetet. Att själv påverka innehållet i sin vardag; att själv göra val som tilltalar mig – det är ett sätt att skapa mening åt fritidstiden.

Vårt fritidshem ger möjlighet till många val – ofta kan man göra vad som faller en in; det man vill lära sig mer om; vila eller aktivitet; kamratlek eller en enskild stund. I torsdags hade vi ett begränsat antal val – Skogen; Spelhåla; Skapande och Fotboll. Syftet var att uppmuntra till att testa nya aktiviteter; att hamna i nya, åldersblandade konstellationer och att träna på att göra val och stå för dem.

En liten grupp – nio elever – valde skapande denna torsdag. En grupp som annars inte möts så ofta i vardagsleken. Några killar i åk 2 och några killar och tjejer från förskoleklassen. De började vid var sitt bord (förskoleklasserna vid ett och tvåorna vid ett) men började samspela och samtala mer och mer allteftersom skapandet pågick.

Här kan du få våra skapandetips på temat Vinterfåglar:

  • Våra mål för aktiviteten: Främst kring inflytande och ansvar, men många andra delar fick vi med per automatik – främjande likabehandlingsarbete kring trygghet samt estetiska mål, t ex.
  • Material: vattenfärg, vit flaskfärg, penslar, stöpplar eller korkar, kraftigt papper, färgat papper och tuschpennor, lim (skollim, trälim, Marwin eller liknande).
  • Steg för steg: 1)Måla bakgrunden med vattenfärg. 2)Medan det torkar (gärna i torkskåpet) skapar man en fågel. Vi använde inte mallar. Eleverna fick klippa ut fågelsiluetter i färgat papper – så som de tycker att fåglar ser ut, eller med tuschpennor teckna fåglar på vitt papper och klippa ut. 3)Måla en gren på bakgrunden och 4)tryck snöflingor med stöpplar eller korkar. 5)Limma fast fåglarna – det går ganska bra även om snöflingor och gren inte torkat riktigt än.

Lycka till!!

Annonser

Får vi måla vått i vått?

Både i uppdraget som bildlärare och som lärare i fritidshem ingår det att ge eleverna möjlighet att lära om olika material, verktyg och tekniker. När de lärt något nytt och dessutom benämner det med rätt vokabulär samt vädjar om att få använda det när de skapar fritt – då får man vara nöjd.

Att måla vått i vått med elever i de yngre åldrarna, är inspirerande. De allra flesta slutar inte att förundras över hur färger flyter in i varandra; bildar mönster och lever sitt eget liv på pappret. Följande övning tar två pass i anspråk (alternativt ett om man kan snabbtorka i torkskåp eller med fön – men två pass kanske ändå känns bra att dela upp det på) och ger följande:

  • Förmågan att planera sitt arbete.
  • Träning i skissteknik.
  • Kunskap om olika bildelement, som bakgrund: framför och bakom.
  • Kunskap och kännedom om hur vattenfärger kan fungera, vått i vått, samt hur man kan spara ut områden på pappret.
  • Träning i penselteknik och penselvård
  • Träning i att använda tuschpennor – att använda två material i samma projekt.

Eleverna hade tidigare erfarenhet av vått i vått genom vår lövövning. Du behöver bra papper, vattenfärger, penslar och muggar, tuschpennor, blyertspennor, sudd.

Samtala om bakgrund: bakom och framför – illustrera gärna genom att visa en teckning där himlen är målad i överkant samt en teckning där himlen går ner bakom t ex ett hus. Samtala om vattenfärgens egenskap som transparent – att man måste tänka på i vilken ordning man målar eftersom inget går att måla över. Idag ska vi träna på att planera vår bild genom att spara ut ett område – låta det vara vitt.

  1. Pass 1. Eleverna skissar ett hus och en horisont bakom huset.
  2. Måla en himmel med två färger vått i vått. (Bra att demonstrera först). Spara huset vitt/omålat och helt torrt.
  3. Låt torka
  4. Pass 2. Eleverna skissar husets detaljer – det är smart att börja passet med en genomgång som tar upp hur intressant en bild kan bli med många detaljer.
  5. Fyll i husets med tuschpennor och husets konturer med svart – gärna en vattenfast penna.
  6. Måla marken vått i vått – eleverna bör tänka på vad det är för någon mark, annars blir det ofta slentrianmässigt grönt. De kan tänka ut om det är asfalt, plattor, grus, gräs etc.

Lycka till med projektet! Mina elever vill nu måla vått i vått hel tiden 🙂

 

Språkträning på fritids??!?

Jag tänker tillbaka på den där dagen när vi började låta eleverna ta över dokumentationen. Vilken fullträff! Måste ta upp det där igen, ju!

De lägger ipaden på bordet och tittar på dagens ögonblick, fångade på film och foton. Ur ett barns perspektiv finns dagen dokumenterad:

Leo som håller upp en traktor i plusplus. Linnéa som hoppar från gungan. Samlingen och fröken Hannes som spelar och sjunger. Melodin som glad och munter strömmar ur ipaden.

Då sätter de ord på det de ser och det de gjort. De tränar att samtala. De lyssnar in och väntar på sin tur.

Någon förstår plötsligt innebörden i ett ord. En annan uttalar för första gången en lite mer komplicerad mening. Alla ökar sitt ordförråd. De tränar att kommunicera. Språkträning.

Eller helt enkelt fritids. Där man lär, utvecklas, ”fejlar och levlar”. Vardag med pedagoger som regisserat och elever som tolkat.

#älskafritids

7 år och van att googla

En KUL & STRUL- kurs tar 1-1,5 timmar per pass och bygger upp elevernas kunskap om det roliga (KUL) och svåra (STRUL) med digitala verktyg och internet.

Idag hade vi detta innehåll:

Vi använder oss av Instagram för att informera föräldrarna om hur vi arbetar. Så här såg dagens ”bild” ut. Till den låg följande bildtext:

”På nätet hänger redan barnen – vi ser att många är vana internetanvändare. Att utveckla kritiskt tänkande och säkerhetsmedvetenhet är viktigt. Men också att hitta roliga OCH utvecklande aktiviteter som alternativ till passiv konsumtion!”

Att ta med föräldrarna är bra. När de känner till vad vi jobbar med, kan det ge dem stöd hemma, ge viktiga samtalsämnen till stunden runt matbordet och det leder till delaktighet och en känsla av meningsfullhet från båda elevens och förälderns sida.

Färglära och samarbete

 

Det är grundläggande att kunna blanda färger – så oerhört praktiskt att ha i bakfickan! När jag läste på högskolan sa vår lärare att många blivande lärare kommer till sin utbildning utan denna kunskap. Men det är inte svårt att lära och ju tidigare desto bättre. Här kommer lite input hur jag arbetat med färglära i en åk 2. Det går att göra på många olika vis och vi har bara börjat ännu. På ett av alla vis.

I övningen ingick också andra bra grundkunskaper. Så här har jag delat upp det:

  • Samarbete
  • Färglära: primärfärger, sekundärfärger, varma och kalla färger
  • Linjemålning
  • Symboler, figurer

Du behöver:

  • Spännpapper
  • Flytande färg: primärfärgerna röd, blå, gul samt svart
  • Penslar
  • Paletter eller något annat att blanda på

Pass 1 Först tittar vi på linjemålning – Vad är en linje? Hur kan olika linjer se ut? Hur kan en figur målad med linjer se ut? Vad är symboler? Vad betyder det att något symboliserar? Hur många symboler med linjer, känner jag till? etc etc.

Eleverna samarbetar i grupper runt ett stort papper. Uppgiften gäller att fylla pappret med linjemålning i svart. Figurer, symboler, bokstäver och olika linjer kan finnas på pappret. För ett snyggt slutresultat rekommenderas att måla en linje runt om – en svart ram.

Pass 2 Först lär vi oss om primärfärgerna och hur man kan blanda dem för att få sekundärfärger. Därefter tränar vi i våra grupper på att blanda ihop sekundärfärger. När vi känner oss mogna målar vi alla vita ytor på de stora papperna med varma färger (på ett av de stora papperna) och med kalla färger (på ett annat).

Pass 3 Vi hann inte färdigt på pass 2. Därför passar vi på att inleda pass 3 med en repetition samt kika på våra påbörjade arbeten. När eleverna tittar på sina stora ark blir det plötsligt väldigt tydligt hur varma de varma färgerna är, och hur kalla de kalla färgerna är. Det blir också väldigt tydligt vad som blivit fel. Vi ser misstagen som lärdomar och funderar hur vi ska tänka fortsättningsvis. Ska vi behålla felen som snygga avvikande fält eller ska vi måla över? Fina och bra diskussioner om hur man klarat samarbetet och hur man ytterligare kan förbättra, kom upp.

De färdiga alstren blev mäktigt fina och får nu förgylla våra väggar. Det skapar också en förförståelse för andra elever som tittar på de stora planscherna och funderar på vad som skiljer dem åt. Förutom att eleverna som gjort dem är grymt stolta.

Läs mer

Sparade byggen och konstverk på tork

På Flöjten kunde våra byggprojekt ta tid. Våra nymålade konstverk kunde ligga kvar på bordet om de inte torkat när vi skulle gå hem. Och om tågbanan var extra rolig och tagit timmar av konstruktivt samarbete, kunde den få sprida ut sig på heeeeela golvet. Året var 1990. Jag hade nyss gått ur gymnasiet och mötte min första fritidshemsgrupp. 15 barn och tre personal. Vilken härlig miljö för utveckling och lärande barnen hade. Man kände verkligen alla barn ordentligt. Man såg varje barns behov!

Sen kom många års förtvinande av fritidshemmet. Under mina utbildningsår förändrades fritidshemmet. Med min nya utbildning i ryggsäcken klev jag ut på en annan arena än jag utbildats för. Skolan hade börjat äta upp fritidshemmet genom flytten in i dess lokaler. Fortfarande idag får inte grundskollärare och lärare i fritidshem, på många utbildningsorter, utbildning i vad samverkan mellan skola och fritidshem är. Nya lärare i fritidshem blir chockade av att möta grundskollärare som förväntar sig att bli assisterade av fritids. Möten kretsar runt hur eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Hur man ska få skolans dag att flyta. Så ser mångas verklighet ut. Om man ens har gemensamma möten…

I veckan kom funderingen upp om vi inte på fritids ska ha mentorselever, som läraren i skolan har. Det underlättar i kontakt med föräldrar mm. Jag tittar på min vardag. Som också är många andra pedagogers vardag. Jag möter, under några timmar, alla skolans elever på fritids. Vissa dagar träffar jag inte de äldre eleverna mer än med ett ”Hej” och vissa dagar är det bara dem jag möter. Hur väl kan man känna eleverna då? Hur kan man anpassa verksamheten för individen då?

Lyckligt lottad som jag är, har ”min egen” arbetsplats gett plats för fritids. Vi lämnar teckningar på tork. Vi låter byggen leva till nästa dag. Vi pratar även om fritidshemmets flyt på våra möten. Och efter nyår kommer våra barngrupper att delas och minskas eftersom våra lokaler då står färdiga. Mycket handlar idag om ledarskapet – en rektor som värnar fritidshemmet. Varför ska det bero på enskilda rektorer? Varför har inte alla barn rätt till ett prioriterat fritidshem???

Vi är igång!

Tänk er att ni ska kånka ett piano uppför en trappa. Tufft – ja, verkligen! Ingen av er vet precis var ni ska hålla eller placera er. Det kommer oväntade problem längs vägen: det är ont om plats att runda ett hörn; någon får ont i ryggen; det blir för mycket tyngd på en person osv. När ni tillsammans lyckats få pianot upp för trappan kan ni pusta ut. Det står inte på rätt plats – men det är i alla fall på rätt våning och det tyngsta arbetet är gjort.

Vi har nu burit upp vårt piano till rätt våningsplan! Vi har kommit upp och vi har börjat hitta strukturer som fungerar. Vi är ett gott team och vi lär känna varandra mer och mer. Såklart är inte allt färdigt! Pianot ska ju inte stå där, ovanför trappan – men oj så gott att ha det på rätt våning.

  • Vi har tillslut alla elever i det digitala systemet.
  • Vi har fått med alla föräldrar på vår lärplattform och kan ge ut information som alla kan se.
  • Vi har en fungerande mall för verksamhetens innehåll.
  • Vi har en barngrupp med föräldrar som funnit sig till rätta.

Nu ska vi hitta den långa strukturen – hur vi planerar efter våra styrdokument så att vi kan följa upp och utveckla verksamheten! Det är en stor punkt. Och otroligt viktig. Så inte är vi i hamn. Men eftersom nu pianot är på rätt våning kan vi, utan att bryta fler ryggar och naglar – dvs utan att totalt trötta ut oss – sakta men säkert kånka in pianot i musiksalen!

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!

 

Nygamla sätt att teckna och måla

Skola och fritidshem – den här övningen passar bra för båda verksamheterna. Övningen ger eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material på ett och samma pass.

Material:

  • Vattenfärg (eller tempera)
  • Tjocka papper
  • Penslar, vattenkärl
  • Tuschpennor
  • Ev torra målningar gjorda med vått i vått.
  • Lim

Teknik som tränas:

  • Penselteknik
  • Vått-i-vått
  • Linjeteckning

Vi tränar också att samspela runt gemensamma bilder.

Passet startar med samling runt ett bord. Jag sköljer ett tjockt ritpapper under kranen, lägger på bordet och börjar måla vattenfärg på. Färgerna blommar ut och sprider sig i varandra. Om jag lutar pappret uppnås nya effekter. Eleverna i åk 1 är imponerade. ”Wow – vad häftigt!” Om vi har torkskåp kan vi göra våra målningar och lägga dem för torkning nu. Annars får vi använda redan torra målningar.

Medan målningarna torkar tittar vi på exempel på linjeteckningar. Vi spånar hur olika linjer kan tecknas. Zickzack, vågigt, former, symboler, rakt, snirkligt etc etc. Vi tittar också på foton på blad och upptäcker linjer och bladnerver i fotona.

Eleverna tecknar helt opretentiöst linjeteckningar ihop, två och två. De ritar de ovan listade exemplen och tillslut övar vi på löv och bladnerver.

Nu är det dags att ta fram de torra målningarna. På dem tecknas nu blad med den teknik vi just övat – linjeteckning. Vi klipper ut bladen och limmar fast dem på ett gemensamt träd.

För oss som står utan torkskåp i anslutning till ateljén – vi avslutar med att måla vått i vått. Våra färdiga målningar får användas av nästa grupp som ska genomföra passet. Då har vi torra målningar också till dem.

Vattenfärg och tuschpennor är gamla kändisar för många barn. Att lära sig nya infallsvinklar blir därför perfekt – att känna sig trygg med ett material samtidigt som man fördjupar kunskaperna.

Ibland kan man skapa lite hållbart också

Ja, en skulptur av grenar kanske inte är hållbar i bemärkelsen tålig. Men nog finns det lite av miljövänlig touch här i alla fall!

Ibland skapar vi med plast på fritids: pärplattor; plastband; loops och halsband kan vara av plast. Och nästan allt är industritillverkat: flirtkulor; korkar; piprensare och papper.

Då och då skapar eleverna saker att ta hem. Kanske till och med ofta. I väskan följer teckningar och vävar med hem. Och nyckelringar, cernitfigurer och…

Att bryta den trenden någon gång kan vara bra. Vi gör grejer som ska vara kvar! Vi använder material från naturen! Kanske är det för mycket sagt att vi spar på jorden resurser när vi använder skogsmaterial i ateljén. Men vi slösar i alla fall inte som när vi köper halvfabrikat.

Här har ett litet gäng skapat en skulptur. Konstruktion och hållfasthet har eleverna ”tvingats” resonera om. De har samarbetat och problemlöst och känt skaparglädje och stolthet. Lite miljötänk i skaparverkstaden kan bara bli rätt.

Den här sortens aktivitet är väldigt bra om du letar efter sätt att arbeta med språk och kommunikation. Här tränar eleverna också sina sociala förmågor. NO är en stor del eftersom det handlar om tyngdkraft, hållfasthet, naturkunskap, material och miljö. Givetvis är den estetiska delen riktigt betydelsefull här, med alla sina delar. Eleverna kommer också att arbeta lösningsfokuserat/problemlösande och experimenterande/pröva – ompröva.

Känns som en riktigt bra aktivitet, va?!

Engagemang bland soppar och skivlingar

Nu snurrar vardagen på i de nya lokalerna, mellan 6 och 18. Vi prövar och omprövar för att hitta rutiner som gör att vi kan ge en verksamhet som erbjuder aktivitet och vila för eleverna. Vi måste förstås också ge trygghet för alla – elever, vårdnadshavare och oss själva. Vi kämpar i motvind med ett digitalt närvarosystem som inte vill samarbeta. Men vi räknar och prickar av så vi vet var alla är.

Vi har vågat iväg på korta utflykter nu. Det kräver att man lärt känna varandra och har ömsesidig tillit. Härligt att kunna berätta att det där ökar för varje dag. Veckans sista utflykt gick i naturens tecken och trots att vandringen dit tog endast fem minuter, fick vi sköna upplevelser. Då är det njutbart att vara lärare i fritidshem – när man ser engagemanget bland soppar och skivlingar.

Att tänka på: Trygghet för alla är viktigare än långsiktig planering, så här i uppstarten. Vi kommer ikapp med det andra allt eftersom och då har vi redan trygga elever och vuxna. Det är högprioriterat! (Och med ett antal år i ryggen, har man ganska mycket automatiserat kring pedagogisk tanke och arbete. Det finns fördelar med ”gamlingar” i verksamheten också 😜).

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!