Fritidshemmet får stöd av Skolverket

Nu har Skolverket lagt ut stödmaterial när fritidshemmet behöver öka sin digitala kompetens. 

Du kan klicka här så tas du till sidan.

Att börja arbeta digitalt är inte svårt, om fritidshemmet har fått verktyg. Ibland är svårigheten inte större än en liten gnagande oro att man inte ”kan”. Men en början är att ta reda på hur andra gör. På Skolverkets sida kan du t ex läsa en kort artikel om mina erfarenheter.

Hör av dig om du vill veta mer! Jag kan komma ut till din arbetsplats.

Annonser

Fritidspedagogiskt lärande

I sommar släpps boken Fritidspedagogiskt lärande, där jag medverkar som författare av ett kapitel. Mitt bidrag berör det digitala lärandet på fritidshemmet. Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/fritidspedagogiskt-larande-9789188149299

Det finns elefanthundar!

Vi gör StopMotion-filmer. Men först gjorde vi lerfigurer. Eleverna är sex, sju år och syftet med aktiviteten är träna sig att använda modern teknik som ett verktyg för skapande och lärande, samt att träna upp ett kritiskt förhållningssätt till det vi möter i media. Vi använder ett arbetssätt där de utmanas att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. De får utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Det här passet på fritids kallar vi Kul & Strul. En härlig film med photoshoppade djur inledde passet. Meningarna gick isär om det var verkliga djur eller inte. En livfull diskussion på förskoleklassares förståndiga vis följde. För första gången, för några av eleverna, började de ifrågasätta bilders sanningshalt. De photoshoppade djuren var ett sätt att öppna ögonen. Diskussionen är Strul-delen av passet.

Stopmotion-filmen är Kul-delen på passet. Vi lär oss att man kan lura ögat. Att leran ser ut att få liv fast den är livlös. Att figuren ser ut att befinna sig på en gata fast den ligger på golvet.

Det är inget snack om saken. Att lära på fritids är kul. Tiden går bara föööör fort. Och vi hinner inte ens lägga ljud på våra små korta filmer. Nu är det bara att längta till nästa Kul & Strul!

 

Inred med koder

Jag har nöjet och den stora utmaningen att få liv i en splajdans ny bildsal – Bildverkstan – och än så länge går det bra!

Jag försöker iscensätta små stilleben som byts ut då och då. Paljetterna har fått en stund av solens glans. Därefter låg det fina temperapuckar på silverbricka. Nu är det mossa och rådjur som tar över.

På väggarna har just ljuddämpare/anslagstavlor kommit upp. Här kommer ett av de bästa inredningstipsen: Anslå koder. Det besparar dig tid och ger dig möjlighet att fokusera på de som behöver extra hjälp.

Just nu är det länkar till två instruktionsfilmer och en animation (för att alla ska förstå vad en animation är och hur den kan se ut).

Eleverna skannar koderna och repeterar det de behöver påminna sig om. Under tiden får fler elever min uppmärksamhet. Guld värt när man nästan tappar öronen av att höra sitt namn upprepas… ”Åsa, Åsa, Åsa, Åsa, Åsa…”

Guldäpplen, diamanter och pärlor

Teknik, gamla lampskärmar och rum som inspirerar!

Vår fina skola i vinterskrud. Just nu pågår lovfritids innanför och utanför dessa väggar. Härliga lekdagar! Vi är bortskämda redan från början, dock. Jag vet att det bara är på lov som leken och projekten kan leva vidare till nästa dag, på många fritidshem. Hos oss får det faktiskt vara så varje dag. Vi har lokaler som tillåter det. Det är verkligen Barnens Bästa Skola som kommunens rektorer hörs säga då och då när det gäller visionen för skolkommunen.

Vi bor nu in oss i lokalerna. Det ska bli lokaler för kollaboration och ett undersökande arbetssätt. Kunskap, utveckling och lärande ska gro och spira. Nyfikenhet och upptäckarlusta ska leva!

Så nu ser vi, efter slit och släp och gott samarbete mellan alla pedagoger på skolan, att leken är mustig och rik. Vi har varvat gammalt och nytt; teknik och handens verk; inspiration och kreativitet. Miljöerna lockar nu också till språklig utveckling; till entreprenöriellt lärande och länkar ute med inne på ett härligt vis.

Tips: En mix är bra. Guldäpplen, diamanter, pärlor och paljetter för att bejaka törsten efter det vackra med både rollekar och skapande. Brädor, spillbitar och återvunnet material till kreativt skapande och konstruktion. Makerspace, teknikprylar och skärmar för experiment och kollaboration.

Lokalerna är inte verksamheten. Men tanken att de är den tredje pedagogen är verkligen inte dum. Nu ser vi det ”live”.

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!

 

Vi intar nya lokaler!

Under en termin har vi tryckt in oss i en fjärdedel av skolan för att resterande del inte var färdigbyggd. Men under julen flytttade vi in – nu är lokalerna färdiga. Möbler har kånkats och skruvats ihop; material har bytt plats; elever har bytt avdelningar; föräldrar har gått vilse och nya elever och nya lärare har flyttat in.

Oj, vad skoj! Nu återstår en hel del arbete med att ordna miljöer för lek och lärande. Det måste ske medan det vardagliga arbetet fortlöper. Det kommer ta lite tid.

Hur inreder man lokaler för kollaboration och för ett undersökande arbetssätt? För att ge förutsättningar för kunskap, utveckling och lärande? För att nyfikenheten och upptäckarlustan ska bo kvar? Nu måste vi fundera på vad lokalerna ska sända för signaler och ge för impulser. Det är inte alltid så lätt. Man skulle verkligen behöva se lite inspirationsbilder från andras lyckade exempel! Olyckligtvis hyses många andra fritidshem in mellan bänkarna i ett klassrum – men har just du en innovativ och kreativ miljö får du VÄLDIGT gärna visa upp den!!!

Paljetter i fina glas. På en silverbricka. I ett gammalt härligt slitet skåp. Med en ljusslinga. Det lilla extra pimpet har gett reaktioner bland våra elever. Ååååå… säger de. Och fingrarna måste ner och pilla. Och skaparlustan vaknar. Man får börja med det lilla!

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!

 

Inspirerande sociala medier och julklappstips

Julklappar som kan användas!

Vilken fantastiks fortbildning man kan få på internet och i sociala medier. Och vilka bra idéer! Jag har under åren lärt mig använda programmering; skapa en pod (även om jag nu glömt det och måste ”googla upp” den kunskapen igen, för jag vill prova med eleverna!); bedriva bra rastverksamhet; arbeta normkritiskt etc etc. Och jag har fått tips för fritidshemmet och skolan om olika kreativa uppgifter; konstruktionsarbete; pedagogiska miljöer… Ja, genom internet och sociala medier har jag ökat min kunskapsbank; fått vrida och syna min pedagogiska praktik och mina ögon har öppnats för sådant som jag aldrig själv skulle ha kommit på. Så häftigt!!

Till saken: Jag blev inspirerad av ett inlägg på FB där fritidshemmets elever skapade presentkort. Så den idén snodde jag rätt av! Och så kom jag på att vi kunde göra andra presentkort också – digitala! Det är roligt och lärorikt och faktiskt bra att kunna. Ladda ner en app där du kan skapa enkla QR-koder med text (t ex QR-reader) eller gå in på en sida på nätet – finns fler, kolla här: Snygga och användbara QR-koder och ge bort ett digitalt presentkort. Eller kanske snarare: låt eleverna göra det!

Tack för inspirationen, fejjan!

 

Språkträning på fritids??!?

Jag tänker tillbaka på den där dagen när vi började låta eleverna ta över dokumentationen. Vilken fullträff! Måste ta upp det där igen, ju!

De lägger ipaden på bordet och tittar på dagens ögonblick, fångade på film och foton. Ur ett barns perspektiv finns dagen dokumenterad:

Leo som håller upp en traktor i plusplus. Linnéa som hoppar från gungan. Samlingen och fröken Hannes som spelar och sjunger. Melodin som glad och munter strömmar ur ipaden.

Då sätter de ord på det de ser och det de gjort. De tränar att samtala. De lyssnar in och väntar på sin tur.

Någon förstår plötsligt innebörden i ett ord. En annan uttalar för första gången en lite mer komplicerad mening. Alla ökar sitt ordförråd. De tränar att kommunicera. Språkträning.

Eller helt enkelt fritids. Där man lär, utvecklas, ”fejlar och levlar”. Vardag med pedagoger som regisserat och elever som tolkat.

#älskafritids

7 år och van att googla

En KUL & STRUL- kurs tar 1-1,5 timmar per pass och bygger upp elevernas kunskap om det roliga (KUL) och svåra (STRUL) med digitala verktyg och internet.

Idag hade vi detta innehåll:

Vi använder oss av Instagram för att informera föräldrarna om hur vi arbetar. Så här såg dagens ”bild” ut. Till den låg följande bildtext:

”På nätet hänger redan barnen – vi ser att många är vana internetanvändare. Att utveckla kritiskt tänkande och säkerhetsmedvetenhet är viktigt. Men också att hitta roliga OCH utvecklande aktiviteter som alternativ till passiv konsumtion!”

Att ta med föräldrarna är bra. När de känner till vad vi jobbar med, kan det ge dem stöd hemma, ge viktiga samtalsämnen till stunden runt matbordet och det leder till delaktighet och en känsla av meningsfullhet från båda elevens och förälderns sida.

Vi är igång!

Tänk er att ni ska kånka ett piano uppför en trappa. Tufft – ja, verkligen! Ingen av er vet precis var ni ska hålla eller placera er. Det kommer oväntade problem längs vägen: det är ont om plats att runda ett hörn; någon får ont i ryggen; det blir för mycket tyngd på en person osv. När ni tillsammans lyckats få pianot upp för trappan kan ni pusta ut. Det står inte på rätt plats – men det är i alla fall på rätt våning och det tyngsta arbetet är gjort.

Vi har nu burit upp vårt piano till rätt våningsplan! Vi har kommit upp och vi har börjat hitta strukturer som fungerar. Vi är ett gott team och vi lär känna varandra mer och mer. Såklart är inte allt färdigt! Pianot ska ju inte stå där, ovanför trappan – men oj så gott att ha det på rätt våning.

  • Vi har tillslut alla elever i det digitala systemet.
  • Vi har fått med alla föräldrar på vår lärplattform och kan ge ut information som alla kan se.
  • Vi har en fungerande mall för verksamhetens innehåll.
  • Vi har en barngrupp med föräldrar som funnit sig till rätta.

Nu ska vi hitta den långa strukturen – hur vi planerar efter våra styrdokument så att vi kan följa upp och utveckla verksamheten! Det är en stor punkt. Och otroligt viktig. Så inte är vi i hamn. Men eftersom nu pianot är på rätt våning kan vi, utan att bryta fler ryggar och naglar – dvs utan att totalt trötta ut oss – sakta men säkert kånka in pianot i musiksalen!

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!