Älg

Men stilla! En luden panna bräcker

de spröda kvistarnas nät och sträcker

förtorkade stubbar till markens ljung.

Det är älgen. Väldig och tung

som en mastodont han släcker

sin törst i kärret och skådar

med vilda ögon i bergets vägg,

och vattnet skvalar i silverstrålar

ur flåsande mule och raggigt skägg.

Heidenstam ”Tiveden”

älg

Foto: Daniel Julia Lundgren

Lite nationalromantik, kanske. Men dikt och natur hör ihop på något sätt, tycker jag! Och jag tycker om tanken på att vi håller vårt kulturarv vid liv, endast genom att bruka det. Så det gör jag. Recitera dikten för dig själv 😉 Det är något visst med ett uppläst verk!

Min hand, min hjärna, min iPad

Som om vi inte visste!? Det är klart vi redan vet! Att vi lär med kroppen och rörelser. Vi hoppar, leker och skapar oss till både kunskap och förtrogenhet. I sista numret av Pedagogiska Magasinet läser vi om handen. Handen som håller i pennan och raspet mot pappret och rörelsen i handleden. Vi läser om hur våra händers verk utvecklat våra hjärnor över tid. Från tiden med arbete vid lägerelden, som gjort oss smartare som kollektiv, men också nu – vi lär in mer och bättre med rörelse.

Nu stärks skrivningarna för oss i skolans värld. Det blir tydligare att vi ska se till att eleverna erhåller digital kompetens. Och specifikt på fritidshemmet finns nu formulerat att eleverna ska tillägna sig kunskaper om t ex digital kommunikation och skapande. Och pedagoger suckar ute i skolor och fritidshem. Fritidspedagoger säger – barnen behöver hoppa och leka. Rörelse ger utveckling.

De har rätt! Det är klart att vi inte nu plötsligt ska sluta hoppa, rita och skriva oss till utveckling. Men inte utesluter det ena det andra? Om vi vet att vi blir friskare av morötter, slutar vi väl inte att äta broccoli? Och om vi märker att korsord gör oss smartare, blir väl korsordslösandet inte det enda vi gör?

Meningfull verksamhet är elevnära verksamhet. Och det digitala är en sådan bit. Rörelse och digital imageteknik behöver inte spela ut varandra. En varierad dag ger gott lärande! Ömsom fysisk aktivitet. Ömsom intellektuell aktivitet. Ibland både och! Kanske geocaching?! Rörelse; upplevelse; ämneskunskap; kreativitet och digitala verktyg. Allt i ett!

Den 1 juli träder de nya skrivningarna i kraft. Gör dig redo! 😃

Bli grön!

Här kommer ett härligt och ätbart projekt som kan kopplas till mycket viktigt i vår värld. Ekologi; växtkraft; kretslopp; biologi; naturkunskap; vegetarisk livsstil; kött och djur; närodlat; miljömärkt…

Jag har nu testat två varianter här hemma. Mitt ätbara tips gäller helt enkelt att odla ärtskott. De färdiga skotten smakar så där härligt krispigt som spröda sockerärter och ljuset på fönsterbrädan under vintertid räcker absolut!!

Gula ärtor sås i jord – ett lager under och ett täckande lager över. Därefter hålls sådden fuktig. Spraya på jorden och lägg en dagstidning över. Du får snabbare resultat om du lagt ärterna i blöt över natten. Min andra variant var ett tunt lager jord på en tallrik och ingen täckande jord över. På det sättet ser du vad som händer med ärterna – däremot blir inte skörden lika bra.

image

När skotten börjar växa ska tidningen bort – nu vill groddarna ha ljus. Fortsätt duscha med sprayflaska. Rätt som det är har ärtskotten blivit en decimeter och klara för skörd. Klipp av och smaska. Det är gott som det är, men också till mat och på smörgås. Skotten kan komma igen, har jag hört, men så långt har inte mitt experiment gått än. Prova gärna och berätta hur det gick för er! Och vad blev det för lärande för barnen?

image

Internet och digitala verktyg gör oss passiva och stillasittande! Eller?

image

Gamla vattentornet, Lidköping. Man cyklar förbi en mängd vackra, roliga och spännande platser!

Om det rubriken antyder, är sant, har vi som pedagoger ett ansvar att ändra på det. Många tolkar detta ansvar som att de ska erbjuda andra aktiviteter och på så sätt lära barn att tycka om sport och annan rörelse. Det är förstås en väg. En bra väg. Men om den vägen innebär att man är rädd (och därför undviker) att använda de digitala verktygen i skolans och fritidshemmets undervisning, blir det fel.

I läroplanen som styr arbetet i skola, förskoleklass och fritidshem kan vi läsa att vi ska låta eleverna lära sig att hantera modern teknik samt dagens stora informationsflöde. Och så vara källkritiska. Dessa ting hör obönhörligen ihop med internet och digital teknik. Lägger vi till elevens inflytande och delaktighet samt att läraren ska erbjuda olika arbetsformer och arbetssätt, så finns det ingen återvändo. IKT, MIK, IT eller vad man nu väljer att kalla det, ska finnas i undervisningen. Punkt slut.

Så… Hur kan vi bidra till att elevernas rörelseaktiviteter inte minskar när det ska delas ut ipads och datorer och elevernas egna mobiler ska involveras i undervisningen?

Jag behöver bara titta på mig själv: Jag är som gjord för att sitta i en soffa: Jag gillar att lata mig; jag tycker om att småäta – det går bra med både sötsaker och snacks; jag njuter gärna en film; en bok; ett klassiskt musikstycke eller en halvtimme på sociala medier. Dessutom ogillar jag att sporta. Den perfekta soffpotatisen, således! Och med en perfekt matchning för de digitala verktygen – för dem gillar jag! Spel är kul! Sociala medier är kul! Det finns hundra miljoner bra tips för både arbete och fritid! Jag kan skriva därpå, vilket är kul och kan göras från soffan! Jag kan vara kreativ med foton och jag kan teckna med digitala verktyg. Och jag kan söka på allt jag kommer på att jag är intresserad av. Från soffan. Julgardiner, influensa, recept, reservdelar, väder, resmål… Det skulle vara lätt att hamna i soffan och inte komma ur. Om inte…

… digitala verktyg. Jo, det är de digitala verktygen som fått mig att röra mig så mycket som jag ändå gör. Idag – en perfekt dag för mys, eller hur!? – har jag cyklat drygt 22 km. I fredags cyklade jag drygt 17 km. Jag slänger mig helt enkelt på cykeln för att erövra virtuella zoner. Dessa zoner kan andra erövra tillbaka från mig och det är en ständigt pågående kamp om zonerna. Jag cyklar och cyklar. Jag spelar ett mobilspel: Turfgame.

När andan faller på letar jag och mannen – ibland hela familjen – dolda skatter i naturen. Då vandrar vi, ofta långt, och använder våra mobiler – ja, mobilspel igen – Geocaching. Apparna får oss att röra på oss. De triggar igång önskan att levla, bli bättre än motspelarna och att få belöning. Tänk om den sortens aktivitet kunde anses lika bra som att gå till gymmet, spela fotboll eller dansa. För alla gillar ju inte idrott.

Idrottslärare, fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare – ta hjälp av den digitala tekniken för att öka den fysiska aktiviteten. Det är faktiskt möjligt! Jag är ett levande exempel!

Dela till en lärare eller en förälder med fysiskt inaktiva barn! Eller gör slag i saken själv, om du hellre spelar spel än idrottar! Här är länkarna till apparna i appstore. Finns varianter på andra plattformar än Apples, också!

Geocachingimage
https://appsto.re/se/hr0Ar.i

Turfimage
https://appsto.re/se/5EK1M.i

Ps. Denna veckas cykling: nästan tio mil. Förra veckans: 2,5 mil. Förrförra: över sju mil. Och då har jag ändå varit bortrest varje vecka. I somras cyklade jag i snitt 10 mil i veckan, juni, juli, augusti. En halv förmiddag var jag regionmästare 😜


 

beskuren2

Så, hur väljer du fritidshem för ditt barn?

Jag blev lite gripen av en text på en amerikansk föräldrasida på internet. Tänk om föräldrar, rektorer och politiker tog fritidshemmet så där seriöst, som det är värt att tas. Med den viktiga funktion det har!

IMG_2560.PNG
Det har betydelse för barnet vart det går efter skolan (och före!); vad det erbjuds för aktiviteter efter skolan och vilka som är anställda för att bedriva verksamheten! Ibland tror jag inte ens föräldrarna tänker på att krav borde ställas. Och varför gör de inte det, i så fall? Och politikerna verkar inte ha fattat att ett riktigt bra fritidshem gör skillnad – trygga, nyfikna barn ger kompetenta vuxna medborgare. Och jag tror inte ens att alla de som tar beslut nedanför politikerna i hierarkin, förstår att ett utarmat fritidshem (pga att resurserna snedfördelats mellan skola och fritidshem) tyvärr ger ofokuserade elever i klassrummet, vilket faktiskt i slutändan ger en vuxen befolkning som faktiskt inte är så kompetent som den skulle kunna vara.

Fritids gör skillnad!!

Lärande i fritidshemmet 4

Det här är sista delen i en serie – kika gärna på de föregående inläggen. Dela dem om du gillar dem.


”När verksamheten bedrivs i stora grupper finns till exempel risken att det är de mest högljudda eleverna som får möjlighet att komma till tals, medan de mer tystlåtna eleverna förbises”

Allmänna råd för fritidshem s. 37


Du som en gång arbetat i ett fritidshem där du hunnit se varje barn och dess situation; hunnit planera, genomföra och utvärdera/utveckla en pedagogisk verksamhet som varit till gagn för barnets utveckling och lärande – du vet hur mycket tid en fritidspedagog lägger på nedanstående citat (texten på bilden, också från Allmänna Råd för fritidshem). Det är grunden! – Att kommunicera, lyssna och förstå varandra.image

Om min verksamhet börjar likna den som nämns i översta citatet istället. Då måste jag larma! Visst – För min egen skull, men framför allt för barnens! De ska tillbringa många, många timmar i verksamheten och den tiden ska vara BRA för dem.

Jag vet inte om denna serie av blogginlägg var uppmuntrande för dig eller inte… Men eftersom vi nu ändå talar om en arbetsbeskrivning, vill jag dela ett äldre inlägg som jag gjorde i april. Så ska en arbetsbeskrivning se ut för en fritidspedagog. Hoppas den stämmer för de flesta av oss! Här är länken till den: Perfekt arbetsbeskrivning! Men jag lägger också in den här – direkt i detta blogginlägg. Jag vill också passa på att uppmuntra dig som känner att ditt fritidshem står för en god kvalitet, att höra av dig. Om du inte vill skriva ett blogginlägg själv, kan du skriva genom mig! Jag tänker på dig som har bra, anpassade lokaler att vistas i; som har fått god tid att planera, genomföra och utvärdera/utveckla verksamheten så att det märks och känns i kvaliteten; som har hittat ett bra koncept som främjar varje barns utveckling etc etc. Vi är många som längtar efter att få ta del av måååånga sådana beskrivningar att inspireras av och att använda som goda exempel i vår påverkan av politiker och andra som bestämmer om pengapåsen. Som sagt hör av dig!

Perfekt arbetsbeskrivning

Du kommer att arbeta i ett team där individuell skicklighet och förmåga att samarbeta är lika viktigt. Du interagerar med pedagoger och elever för att skapa en skön och utvecklande vardag.

Arbetet innebär ofta utevistelse, särskilt vid solsken och/eller vinterväder. Det innebär friluftsliv; aktivt och som rekreation. Det innebär fågelskådning, korvgrillning, pulkaåkning och brännboll. Och artbestämning, allemansrättens grunder, hållfasthetslära i praktiken och sjukvårdande insatser.

Arbetet genomförs också inomhus. Det innebär skapande med färg, digitala verktyg, tyg, klossar och fantasi. Det innebär samtal i en koja, under ett bord; filmklubb med japanska förtecken; bakning och spa. Du kommer lära dig nya saker varje dag – om medmänniskor, dig själv och omvärlden.

Ingen dag är den andra lik. Du har stor frihet att tillsammans med dina kollegor och huvudpersonerna på arbetsplatsen (eleverna) utforma dagen till att ge möjlighet till nya upplevelser, ny kunskap och nya erfarenheter.

Du kommer att läsa god litteratur. Du kommer att utföra hälsofrämjande aktiviteter. Du kommer att få kramar, små gåvor och värmande ord.

Säkert kommer du också drabbas av stress då och då. Du kommer nog också få en skopa ovett av en och annan förälder som inte tyckte samma som du om mössan, regnbyxorna eller tidpunkten för utflykten. Och huvudpersonerna (eleverna) kommer att svära åt dig; komma i konflikt med varandra och någon gång rymma sin väg. 

Men summan av kardemumman är världens bästa jobb!!

Heja oss alla som arbetar på fritids! ”Lyllos oss!” Uppmuntra fler att utbilda sig! Lär och utvecklas ihop med världens framtid!! BARNEN!

Lärande i fritidshemmet 3

Del tre i granskandet av kapitel 3 i Allmänna råd för fritidshem. Kika gärna på föregående två inlägg för att uppdatera dig om vad bloggtexten handlar om!

Vi utbildar barnen inför den tid då de går hem med sin egen nyckel i fickan, och ska klara sig själva hela eftermiddagen tills vårdnadshavaren kommer hem. Barnen ska veta hur de ska hantera den komplexa webbverkligheten, när de sitter och surfar på egen hand. De ska ha lärt sig att ta ansvar för sina handlingar. Barnen ska veta vad ett bra mellanmål är och hur man plockar i ordning efter att ha gjort det. Var träffar jag kompisar; var kan jag utöva fritidsintressen; hur beter jag mig i olika vardagliga situationer?image

Det räcker inte att barnet som går på fritidshemmet får göra höstlöv i olika varianter varje höst; spela bandy på isstadion varje jullov och ordna vårbasar i maj varje år – från förskoleklass till årskurs fem. Det ska vara en progression. Det är också det som ger en äkta känsla av meningsfullhet.

Så sätt igång Åsa – hur ser verksamheten på din arbetsplats ut? Granska kritiskt! Stimuleras barnen utifrån den nivå de befinner sig på? Har de möjlighet att tillägna sig nya kunskaper och ny erfarenhet? Får de ökat medinflytande och större ansvar med ökad mognad?

Kanske är jag inte ensam att behöva vara kritisk i min granskning av verksamheten?! Checka av du också!

Lärande i fritidshemmet 2

Här är del 2 i serien om Lärande i fritidshem – där jag betar av de fyra punkterna i Allmänna råd för fritidshem (se föregående två blogginlägg).

Jag ska i egenskap av fritidspedagog i verksamheten, med utgångspunkt i Lgr 11, planera aktiviteter med ett visst syfte. I AR (Allmänna råd för fritidshem) står det tydligt att det inte räcker att planera aktiviteterna och sedan utvärdera dem. För då kommer aktiviteten/görandet att få för stort fokus, medan syftet och målen får en undanskuffad roll. Så min planering ska alltså grunda sig i läroplanen. Jag ska (enligt föregående punkt) ha valt dessa mål utifrån elevgruppens behov och intressen med syfte att erbjuda en meningsfull och varierad verksamhet. Så jag väljer kanske ”lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt” – Då blir det genast lättare att utvärdera verksamhetens aktivitet! Bidrar den till måluppfyllelsen? En utvärdering av en aktivitet ska naturligtvis också innehålla praktiska ting som hur det fungerade organisatoriskt eller om aktiviteten presenterades på ett bra sätt. Men utan planering utefter våra mål, kommer det vara svårare att utvärdera fritidshemmets verksamhet – hur vi lever upp till styrdokumenten.

  • Planerar jag fritidshemmets aktiviteter med utgångspunkt i Lgr 11? Har jag plockat ut ett eller flera mål som jag sedan kan utvärdera gentemot? Behöver jag stöd i mitt planeringsarbete? Var hittar jag det på min arbetsplats – arbetslag; nätverk; utvecklingsledare; ledning?

AR talar om att, för elever som möter en varierad fritidshemsverksamhet (aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer), stimuleras lärandet och utvecklingen i annan lärmiljö och i andra situationer än i skolans. Det betyder att fritidshemmets särart är viktig och att skolans arbetssätt inte ska kopieras. Fritidshemmets traditionella arbetssätt med praktisk metodik visar sig i forskning stämma bra överens med hur man optimerar lärandet.

  • Kan jag se att avdelningens metodik stimulerar utveckling och lärande på ett kompletterande vis i förhållande till skolan? Hur kan jag se det?

Jag vet inte om jag misstolkar styrdokumenten nu… Men jag läser om och om igen hur vi ska planera och organisera verksamheten kring barnens behov; kring barnens egen delaktighet och medbestämmande; kring läroplanens mål etc etc. Ingenstans läser jag om att vi i första hand ska planera och organisera utifrån lokalernas utformning eller utifrån hur många barn som tagits in i verksamheten.

Men hur ser det ut på fritidshemmen? Är det i första hand barnens behov; barnens delaktighet och barnens utveckling mot läroplanens mål, som styr? Eller är det utevistelse för vi får inte plats annars; filmvisning för vi kan inte på annat sätt möta de barn som har behov av lugn i den stora gruppen; avprickning och konstant räknande av barn i stället för goda samtal; pedagogisk verksamhet och utvecklande coachning??

Nästa blogginlägg tar upp punkt tre – Det ska bli spännande att se vad den djupdykningen ger!

Lärande i fritidshemmet 1

Planen var att göra en analys av nämnda (förra blogginlägget) punkter i Allmänna råd för fritidshem. Istället blev det en liten observationsmodell för mig själv (eller kanske för dig?)

Erbjuder jag som pedagog, och min verksamhet, det som de allmänna råden föreskriver? De allmänna råden ska följas – det gäller som ”lag” om man inte tydligt kan påvisa att man har en ännu bättre modell för att uppnå det som beskrivs i läroplanen.image

Kvalitetsarbetet börjar redan i planeringsfasen! Och den planeringen görs förstås delvis med hjälp av barnen.

  • Har jag planeringstid? Har jag tillräckligt med planeringstid? Har jag möjlighet att arbeta med delaktighet och inflytande i barngruppen? Om nej – hur kan detta förändras (med omedelbar verkan – det är ju ett krav!)

I de allmänna råden (härefter benämnt AR) finns exempel på hur pedagogerna i verksamheten kan informera sig om behov och intressen i elevgruppen. Man pekar på informella och formella samtal; demokratiska forum samt observationer. AR nämner observationer av hur de enskilda eleverna väljer aktiviteter. Det kan pedagogen göra med t ex de normkritiska glasögonen på – Om barnet väljer utifrån de traditionella könsrollerna osv.

  • Vilka demokratiska forum kan vi erbjuda? Hur bra kvalitet är det på dessa? Finns det möjlighet för systematisk observation av barn och barngrupp? Samtal med barnen – hur ofta har jag det och hur många barn får tillgång till goda samtal med pedagoger på avdelningen? Finns det brister här? Hur avhjälper jag omedelbart detta?

Leken, som meningsfull verksamhet, omnämns i AR. Pedagogen bör i leken, som exempel, observera grupprocessen, minimera sådant som stör och stödja att elever kan komma in i leken. Fritidshemmet ska lokalmässigt ge utrymme för olika sorters lek (ute och inne) – livliga, rofyllda och för större och mindre grupper, i avgränsade platser.

  • Kan jag se och observera barnen i deras lek? Kan jag minimera det som stör? Finns lokaler för varierad verksamhet? Om mina svar blir negativa – hur tar jag genast tag i detta?

Om jag som pedagog i fritidshemmet ser att jag kan leva upp till ARs riktlinjer – som ju alltså ska tolkas som SKA snarare än BÖR – Så underbart! Grattis till mig!!

Om inte – beror det på mig som pedagog? Eller mig och mitt arbetslag? Eller är det en ledningsfråga? Har jag i så fall informerat ledningen och följt upp om ärendet behandlats eller ej?

Det blev många funderingar bara på första punkten… Jag undrar hur det går med övriga punkter!! Det sätter jag tänderna i imorgon, tror jag.