Svaret är JA, på allt…

Finns det en enkel väg till framgångrik progression i verksamheten? Kan jag själv hitta ingången när vi behöver utveckla något? Om vi ser en brist – går det att räkna ut lösningen? Svaret är ja! På alltihop. Eller borde i alla fall vara det, om vi utgår från att vårt utvecklingsbehov på fritidshemmet har sin grund i våra styrdokument, i läroplanen.

Det finns ett klassiskt sätt att gå tillväga när man startar ett utvecklingsarbete. Ställ frågor:

Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit?

Många av oss arbetar i en verksamhet med behov av att utveckla arbetet med att använda digitala verktyg på fritidshemmet på olika vis. I den nyskrivna delen av Lgr 11, som rör fritidshemmet, skärps kraven på just det. Vi har kunnat läsa om detta arbete i läroplanens del ett och två tidigare. Några har valt att ignorera dessa skrivningar. Kanske pga att läroplanen gäller från f-9 och att det möjligen går att tänka att ”digitala verktyg och internet kan de arbeta med i de äldre åldrarna eller kanske i skolan och inte på fritids”. Med den nya delen, direkt riktad mot fritids går det inte längre att blunda. Inte utan att gå emot Lgr 11. Tjänstefel mao. Så nu måste några kavla upp ärmarna.

Var är vi?

Observera först: Vad gör eleverna idag med digitala verktyg och internet? Inget? Spelar som tidsfördriv? Arbetar kreativt? Och vad gör pedagogerna? Leder de aktiviteter som syftar till att höja elevernas kompetens att möta en digital värld? Eller gör de inget? Kanske arbetar de med att introducera eleverna i programmering?

Vart ska vi?

Vad står det i Lgr 11 att vi ska göra? Vad märker vi att elevgruppen behöver? Pedagogerna? Vad behöver elever och pedagoger för att vara förberedda för att möta den digitala verkligheten? Där vi ju redan vistas… Okej – det står att eleverna ska kunna kritiskt granska; använda digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck och en hel del annat. Vi behöver arbeta för att pedagogerna aktivt arbetar för god måluppfyllelse i detta centrala innehåll. Vi behöver skapa förutsättningar för att ge eleverna det de har rätt till här.

Och hur tar vi oss dit??

Det kanske är bäst att vi gör en plan! Eller kanske två! En kortsiktig och en långsiktig, kanske!? ”Eleverna ska ha ett kritiskt förhållningssätt; känna till grunderna för programmering och inse konsekvenserna av sitt eget beteende på sociala medier”. Det skulle kunna vara ett långsiktigt mål. Men för att hitta lätt utvärderingsbara mål kanske man behöver titta lite mer kortsiktigt: ”Inom ett halvår har all personal och alla elever provat på att programmera i en enkel app” – kan vara ett mer överskådligt mål.

När man tittar tillbaka…

Hur gick det egentligen? Har senaste halvåret gett det vi hoppades? Kanske mer, kanske mindre. Nu börjar det om! Var är vi NU? Vårt utvecklingsarbete fortsätter. Det är inte svårt att hitta modellen. Det svåra är att hålla i och fortsätta jobba mot målen.

Pigg av kritik

Igår arbetade årskurs tre med feedback på varandras arbeten, på bildlektionen. Vi hade först tittat på Austin´s Butterfly (se nedan) och imponerats av utvecklingen i Austins(grade 1) bildarbete och av fin och positiv feedback/kritik som hjälpt honom med den progressionen. Sedan fick eleverna sätta fingret på hur kritik kan och bör ges, så att det inte sårar utan lyfter. Påföljande arbete med avbildande skisser och känsligt överlämnad feedback, var en fröjd att se. Lektionen hade namnet ”Att teckna och att inte ge sig” för att det också handlade om att kunna orka förbättra en bild tills man känner sig nöjd. Den uthålligheten är ofta lite underutvecklad hos en del av eleverna, idag.

Kritik, som framförs känsligt, är en energiboost tycker jag. Man får syn på det man själv önskat få syn på men inte lyckats med: Din teckning är bra! Jag tror den kan bli ännu bättre om du målar färgerna starkare. Till skillnad från kritik som överlämnas utan tanke på hur det tas emot, eller som enbart visar på det negativa utan att peka på hur det kan bli positivt: Din teckning är färglös.

Arbetet med språk och kommunikation på fritidshemmet gynnas av den sortens diskussioner. Elever blir ledsna över kommentarer som inte alls var illa menade. Om man lyfter diskussionen istället för att släta över händelsen, kan både kritiker och mottagare lära sig något.

Själv blev jag granskad och, i mina ögon kritiserad, på nätet här om dagen. Då handlade det om att jag fick känslan av att behöva försvara skolvärldens digitalisering. Säkert var det inte menat så. Att ta till sig och lyssna, även på vass kritik, kan man lära sig. Jag piggnade till av kritiken och tänkte än en gång över mitt eget arbete med MIK (medie- och informationskunskap). Eftersom jag arbetat så länge på det området, har jag omvärderat och utvecklat mitt arbete flera gånger om under tiden. Idag lägger jag ett större fokus på att undervisa elever om den nätverklighet de möter. Efter kritiken tittade jag på hur jag arbetat de senaste veckorna på min egen arbetsplats. Jag fick syn på att jag arbetat tre veckor i rad med källkritik för små barn; med läs- och skrivträning och med kreativt skapande med hjälp av digitala verktyg. Det kändes bra. Eleverna som deltagit har också arbetat kreativt utan digitala verktyg – det ena utesluter givetvis inte det andra. Jag kan inte svara för hur bra/dåligt det är att svenska staten och svenska skolor har lagt mångmiljonbelopp på digitala läromedel och utredningar om digitalt arbete i skolan, men jag vet att jag på min egen arbetsplats jobbar hårt för att förbereda eleverna för den nätverklighet de fötts in i och som de oundvikligen möter och kommer att möta. Och jag vet att jag ytterligare kan förbättra mitt arbete. Det får jag jobba på.


<p><a href=”https://vimeo.com/38247060″>Austin’s Butterfly: Building Excellence in Student Work</a> from <a href=”https://vimeo.com/elschools”>EL Education</a> on <a href=”https://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>

Krönikören – Om musik på fritids

Från sista numret av tidningen Fritidspedagogik

Nu kör vi!

”Får vi lyssna på musik?” Den frågan återkommer ofta på ett fritidshem om det inte finns en särskild plats där barnen fritt förfogar över ljudutrymmet. Musik gör ofta något positivt med oss människor. Vi sjunger och trallar med, kanske inne i våra egna huvuden, men ändå. Musiken får oss ibland att spritta i kroppen. När Sara rullar ut högtalaren på skolgården och det blir disco i gropen, då hoppas det omkring minsann! Stora och små om varandra! Och munnar ler. På dansare. På åskådare. Och på en och annan pedagog som befinner sig ute på rasten. Snålblåsiga skoldagar, vinterdagar och för den delen sommardagar, blir ljusare och varmare med musiken.img_0669

Musik är ett uttrycksmedel och på fritidshemmet ska vi arbeta med estetiska uttrycksformer. Barnen är inte nödbedda. Pedagogerna måste på intet sätt driva på. Det gör barnen bra själva – med ett handtag här och där, om det verkar behövas. Årets melodifestival lockade ett par av barnen på min arbetsplats att arrangera en egen festival. I den medverkade med glädje de andra barnen – mimande, dansande eller sjungande. De estetiska uttrycksformerna är ju ofta sådana – de skapar ett behov hos barnen att arrangera, visa upp och framträda. Det utvecklar barnens entreprenöriella förmåga, viktig för starka, självständiga och säkra barn. Traditionellt ordnade pedagogerna också ett mellomellis i matsalen, med mingel, dans och musik. Glädjen stod högt i tak!

Populärmusik är en viktig del i många barns liv. Barnens egen sång ska vi inte heller glömma av. Sångsamlingar och körer kan vara ett sätt att plocka upp den tråden. När jag arbetade med sex- och sjuåringar brukade vi ofta ha samling med sång. Även när ens egen musikalitet är tveksam, fungerar det i dessa åldrar. ”Åsa, du borde bli sjungerska!” fick jag höra vid en samling. Då slog jag ändå på guran med fyra, fem ackord (felackord inräknade) och ylade mindre tonsäkert ihop med barnen. Det gör inget. Barnen mår gott av sång. Då kan vi bjuda på det andra.

Även de stora barnen vill sjunga. Men ibland känns det pinsamt, verkar det som. Då får man hitta andra vägar. Kanske lockas de av att göra hiphop, rock eller klassisk musik med en app. Man blir alltid lika förvånad när ett barn kommer och spelar upp en proffsig låt med trummor, bas och piano, som de själva komponerat och framfört i Garageband (app). De musikaliska barnen syns inte alltid i vår verksamhet. Det kanske är dags att ändra på det nu?

Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik! Nu kör vi!!

Snygga och användbara QR-koder

Jag har skrivit om QR-koder tidigare, och jag har sedan dess arbetat med det lite på fritids och alldeles nyss lärt mig hur man kan göra QR-kod ännu roligare. Att göra någon sugen på att scanna en kod – hur gör man det? Kanske kan QR-koden se lite kul ut!? Sist i inlägget visar jag hur otroligt användbar QR-kod kan vara i pedagogisk verksamhet. Testa!

Här har du ett par kul hemsidor att göra snygg kod på:

qr-till-qrsida1

Scanna koden här intill och du hamnar på en sida där du kan designa koden lite som du vill! (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

Du kan ändra färg, mönster, ögonform mm.

 

 

qr-till-qrsida2

Scanna koden här intill för att ramla in på en sida för annorlunda koddesign! (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

Du kan fixa en gräsmatta och andra snygga ”lookar”.

 

 

Scanna koden här intill och hitta en bra app i appstore. (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

qr-larande-p

Du kan göra bild-qr-koder – som den här med min logga för Lärande Perspektiv. Scannar man min QR-kod hamnar man på min blogg.

 

Scanna denna om du vill ha en bra gratisapp som kan göra enkla och helt vanliga QR-koder och som dessutom är bra till själva scanningsmomentet. (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

 

 

Hur kan QR-koden vara användbar då?

  • Tänk dig att du vill instruera eleverna – ett sätt att räkna; teckna; pyssla; plantera; skriva en imagerecension… Det räcker att du instruerar en gång – filma in dig helt enkelt 🙂 Här har du ett jättefint exempel på en elev som instruerar sina kamrater. Därefter kan det på pysselbordet ligga material – papper i detta fall; på anslagstavlan sitter QR-koden till instruktionsfilmen – och vips kan du ägna dig åt elever som behöver extra stöd eller helt enkelt en stund med en vuxen – instruktionen sköter sig själv! imageKlickar du på bilden här eller scannar på koden, så kommer du till filmen på youtube. Så kan alltså eleven också göra, med en kod du satt på anslagstavlan.
  • Värdegrundsarbetet kan få en extra skjuts med hjälp av små QR-koder med positiva uppmaningar, som sitter här och där.

qr-varde-1

 

 

qr-varde-3

 

 

 

 

qr-varde-4

 

qr-varde-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • I tamburen kan fritidshemmet sätta upp veckans QR-kod med ett veckobrev eller en film om veckan som gått.

Tack för att du orkade läsa ända hit! Vi som bloggar om pedagogik gör det i regel helt ideellt – och för dig som läser är det bara att välja och vraka: Ta hela konceptet; välja delar; strunta i alltihop eller något helt annat. Betalningen för bloggarmödan: Det är alltid roligt när någon hör av sig med tankar om inlägget! Och när någon delar vidare känns det också väldigt roligt. Ibland hör någon av sig och berättar om sin erfarenheter av att ha testat något de läst här – fantastiskt! Så läs, dela och använd!

/Ha det!

Spara

Spara

Spara

Var börjar man? Digital panik!

Många år i en digitalt satsande kommun har gjort det lättare att arbeta mot den av EU:s nyckelkompetenser som benämns ”Digital kompetens” (EU-kommissionen har listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, bl.a. digital kompetens, som innefattar allt från att hantera en dator och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT). Nyss började jag på en ny arbetsplats och i en ny kommun. Det har satsats här också, men inte lika länge. Därför är kunskapen generellt lägre och arbetsmetoderna inte inarbetade.

IMG_2294Fritidshemmet där jag nu är arbetslagsledare har ett par, tre iPads med lite spel. Och på olika fritids måste olika fokus hållas. Det är barngruppernas specifika behov som styr. Hos oss arbetar vi nu in rutiner och försöker hitta former för verksamheten som fungerar bra. Det är prio ett. Då kommer digital kompetens inte alls lika högt på listan.

Ödmjukt erkänner jag att det minsann inte ”bara är att köra igång” som jag nog trott ibland. Trots att lite panik inför allt som inte ligger överst på listan, börjar smyga sig på – jag som längtar efter att arbeta med källkritik, kamratskap på nätet och programmering, förstår jag att jag får skynda långsamt: Starta med det digitala på bildlektionerna och luska ut om barnen har behov av fördjupning på fritidstiden.

Skynda! Långsamt! 😅

Min hand, min hjärna, min iPad

Som om vi inte visste!? Det är klart vi redan vet! Att vi lär med kroppen och rörelser. Vi hoppar, leker och skapar oss till både kunskap och förtrogenhet. I sista numret av Pedagogiska Magasinet läser vi om handen. Handen som håller i pennan och raspet mot pappret och rörelsen i handleden. Vi läser om hur våra händers verk utvecklat våra hjärnor över tid. Från tiden med arbete vid lägerelden, som gjort oss smartare som kollektiv, men också nu – vi lär in mer och bättre med rörelse.

Nu stärks skrivningarna för oss i skolans värld. Det blir tydligare att vi ska se till att eleverna erhåller digital kompetens. Och specifikt på fritidshemmet finns nu formulerat att eleverna ska tillägna sig kunskaper om t ex digital kommunikation och skapande. Och pedagoger suckar ute i skolor och fritidshem. Fritidspedagoger säger – barnen behöver hoppa och leka. Rörelse ger utveckling.

De har rätt! Det är klart att vi inte nu plötsligt ska sluta hoppa, rita och skriva oss till utveckling. Men inte utesluter det ena det andra? Om vi vet att vi blir friskare av morötter, slutar vi väl inte att äta broccoli? Och om vi märker att korsord gör oss smartare, blir väl korsordslösandet inte det enda vi gör?

Meningfull verksamhet är elevnära verksamhet. Och det digitala är en sådan bit. Rörelse och digital imageteknik behöver inte spela ut varandra. En varierad dag ger gott lärande! Ömsom fysisk aktivitet. Ömsom intellektuell aktivitet. Ibland både och! Kanske geocaching?! Rörelse; upplevelse; ämneskunskap; kreativitet och digitala verktyg. Allt i ett!

Den 1 juli träder de nya skrivningarna i kraft. Gör dig redo! 😃

Jag gifte mig med Victoria

Jag kommer inom kort sätta upp planschen nedan som teaser för barnen på fritids – för att locka till Kul och strul med iPads – en aktivitet som lär och utvecklar barnens förmåga att hantera digitala verktyg och en komplex webbvärld. IPads på fritids kan betyda mycket. På något fritids kanske de används som spelmaskiner. På ett annat kanske som produktionsmaskiner; sökverktyg eller kameror. Det viktiga är att de digitala verktygen används med eftertanke – att det finns ett syfte och en målsättning som grundar sig i läroplanen.

I förslaget till uppdaterad läroplan, får fritidshemmet en stärkt och tydligare roll. Och när det gäller de digitala verktygen finns de med på flera olika ställen. Nu går det inte längre att frånsäga sig den sortens undervisning på fritidshemmet.

På vår avdelning lär sig eleverna programmering; de lär sig olika uttryckssätt; de arbetar med kreativa förmågor; de övar samarbete och tränar på att kritiskt granska det de möter på internet. Bara som exempel. Men de hänger inte över iPads varje dag. Det har vi kommit fram till, hos oss, att de inte har behov av.

Nästa Kul och strul kommer att vara en valbar aktivitet där de kan testa hur det är att ändra foton. Då kommer vi in på det där med att foton vi möter i media faktiskt kan vara manipulerade. Vi behöver alltså vara kritiska till det vi ser. Och så kommer vi vara grymt kreativa och ha grymt roligt!

PS. Jag vill passa på att berätta att min bild inte är så väldigt arbetad. Det hinner man nämligen inte med på en fritidspedagogs planeringstid. Men ändå!2016-04-06 18.14.38

Affischer om fritidshemmet!

För att uppnå målen i Lgr11, när det gäller den digitala biten, kan och bör man arbeta mångfacetterat – att tänka på värdegrund, kreativitet, utskolning, matematik… Att endast använda de digitala verktygen som spelmaskiner fungerar inte om man ska få god måluppfyllelse.

Jag fokuserar mycket på värdegrund när vi plockar fram våra iPads. Men gärna i kombination med något annat. Att arbeta estetiskt när man vill att barnen utvecklar förmågor, är ett vinnande koncept. Genom estetiska upplevelser sätter sig kunskapen ofta i ryggmärgen.

Idag tränade barnen samarbete; att hantera de digital verktygen; att reflektera över sitt görande och sin utveckling på fritidshemmet samt den kreativa förmågan.

Så här enkelt gick det till: (Du kan använda appen Pixlr – gratis på iPad – Länk till instruktion av appen Pixlr – https://frokenasa.wordpress.com/2016/03/09/pixlr-pa-ipad-lar-dig-appen/ eller en vanlig collage-app).

Barnen jobbade i smågrupper med en eller flera iPads. De fick fundera och formulera en mening om sitt lärande och/eller görande på fritids. Därefter skulle de illustrera denna mening i ett fotocollage – en affisch. Affischerna ska sättas upp på skolan när vi har öppet hus. På så sätt informerar barnen själva om vår verksamhet till vårdnadshavare och lärare på skolan. Jättebra!

image image

 

Vad berättar omslaget?

Hur vi än vrider och vänder på det, har bokens (eller filmens, spelets…) omslag en viss betydelse för hur troligt det är att vi ska vilja läsa den. Utsidan av boken är alltså ganska viktig. Det är när vi tittar där som vi ska förstå vilken sorts bok det är – fakta, äventyr, barnbok… Det är viktigt att vi uppfattar bokens karaktär – otäck, glad osv. Inte minst ska bokens utsida säga något om det konkreta innehållet (utan att för den skull berätta för mycket) – om det handlar om relationer, en fantasivärld eller kanske om renovering.IMG_1274

Att bilder kommunicerar mer än vad som finns på bilden, tänker inte alla på. I bildämnets kursplan står det att området ska bearbetas med eleverna. Men det är också ett viktigt arbete och samtal att föra med barnen på fritids. Fritiden representeras av mycket bilder idag. Mediaanvändningen hos barn är mycket stor. Och vi blir påverkade av alla bilder vi möter. Bra då att ha kunskap om visuellt språk!

Du kan använda appen Pixlr – gratis på iPad – om du vill arbeta med foto och fotoredigering. Så här gjorde jag i åk 3. För fritidshem kan man ha en fotokurs. Det är populärt, intressant och roligt att arbeta med digitala verktyg och fotoredigering!

Foto och fotoredigering

(Länk till instruktion av appen Pixlr – https://frokenasa.wordpress.com/2016/03/09/pixlr-pa-ipad-lar-dig-appen/)

Pass 1: Vi pratar om vad foto och fotoredigering är. Vi lär oss nya begrepp. Dagens första uppgift blir att arbeta i grupp (det är ett viktigt moment – det tränar många viktiga förmågor) utomhus – att hjälpa varandra (om eleven vill ha hjälp, dvs)  att arrangera ett foto som ska visa glädje. Varje elev tar ett eget foto – eller flera för att vara säker på att något eller några är bra. Dagens andra uppgift är att redigera bilden. Man får använda/ska använda de grundläggande funktionerna i Pixlr – beskära, lägga något filter och en ram. Bilden ska efter redigeringen utstråla känslan glädje i samma eller högre grad än innan.

Pass 2: Vi repeterar och lär oss några nya begrepp. Vi samtalar om bilder – om avsändare, målgrupp, syfte osv. Bilderna är tagna ur olika perspektiv och är av varierande sort. Dagens uppgift blir att gå ut och fotografera igen. Denna gång ska man tänka på perspektiv och man ska välja själv vad man vill förmedla med bilden. Dagens andra uppgift blir att återigen redigera. Syftet är att eleverna ska lära sig appen ordentligt och de får fria händer att testa appens alla funktioner. Det som skulle förmedlas med bilden, ska förstås fortfarande kvarstå efter redigeringen.

Pass 3: Slutproduktion. Idag visar barnen att de förstått. Uppgiften är att skapa ett bokomslag. De får gå ut på skolgården och låta fantasin flöda. Innan bör de bära med sig en tanke om bokens genre, om målgrupp etc. Vad ska boken förmedla? Vad berättar omslaget? I appen redigerar de och lägger till författare och titel.

Jag har inte lagt till någon text om bedömning etc. Om du arbetar i fritidshem bedömer du ju inte och om du arbetar med bild i skolan, kan du plocka det du känner att du vill bedöma. Det finns ju många delar – man kan ta något eller allt.

Pixlr på ipad – lär dig appen

Foto och redigering är kul – det tycker många barn och vuxna. I grundskolans kursplan för bild står det om modern teknik och så gör det också i del 1 och 2, Lgr 11, som fritidshemmet följer. Att arbeta med fotoredigering är ofta att arbeta med bildkommunikation – det är något som får en för liten roll på många fritidshem. Att bilder påverkar och berättar och att vi kan kommunicera med våra bilder, är något som inte alltid är uttalat och därför går förbi många barn. Och med tanke på hur full av media vår värld är, från morgon till läggdags, är det något som är viktigt att lyfta. Från tidig ålder!

Pixlr är en app (men också en hemsida med några enklare funktioner, om man inte har ipads) med många fotoredigerande funktioner. Den uppdateras kontinuerligt, som alla appar gör. Men funktionerna förändras inte jättemycket – det är mer layout mm. Så jag tänkte att jag skulle visa lite hur appen fungerar (i nuvarande uppdatering). I kommande inlägg kommer jag också att visa lite hur man kan använda den pedagogiskt.

Här visar jag hur du kan använda appen. Under texten finns bilder som steg för steg visar det jag skriver om.

  1. Välj en bild ur kamerarullen eller ta en bild direkt i appen. Man kan också skapa collage, men det visar inte jag här och nu. Det är eg väldigt enkelt. Öppna bara collagesymbolen och prova dig fram.
  2. Fundera på om du vill beskära bilden – det kanske är snyggt att komma närmre eller ta bort oönskade detaljer i kanterna?
  3. Om du vill kan du prova dig fram bland de andra verktygen också. När du är nöjd med en förändring du gjort, klickar du på bocken i höger nederkant. Om inte – ta bort förändringen: klicka på krysset i vänster kant istället. Om du är osäker på vilken variant som är bäst, kan du klicka på symbolen i höger överkant – då får du se bilden i det läge du hade innan, innan du bestämmer dig.
  4. Jag brukar ofta inte gå in där, men ”brushes” är en annan flik att prova på. Här kan man t ex teckna på bilden.
  5. Symbolen med lager döljer flera olika, roliga sätt att förändra bilden. ”Effect” – du kan välja en hel radda med olika effekter för att få fram en känsla. ”Overlay” – du kan lägga på ljus- och färgeffekter; stjärnor; eldsflammor etc etc. Det kan göra att din bild utstrålar allt från sommarfeeling till domedagseffekt. ”Stylize” – du kan göra din bild lik en målning eller pixlad eller något annat du önskar.
  6. Suddgummi och penna finns för att ta bort eller rita tillbaka en effect, overlay eller style. Det måste man göra innan man klickat på bocken för att bekräfta en effekt.
  7. De flesta effekter som du väljer går att justera i olika grad. Du väljer genom att dra reglaget från mycket (åt höger) till inget (åt vänster). Du godkänner också nu genom att klicka i bocken till höger.
  8. Ram – du kan sätta ram på din bild – det finns massor av ramar att välja på. Om du klickar på ”Stickers” kan du lägga till olika bilder på din bild – snöflingor, graffiti, abstrakta mönster osv.
  9. Du kan också lägga text på din bild.
  10. När du är nöjd klickar du på ”done” i övre hörnet och kan sedan välja att t ex spara bilden i kamerarullen. Om du vill börja med ett nytt foto, klickar du ned menyn och startar om på hemknappen (huset).

Att använda appen pedagogiskt i bildundervisningen och på fritidshemmet är toppen. Jag återkommer med tips!

image image image image image image image image