Gamification – spelifierat lärande – och min app på ett papper…

Rubrikens ord – häftiga att slänga sig med, va?! – är inte helt lätta att förstå. Det är lätt att tro att det enbart handlar om att spela eller använda digitala verktyg i skolan. Jag har letat runt på nätet och förstått att det egentligen handlar mer om drivkraften som spelandet i den digitala världen innehar. Att det handlar om de mekanismer som gör att du kämpar och sliter för att levla. Dessa drivande mekanismer är mycket intressanta. Jag använder dem på mig själv privat. För att motivera mig till fysisk aktivitet använder jag mig av Runkeeper; Pokemon GO; Turfgame; ICA-klassikern samt dessutom Podcaster. En av apparna har jag till att kolla hur det går för mig – min progression – det sporrar att jobba för att undvika veckor av inaktivitet. Två av apparna är spel där jag levlar genom fysisk aktivitet. Ica-Klassikern är en online-aktivitet där jag, tillsammans med andra, arbetar mot uppsatta mål – 30 kilometer löpning, 90 kilometer skidåkning, 300 kilometer cykling och 3 kilometer simning. För ytterligare motivation har jag ständigt poddar med kul, lärorikt och underhållande innehåll, i öronen när jag rör mig (dock inte när jag simmar…). Dessutom Geocachar jag.

turf

https://flic.kr/p/ycWr5j Cred till Fredrik Larsson för bilden!

Med facit i hand kan jag se att digitala verktyg och media har fått mig aktiv. Små belöningssystem , morötter, har motiverat en annars motvillig motionär. Jag har trotsat regn, blåst, mörker och ishalka för att nå mina mål. Jag vet ju att vi är fler som sporras av sådant här.

Därför har jag i mitt huvud just skapat en app som skulle kunna tillämpas på alla ämnen och aktiviteter. I brist på kunskap och kapital hamnar den kanske på papper istället – en spelifierad stencil. 😀 För just nu tänker jag ut hur det skulle kunna se ut i undervisningen. Har du testat? Har du tips? Hur kan man – kanske helt analogt – sporra elever till goda resultat när det gäller rörelse; personlig utveckling; matematik eller något helt annat, med samma mekanismer som i ett digitalt spel?

Det eviga luciatågseländet

Känns det som om luciatågsfrågan – debatt, irritation, vara-eller-icke-vara-diskussion, feministtrams, krig, kränkningar, rasism, könsuppdelning, jämställdhet… – har varit decembers största icke-fråga de senaste åren?

Du har fel! Det här är inte nytt!

Inte ska en pojke vara lucia – till och med i pedagogiska forum dyker hetsiga debatter upp. Och då minns jag tillbaka. På hur fröken rynkade på näsan när jag, för nästan 40 (40!!) år sedan, insisterade på att vara tomte. Det skulle inte flickor vara. Det skulle framför allt inte flickor vilja vara. Men det ville jag. Och fröken tolererade. Och vissa klasskamrater tyckte att man var knepig. Upp till en viss ålder gick det att vara tomte, i luciatåget. Därefter var det bara att anpassa sig. Dra på sig ett förhatligt, vitt klänningsfodral.

Vad vill vi uppnå genom att diktera för människor hur de ska vara? Vad vill vi uppnå genom att kalla folks personliga önskningar för trams? Är det medmänniskans absurda sätt att försöka framkalla en traditionell och underbar jul? Genom att trycka undan andras behov av att få vara den de vill?

Låt oss skapa en god jul genom tolerans i stället!

img_2283

Mina pojkrumshistorier

Som barn, på 70-80-talet, lekte jag äventyr. Jag flög fram över klippor med långa språng. Jag levde i klätterträdet. Cykeln användes flitigt. Skogen och gärdet kände jag som min egen ficka. Jag klängde runt på vår båt, i fantasin var jag ombord på ett sjörövarskepp. Öarna var förstås öde och jag var strandsatt i åratal.

Gissa om det livet gjorde mig gott?! Min kropp var stark och frisk. Min hjärna utvecklades av alla historier som skapades där inne. Jag kände mig säker och oövervinnerlig – något som verkligen gjorde mig gott eftersom det inte alls var den känslan jag hade i det sociala livet i skolan (snarare tvärtom).

Jag är helt säker på att litteraturen påverkade min barndom. Skattkammarön, Biggles, Robinson Crusoe, indian- och imagemysterieböcker innehöll karaktärer som tog risker; som var modiga; som offrade sig; som var fysiskt aktiva och hårdhudade. De var mina förebilder.

Litteratur och film och säkert många andra medier, öser över oss upplevelser, påverkar och ger oss, som sagt, förebilder. Det är därför viktigt att få läsa (och/eller erfara annan media). Men det är inte bara viktigt att läsa. Vad vi läser är också viktigt. Jätteviktigt! Ovan nämnde jag böcker jag läst och påverkats av. Jag läste också annat. Men mitt JAG passade med äventyren. Vad hade hänt om jag bara läst flickböcker? Hade jag smetats på en stereotyp? Kanske. Nu blev jag istället anti-flickstereotyp. Till del, förstås. Man påverkas ju på andra sätt än av litteratur också. Jag vägrade kjol – hur klättrar man och spelar fotboll med det!? Samma med sandaletter – det satt mest Lejonskor på mina fötter. Håret var kort. Det var nämligen tråkigt att kamma och pyssla med sådant.

Äsch! Vart vill jag komma? Jo, det är ett viktigt vuxenansvar att se till att inte dela in litteraturen (eller något annat) i pojk- och flickböcker. Om jag förmedlar att de gulliga böckerna med hjärtan på och med kärlekshistorier i, är tjejiga kommer pojkarna inte våga läsa och vice versa.

Jag vill avsluta med att, för saklighetens skull, avslöja att jag också lekte med dockor. Men jag tror att jag som dockmamma hade en annan twist än vanligt. Det var väl antagligen därför som dockorna ramlade i diket när jag balanserade på strandbrinken av den brusande floden för att leta mat i vildmarken…

Semiotisk bildanalys

Bra om bildanalys!!

Ateljén

Först kommer det många frågor:

  • Vad innebär det att vara bildläskunnig?
  • Vad måste vi och eleverna kunna?
  • Varför, när och hur kan vi använda oss av bild i skolan?
  • Vad har bilder som andra språk inte har?
  • Vad är bild?

Bild är ett språk, ett system för kommunikation. I motsatts till andra språk finns i det färger, djup och läge. Med bild kan vi beskriva saker så att alla ser samma sak, t.ex. mig. Bild kan vi använda på många olika sätt. Man måste dock veta hur. Osv… Sedan kommer bildanalys och då tänker jag först: Nej, det går inte att genomföra. Det går inte ens att använda med barnen. Vi testar och plötslig öppnas en helt ny möjlighet. Genom bildanalys kan vi bjuda in i klassrummet alla olika ämne, elevernas kunskaper och erfarenheter.

Hur ser det ut i praktiken? Tillsammans med Agneta, Camilla och Johanna analyserar vi Les Billes…

View original post 557 fler ord

Tystnad!! Schhhhh!!

Hur vill du äta – i vilken miljö? Bespisningsmiljö/matsal är kanske inte förstahandsvalet? Åtminstone inte en sådan där slamrig, där man hör diskmaskin och skrammel från köket? Och långa köer till måltidsalternativ du många gånger inte gillar. Upplagda i kantiner.

Vill du samtala med arbetskamraterna? Eller sitta på en plats någon bestämt åt dig … för att du inte ska sitta bredvid någon du har extra trevligt med (ev skrattar med)? Vill du ha en högljudd miljö, pga väldigt många matgäster eller vill du ha talförbud, för att det är en chans att vila öronen?

När jag sitter vid vår budgetsnåla, storkökslagade måltid eller vid mellanmålets standardlimpa, i en högljudd (alternativt totaltystad, hyschad) matsal, tänker jag på var beslutsfattarna intar sina måltider. Och i vilken miljö.

Stora barngrupper bidrar till att barn äter sämre, stressar mer och hyschas i stället för det motsatta: Att barnen lär sig äta bra; ta det lugnt och öva sig att samtala vid bordet.

image

Varken ditt eller mitt fritidshem är jämställt

Bra och viktiga reflektioner, Jonas

”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. (LGR11)” Frågan är: Tar vi, som en del av skolan, det ansvaret?

Vi fritidspedagoger har alla förutsättningar för att arbeta med jämställdhet som en aktiv del av verksamheten. Det som däremot är svårigheten är ett samhälle där det görs skillnad på barn och ställs olika krav på barn beroende på könstillhörighet. Vi motarbetas i vårt uppdrag var gång barnen tar sina föräldrar i handen för att handla kläder eller går på bio, om föräldrarna inte för en normkritisk dialog med sitt barn. Vidare motarbetas vi av program och TV-reklam som visar att det är norm att män och kvinnor ska bete sig och se ut på ett visst sätt.

Fritidshemmet erbjuder mycket fri aktivitet där det ofta blir väldigt tydligt att könstraditionella mönster existerar i vår verksamhet, varje dag. Enligt genusforskare är kön socialt betingat vilket innebär att det existerar föreställningar…

View original post 280 fler ord

Saknas det något i TB5?

The Big Five – så kallar vi (efter Svanelids idé) de förmågor som sägs vara de viktigaste i läroplanen. Jag gillar idén att arbeta med utgångspunkt i förmågor. Den sortens tänk tycker jag passar i ett fritidspedagogiskt perspektiv. När jag fördjupade mig något i TB5 upptäckte jag snart att det fanns förmågor som fattades. Årsta skolan lade, i sitt arbete med TB5, till en del – värdegrundande förmågor. Det var ett bra initiativ, tycker jag. Men på senare tid har jag tänkt att jag själv inte skulle beskriva förmågorna på samma vis. Så gick jag på kurs om förmågor – Margareta Schröder – och fann ungefär samma tänk som jag själv haft.

Här formulerade man förmågorna enligt följande:

Ansvar

Kommunikation

Reflektion

Samarbete

Kreativitet

Dessa förmågor fyller de hål som The Big Five lämnat, anser jag. Fundera lite! Kan du hålla med? Jag håller samarbete, ansvar och kreativitet högt i värde! Jag hör till dem som tror att förmåga till samarbete är grundläggande. Att utan den kommer man till korta. Och utan kreativitet kommer man heller inte långt. När det gäller ansvar, är det en viktig del i både värdegrund och personlig utveckling.

Jag ser att TB5 just nu ”äger” i utbildningsvärlden. Så att blogga så här kanske är att sticka ut hakan. Äsch, det har jag gjort förr. 😜

_____________________________________________________________________

 

Lär dig iMovie

Det finns många beskrivningar på hur man använder iMovie på iPad. Här kommer en till. Först grunden och sen om du vill lära dig lite mer!

Grundkurs 1

När du öppnar iMovie väljer du NYTT, dvs +

2014-09-23 08.25.12

och därefter rekommenderar jag att du lär dig FILM. Klicka på det:

2014-09-23 08.27.29

Man kan välja olika stilar, men kör du ENKEL, är det ju en bra och enkel filmstil. Helt enkelt. Klicka på ”Skapa film”:

2014-09-23 08.29.34

Nu kan du välja att infoga videor och/eller bilder i filmen. Klicka på fliken video eller bilder beroende på vad du vill ha. Klicka sedan på den film/video du vill ha med i filmen. Om du inte har några filmer/bilder kan du ordna det. Det förklarar jag i steget nedanför.

2014-09-23 08.33.19

Om du inte har några bilder eller filmer ordnar du det genom att filma/fota direkt i appen. Klicka bara här:

2014-09-23 08.35.17

När du lagt in några filmer/bilder, kanske du vill se hur det blev. Klicka här:

2014-09-23 08.38.07

Om du inte känner dig nöjd med filmen kan du ta bort klipp och redigera hur zoomningar etc flyter. Det visar jag längre ner i ”Kurs 2”. Om du är nöjd kanske du vill ha ljud till. Klicka på LJUD och välj t ex Temamusik, om du vill ha musik till. Eller effekter om du vill ha det!

2014-09-23 08.41.48

Om du hellre vill prata in ljud, går det också:

2014-09-23 08.43.51

När du spelar in ljud klickar du på microfonsymbolen. Då dyker en ruta upp. Det är först när du klickar på Starta som det börjar bli skarpt läge:

2014-09-23 08.45.25

När du klickat på starta börjar det räkna ned i rutan: 3..2..1. Jag rekommenderar att iPaden får ligga på ett bord när du spelar in. En iPad som pillras med, ger ifrån sig tråkiga ljud på inspelningen.

2014-09-23 08.45.45

När du vill stoppa inspelningen klickar du bara på Stoppa:

2014-09-23 08.46.00

När du stoppat har du 4 val, smart nog: Du kan avbryta alltihop. Du kan ta om det, om du vet att det blev dumt. Du kan granska ljudklippet för att bedöma om det blev bra eller ej. Du kan spara om du vill ha klippet.

2014-09-23 08.46.19

Det sparade klippet ligger nu under din film och hamnade ljudet på fel ställe, kan du sätta fingret på klippet och dra det dit du önskar.

Dags att avsluta? Klicka på pilen:

2014-09-23 09.00.15

Nu kan du välja att byta namn på filmen; att spela upp den i helskärm; att fortsätta redigera och (det inringade alternativet) att sända det någonstans:

2014-09-23 09.01.55

Vanligast och enklast – spara i kamerarullen. Om du inte sparar din film och senare är inne i din kamerarulle och raderar bilder och klipp som också finns med i filmen, så försvinner klippen ur din osparade film och filmen är förstörd – så spara! Du väljer kvalitet på sparningen också. Det handlar väl helt enkelt om hur viktigt det är för dig att ha bra kvalitet på filmen kontra hur mycket plats du har på ipaden – bra kvalitet = större plats.

2014-09-23 09.04.22

2014-09-23 09.04.26

Grattis – du har gjort din första iMovie!! Något du inte fixar, här i grundkursen? Jag kan hjälpa dig på detta enkla stadium! Hör av dig i en kommentar här, eller maila mig.

Kurs 2

Nedan kan du leta reda på en rubrik som passar det du vill åstadkomma. Det är alltså ingen särskild ordningsföljd.

Ljud – Sänka och höja och stänga av helt

Du tycker att musiken/effekten/ljudinspelningen blev för hög: Klicka på ljudfilen så att den är markerad. Sänk/höj ljudet på ljudknappen som dyker upp längst ned på skärmen.

Om du har ett filmklipp med ljud på – klicka på filmklippet för att markera det. Klicka på ”ljud” längst ned till vänster. Sänk/höj ljudet. Du kan också välja ”ta loss” i högra kanten. Då har du skiljt filmklipp och ljud åt. Du kan nu välja att flytta ljudet eller kanske ta bort det helt.

Ta bort bilder, klipp och ljud

Du vill ta bort en bild/ett filmklipp/ett ljud, ur din film. Klicka på det du vill radera och håll inne. Släng nu iväg det genom att dra det snabbt uppåt och släppa. Lika bra går det att markera klippet och klicka på papperskorgen nedtill.

Om du vill ta bort en bit av ett klipp måste du dela det först.

Dela filmer och ljud (och dubbla dem)

Du har lagt på ett ljudklipp och det vill du dela upp (kanske för att det ska vara en tidsrymd emellan eller för att du vill ha olika volym på olika delar). Markera ljudet och låt det långa strecket (som visar var du är i filmen) stå på det ställe där du vill klippa. Klicka på de tre prickarna i nedre högra hörnet. Välj Dela upp. Här kan du välja Duplicera om du vill ha två likadana klipp.

Du vill dela upp ett filmklipp (kanske för att det är för långt eller för att du vill lägga in en bild emellan). Markera klippet och välj video i nedre vänstra hörnet. Placera det långa strecket, som visar var du är, just på det ställe du vill klippa. Dubbelchecka att klippet är markerat. Markeringen försvinner så lätt. Välj Dela upp i nedre kanten. Här kan du också duplicera ett filmklipp.

Tona ljud

Du kan tona in eller ut ett klipp genom att markera det och välja Toning i nedre högra hörnet. Då dyker pilar upp i klippets båda ändar. För att tona in i början, drar du pilen till önskat läge. För att tona ut i slutet, gör du likadant. Om du vill ändra toningen senare, väljer du Toning när du markerat klippet.

Roligt med ändrad hastighet på ljudet?! Och på filmen!

Du kan låta som Kalle Anka (?) om du ökar hastigheten på ett ljudklipp. Du kan också sänka hastigheten. Marker ljudklippet och klicka på hastighet. Välj därefter önskad hastighet. Detsamma kan du göra med ett markerat filmklipp.

Snygga övergångar

Man kan ändra hur övergångarna mellan bilder/filmklipp ser ut. Klicka på tecknet mellan klippen och prova dig fram till en bra övergång genom att välja mellan alternativen i nederkanten.

2014-09-23 09.43.35

Hur stillbilder ”rör sig”

När du har gjort en film med stillbilder, kommer du att märka att de per automatik ”rör sig”. Det ser snyggt ut, men kan också betyda att objekt på din bild försvinner ur sikte. Du kan ändra bildens rörelse: Se till att det långa strecket, som markerar var du är i filmen, är placerat i början av din bild. Markera bilden och använd två fingrar för att nypa och dra bilden så att den visar det du vill visa, i bildrörelsens början. Placera sedan det långa strecket i slutet av bilden och markera bilden. Gör nu samma sak igen – nyp och dra för att visa det du vill ska synas i slutet av bildrörelsen.

Zooma i ett filmklipp

Zooma bort det du inte vill se eller zooma in det du vill se: Markera klippet och klicka på förstoringsglaset i filmrutans högra nedre hörn. Här bestämmer du hur filmen ska visas. Observera att hela klippet får samma zoomning. Om du vill ha en mindre del som ska vara zoomad, får du först dela klippet enligt instruktion ovan.

Text

Ett kapitel för sig som strulat lite ibland för vissa. Det är dock inte svårt att skriva lite i filmen, men alla finesser man vill ha finns inte. T ex rullande eftertexter. Välj ett klipp eller en bild där du vill ha text. Markera. Klicka på Titel i nederkanten. Nu kan du välja på (i vänster nedre) INGEN (men det är ju inte ett alternativ om det var just text du ville ha…) BÖRJAN, MITTEN, SLUTET. Klicka på texten i filmrutan och skriv. Det lilla T:et i nedre högra hörnet gör det möjligt att ändra stil. Detta kan också komma att ändra ditt val av början, mitt och slutet, dock. Istället kan du i så fall välja på CENTRERAD och NEDTILL.

När man i början väljer filmsort (där vi i grundkursen valde Enkel) kan man välja andra stilar. Det har betydelse för textstilen i ditt projekt. Men om du vill byta textstil (för hela filmen blir det då) kan du också göra det under resans gång, genom att klicka på kugghjulet till höger om T:et.

Trött på musiken som finns i appen?

Ett tips är då att ladda ned den billiga appen Musikmattan. Där kan du skapa musik som är lagom lång till din film, och som har rätt ”mood”. Att använda andras låtar är annars inte lagligt, om man på något vis ska sprida filmen.

Trailer

Jag kommer inte gå in så mycket på trailer – valet du kan göra istället för FILM när du ska börja skapa i iMovie. Det är bara att testa sig fram. En trailer är en färdig mall med klipp, musik, text och övergångar. Här kan du välja en spännande/rofylld/glad… etc. Sen plockar du bara in dina egna bilder/klipp i storyboarden och väljer dina egna ord i texten. Då kan du få en väldigt rolig och slagkraftig trailer.

Mer

Det är inte slut här – men med den här informationen kommer du långt! Är det något som du ändå tycker borde vara med – hör av dig – jag kanske har glömt något. Och om du har frågor kan du maila mig – men jag är definitivt ingen expert!!

Den här instruktionen är superbra att dela till dem som inte kommer igång med iMovie, trots att den är så bra! Så dela gärna!

 

Det här är ingen klagovisa över folk som grejar med mobilen

Ett litet barn kommer till världen. Under de första dagarna, månaderna, åren – kontaktsökande; förebildskrävande. Ett litet liv som behöver föräldrarnas hjälp och uppmärksamhet; kärlek och stöd.

Och så… Vi vet det. Alla har sett det: Fler och fler föräldrar går med ögonen på mobilen istället för på barnet i vagnen. Eller på kanten till sandlådan: SMSar, facebookar eller googlar istället för att gräva med det lilla barnet. Men vad det har för konsekvenser på barnet, som missar ögonkontakt och engagemang – vet vi det? Och vi ska inte vara snabba med att fördöma. Nej, detta är ingen klagovisa över folk som grejar med mobilerna. Det är snarare en bakgrundsinformation så alla ska kunna se att vi nu i ännu högre grad har ett behov av förändring i våra stora barngrupper – jag kommer strax till det.

Så börjar det lilla barnet på fritids. Blir en individ bland 79 andra. I en miljö tänkt för läs- och skrivinlärning. Tänkt för katederundervisning och arbete vid bänk.

Och vi vet det. Ingen kan säga något annat. Att ögonkontakten med en av de tre pedagogerna, kommer att ske ytterst sporadiskt. Kanske vid en tillsägelse. Eller en order? ”Nu är det regnkläder som gäller!” och en svepande blick över massan. En fjärdedels sekund längre ögonkontakt om barnet dristar sig till ett ”Jag vägrar ta på mig stövlar”.

Och vi vet att fostran tas över av kamraterna. Kamratuppfostran.

I lärarbristens Sverige (jo, pedagogerna på fritids är en bristvara i ännu högre grad än i skola och förskola. Har du ditt barn på fritids är det inte säkert att någon personal har adekvat utbildning där) kommer barnen i många fall få hjälp och stöd i sin utveckling av ”Lisa” – som nyss gått ur gymnasiet och inte riktigt vet vad hon ska göra; och Kenneth – som halkade in i verksamheten då det behövdes folk i vikariepoolen. Nu är han fast anställd och kallas fritidspedagog(!) Kan de ge barnet det som krävs, enligt gällande läroplan?? Har de förståelse för vad ett barn behöver för att utveckla empati; erövra språket och för att växa in i ett demokratiskt, normkritiskt tankemönster?

Och vad får det för konsekvenser??
Avtagande föräldraengagemang. Anonymitet i stora grupper. Kamratuppfostran. Brist på förebilder. Brist på pedagoger med kunskap om barns utveckling. Lokaler som dödar leklusten. – Vad ger det samhället för unga vuxna?

Kostar det för mycket? Herr och fru Politiker? Men vad kostar konsekvenserna tror du??

20140629-084925-31765751.jpg
Dela om du vill väcka en zombie! Eller en politiker eller så…