Lärande i fritidshemmet 4

Det här är sista delen i en serie – kika gärna på de föregående inläggen. Dela dem om du gillar dem.


”När verksamheten bedrivs i stora grupper finns till exempel risken att det är de mest högljudda eleverna som får möjlighet att komma till tals, medan de mer tystlåtna eleverna förbises”

Allmänna råd för fritidshem s. 37


Du som en gång arbetat i ett fritidshem där du hunnit se varje barn och dess situation; hunnit planera, genomföra och utvärdera/utveckla en pedagogisk verksamhet som varit till gagn för barnets utveckling och lärande – du vet hur mycket tid en fritidspedagog lägger på nedanstående citat (texten på bilden, också från Allmänna Råd för fritidshem). Det är grunden! – Att kommunicera, lyssna och förstå varandra.image

Om min verksamhet börjar likna den som nämns i översta citatet istället. Då måste jag larma! Visst – För min egen skull, men framför allt för barnens! De ska tillbringa många, många timmar i verksamheten och den tiden ska vara BRA för dem.

Jag vet inte om denna serie av blogginlägg var uppmuntrande för dig eller inte… Men eftersom vi nu ändå talar om en arbetsbeskrivning, vill jag dela ett äldre inlägg som jag gjorde i april. Så ska en arbetsbeskrivning se ut för en fritidspedagog. Hoppas den stämmer för de flesta av oss! Här är länken till den: Perfekt arbetsbeskrivning! Men jag lägger också in den här – direkt i detta blogginlägg. Jag vill också passa på att uppmuntra dig som känner att ditt fritidshem står för en god kvalitet, att höra av dig. Om du inte vill skriva ett blogginlägg själv, kan du skriva genom mig! Jag tänker på dig som har bra, anpassade lokaler att vistas i; som har fått god tid att planera, genomföra och utvärdera/utveckla verksamheten så att det märks och känns i kvaliteten; som har hittat ett bra koncept som främjar varje barns utveckling etc etc. Vi är många som längtar efter att få ta del av måååånga sådana beskrivningar att inspireras av och att använda som goda exempel i vår påverkan av politiker och andra som bestämmer om pengapåsen. Som sagt hör av dig!

Perfekt arbetsbeskrivning

Du kommer att arbeta i ett team där individuell skicklighet och förmåga att samarbeta är lika viktigt. Du interagerar med pedagoger och elever för att skapa en skön och utvecklande vardag.

Arbetet innebär ofta utevistelse, särskilt vid solsken och/eller vinterväder. Det innebär friluftsliv; aktivt och som rekreation. Det innebär fågelskådning, korvgrillning, pulkaåkning och brännboll. Och artbestämning, allemansrättens grunder, hållfasthetslära i praktiken och sjukvårdande insatser.

Arbetet genomförs också inomhus. Det innebär skapande med färg, digitala verktyg, tyg, klossar och fantasi. Det innebär samtal i en koja, under ett bord; filmklubb med japanska förtecken; bakning och spa. Du kommer lära dig nya saker varje dag – om medmänniskor, dig själv och omvärlden.

Ingen dag är den andra lik. Du har stor frihet att tillsammans med dina kollegor och huvudpersonerna på arbetsplatsen (eleverna) utforma dagen till att ge möjlighet till nya upplevelser, ny kunskap och nya erfarenheter.

Du kommer att läsa god litteratur. Du kommer att utföra hälsofrämjande aktiviteter. Du kommer att få kramar, små gåvor och värmande ord.

Säkert kommer du också drabbas av stress då och då. Du kommer nog också få en skopa ovett av en och annan förälder som inte tyckte samma som du om mössan, regnbyxorna eller tidpunkten för utflykten. Och huvudpersonerna (eleverna) kommer att svära åt dig; komma i konflikt med varandra och någon gång rymma sin väg. 

Men summan av kardemumman är världens bästa jobb!!

Heja oss alla som arbetar på fritids! ”Lyllos oss!” Uppmuntra fler att utbilda sig! Lär och utvecklas ihop med världens framtid!! BARNEN!

Lärande i fritidshemmet 3

Del tre i granskandet av kapitel 3 i Allmänna råd för fritidshem. Kika gärna på föregående två inlägg för att uppdatera dig om vad bloggtexten handlar om!

Vi utbildar barnen inför den tid då de går hem med sin egen nyckel i fickan, och ska klara sig själva hela eftermiddagen tills vårdnadshavaren kommer hem. Barnen ska veta hur de ska hantera den komplexa webbverkligheten, när de sitter och surfar på egen hand. De ska ha lärt sig att ta ansvar för sina handlingar. Barnen ska veta vad ett bra mellanmål är och hur man plockar i ordning efter att ha gjort det. Var träffar jag kompisar; var kan jag utöva fritidsintressen; hur beter jag mig i olika vardagliga situationer?image

Det räcker inte att barnet som går på fritidshemmet får göra höstlöv i olika varianter varje höst; spela bandy på isstadion varje jullov och ordna vårbasar i maj varje år – från förskoleklass till årskurs fem. Det ska vara en progression. Det är också det som ger en äkta känsla av meningsfullhet.

Så sätt igång Åsa – hur ser verksamheten på din arbetsplats ut? Granska kritiskt! Stimuleras barnen utifrån den nivå de befinner sig på? Har de möjlighet att tillägna sig nya kunskaper och ny erfarenhet? Får de ökat medinflytande och större ansvar med ökad mognad?

Kanske är jag inte ensam att behöva vara kritisk i min granskning av verksamheten?! Checka av du också!

Lärande i fritidshemmet 2

Här är del 2 i serien om Lärande i fritidshem – där jag betar av de fyra punkterna i Allmänna råd för fritidshem (se föregående två blogginlägg).

Jag ska i egenskap av fritidspedagog i verksamheten, med utgångspunkt i Lgr 11, planera aktiviteter med ett visst syfte. I AR (Allmänna råd för fritidshem) står det tydligt att det inte räcker att planera aktiviteterna och sedan utvärdera dem. För då kommer aktiviteten/görandet att få för stort fokus, medan syftet och målen får en undanskuffad roll. Så min planering ska alltså grunda sig i läroplanen. Jag ska (enligt föregående punkt) ha valt dessa mål utifrån elevgruppens behov och intressen med syfte att erbjuda en meningsfull och varierad verksamhet. Så jag väljer kanske ”lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt” – Då blir det genast lättare att utvärdera verksamhetens aktivitet! Bidrar den till måluppfyllelsen? En utvärdering av en aktivitet ska naturligtvis också innehålla praktiska ting som hur det fungerade organisatoriskt eller om aktiviteten presenterades på ett bra sätt. Men utan planering utefter våra mål, kommer det vara svårare att utvärdera fritidshemmets verksamhet – hur vi lever upp till styrdokumenten.

  • Planerar jag fritidshemmets aktiviteter med utgångspunkt i Lgr 11? Har jag plockat ut ett eller flera mål som jag sedan kan utvärdera gentemot? Behöver jag stöd i mitt planeringsarbete? Var hittar jag det på min arbetsplats – arbetslag; nätverk; utvecklingsledare; ledning?

AR talar om att, för elever som möter en varierad fritidshemsverksamhet (aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer), stimuleras lärandet och utvecklingen i annan lärmiljö och i andra situationer än i skolans. Det betyder att fritidshemmets särart är viktig och att skolans arbetssätt inte ska kopieras. Fritidshemmets traditionella arbetssätt med praktisk metodik visar sig i forskning stämma bra överens med hur man optimerar lärandet.

  • Kan jag se att avdelningens metodik stimulerar utveckling och lärande på ett kompletterande vis i förhållande till skolan? Hur kan jag se det?

Jag vet inte om jag misstolkar styrdokumenten nu… Men jag läser om och om igen hur vi ska planera och organisera verksamheten kring barnens behov; kring barnens egen delaktighet och medbestämmande; kring läroplanens mål etc etc. Ingenstans läser jag om att vi i första hand ska planera och organisera utifrån lokalernas utformning eller utifrån hur många barn som tagits in i verksamheten.

Men hur ser det ut på fritidshemmen? Är det i första hand barnens behov; barnens delaktighet och barnens utveckling mot läroplanens mål, som styr? Eller är det utevistelse för vi får inte plats annars; filmvisning för vi kan inte på annat sätt möta de barn som har behov av lugn i den stora gruppen; avprickning och konstant räknande av barn i stället för goda samtal; pedagogisk verksamhet och utvecklande coachning??

Nästa blogginlägg tar upp punkt tre – Det ska bli spännande att se vad den djupdykningen ger!

Lärande i fritidshemmet 1

Planen var att göra en analys av nämnda (förra blogginlägget) punkter i Allmänna råd för fritidshem. Istället blev det en liten observationsmodell för mig själv (eller kanske för dig?)

Erbjuder jag som pedagog, och min verksamhet, det som de allmänna råden föreskriver? De allmänna råden ska följas – det gäller som ”lag” om man inte tydligt kan påvisa att man har en ännu bättre modell för att uppnå det som beskrivs i läroplanen.image

Kvalitetsarbetet börjar redan i planeringsfasen! Och den planeringen görs förstås delvis med hjälp av barnen.

  • Har jag planeringstid? Har jag tillräckligt med planeringstid? Har jag möjlighet att arbeta med delaktighet och inflytande i barngruppen? Om nej – hur kan detta förändras (med omedelbar verkan – det är ju ett krav!)

I de allmänna råden (härefter benämnt AR) finns exempel på hur pedagogerna i verksamheten kan informera sig om behov och intressen i elevgruppen. Man pekar på informella och formella samtal; demokratiska forum samt observationer. AR nämner observationer av hur de enskilda eleverna väljer aktiviteter. Det kan pedagogen göra med t ex de normkritiska glasögonen på – Om barnet väljer utifrån de traditionella könsrollerna osv.

  • Vilka demokratiska forum kan vi erbjuda? Hur bra kvalitet är det på dessa? Finns det möjlighet för systematisk observation av barn och barngrupp? Samtal med barnen – hur ofta har jag det och hur många barn får tillgång till goda samtal med pedagoger på avdelningen? Finns det brister här? Hur avhjälper jag omedelbart detta?

Leken, som meningsfull verksamhet, omnämns i AR. Pedagogen bör i leken, som exempel, observera grupprocessen, minimera sådant som stör och stödja att elever kan komma in i leken. Fritidshemmet ska lokalmässigt ge utrymme för olika sorters lek (ute och inne) – livliga, rofyllda och för större och mindre grupper, i avgränsade platser.

  • Kan jag se och observera barnen i deras lek? Kan jag minimera det som stör? Finns lokaler för varierad verksamhet? Om mina svar blir negativa – hur tar jag genast tag i detta?

Om jag som pedagog i fritidshemmet ser att jag kan leva upp till ARs riktlinjer – som ju alltså ska tolkas som SKA snarare än BÖR – Så underbart! Grattis till mig!!

Om inte – beror det på mig som pedagog? Eller mig och mitt arbetslag? Eller är det en ledningsfråga? Har jag i så fall informerat ledningen och följt upp om ärendet behandlats eller ej?

Det blev många funderingar bara på första punkten… Jag undrar hur det går med övriga punkter!! Det sätter jag tänderna i imorgon, tror jag.