Mellanmålskompisar

Hur sitter vi när vi äter ”mellis”? Pedagogerna på fritidshemmet har det inte alltid så lätt när de kommer till denna fråga.

  1. Sitt där du önskar! Medför valfrihet men också ångest för somliga. Var är ”mina” kompisar? Tänk om alla kompisar hamnar vid samma bord utom jag! Jag känner ingen riktigt här. Jag är rädd att bli bortvald.
  2. Sitt alltid på samma plats! Skapar trygghet men på fritids finns oregelbunden närvaro. Ena dagen är bordet fullt. Andra dagen sitter någon ensam. Det betyder att vi flyttar om och arrangerar barnen på olika sätt vid borden ändå.
  3. De vuxna placerar ut barnen. Kan ske med god pedagogisk eftertanke. Men använder pedagogerna sin ”makt” fel? Delar man på barn som är pratiga när de äter ihop (har det väldigt trevligt när de äter)? Är detta verkligen medbestämmande?
  4. Slumpvis placering med t ex lottdragning. Spännande och skapar nya möten. Men kan det ge otrygghet?

Från och med denna vecka provar vi nummer fyra. Tanken är att eleverna ska lära känna fler på avdelningen. Att nya samtal ska uppstå och att det ska vara lite spännande och inte så vuxenstyrt (att omedvetet och medvetet maktmissbruk undviks, t ex).

Utvärdering på kammaren efter dag 2: Det är fortfarande spännande. Barnen hamnar i ”ovanliga kombinationer” och pratar med ”nya” barn. Några går omkring för att söka kontakt med en nära kompis som inte längre sitter bredvid. Men de flesta är lugna.

Hur gör ni på ert fritids?

Annonser

Skärmtiiiiid!

Jag jobbar på ett fritids med tillgång till digitala verktyg. Och det betyder INTE att eleverna hänger över en skärm hela tiden. De flesta använder inte sin iPad varje dag. Inte heller varje vecka.

Bra!? Ja, om man är orolig för ”skärmtid” som skenar. Vi är inte så oroliga. Vi har koll. Vi märker om någon ber om sin iPad väldigt ofta och vill sitta väldigt länge. Då kan man fundera på varför och om det är ett problem.

Varje elev får i år tre kurstillfällen med Kul och strul, som är för alla. Utöver det erbjuder vi då och då andra digitala aktiviteter. Och eleverna har egna idéer. I princip allt digitalt innefattar kunskapssökande eller estetiska uttryck.

Med digitala verktyg har vi jobbat mot det centrala innehållet i kap 4, Lgr 11:

Språk och kommunikation

  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och samhälle

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Vi har också arbetat mot målen i kapitel ett och två:

Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vi har prickat in många andra mål också, i detta arbete. Men genom våra val av aktiviteter, appar och genom vårt förhållningssätt; ser vi att vi bidrar att utveckla elevernas digitala kompetens på ett positivt sätt. Och skärmtiden är inte ett problem.

Vill du veta mer! Klicka här!

De flesta har aldrig sett ett monster…

… och därför kan det inte bli feeeeel när man skapar monster. Det finns låsningar som uppstår om man tror att det kan bli fel.

Så, monster kan vara knöliga eller släta; ha olika stora ögon och konstiga öron eller horn. Och det blir inte fel!

Bra bilduppgift när man är sex år och upptäcker skaparglädjen i Bildverkstan!

Pastellkrita, vattenfärg varvat med samtal om hur olika det kan bli!

Skapa höstkänsla

Det går knappt att undvika den när man arbetar på fritidshem – HALLOWEEN! Men även om man bejakar elevernas heta monster-/spök-/pumpaönskningar finns det också plats för mer traditionell höstkänsla. Och den där sortens skapande där man kombinerar estetik och annat lärande; estetiska lärprocesser.

Den här uppgiften blir grymt snygg. Verkligen en bild att ta hem och sätta på väggen. En bonus för de därhemma!

Eleven kan med din hjälp lära sig om årstidernas växlingar. Hösten – inte bara Halloween – något händer med löven. Och lära om vattenfärgernas förmåga att underbart flyta in i varandra. Och om pastellkritans oljiga yta som stöter bort vatten. Kanske kan eleven utöka sitt ordförråd – klorofyll; vått-i-vått; årstid; macro och vad du vill fylla på med för samtal eller diskussion. Du kan göra en samarbetsövning 2 och 2, eller i alla fall träna samspel runt gemensamma färger. Som fritidspedagog har du många ess i ärmen; många möjligheter till spontana lärdomar och många vägar att välja.

Du kan också fokusera stunden på den estetiska processen. Skapa lugn. Uppleva färger, kontraster och tjusningen i färgernas oväntade explosioner i den här sortens okontrollerade målning.

Material: Temperafärger (vattenfärger), penslar, muggar, papper i A3-format (gärna av god kvalitet), pastellkritor.

Tillvägagångssätt: Rita med pastellkrita – varför inte överraska med oväntade färger – jättestora löv och ådring. Låt löven vara FÖR stora, så att de liksom inte helt får plats. Håll pappret under kranen. Använd, på det blöta pappret, starka färger och fyll i ett blad i taget. Börja med en färg i ena änden och kanske en eller två färger till, så att färgerna flyter ihop. Måla också ev bakgrund. Tänk kontraster!

Det är färdigt! Bara städningen kvar. Buckliga bilder kan läggas lite i press sedan de torkat. Uppgiften kan kompletteras med diktning och inramning.

Lycka till!

Tjejfärger?

Vi går i smågrupper till Bildverkstan och arbetar med skolans utsmyckning. Det främjar vi-känslan. Lagarbete! Och medan vi går loss med färgerna pratar vi om om det finns kill- och tjejfärger. Och om killar kan måla hjärtan och tjejer kan måla traktorer.

Vi klipper cirklar. Vi blandar fram färger och målar. Vi laminerar och hänger upp. Klart!

Läraren i fritidshemmet ska:

”planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”.

Skolans undervisning ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Staden

I staden finns hus, arbetsplatser och affärer. Det finns fåglar, bilar, träd och dammar.

I skolan finns kreativa barn. De rev och klippte husen och det andra till en gemensam bild.

Temat är staden. Vi lär om olika material och tekniker. Lagandan genomsyrar och… Var det kul? Jaaaaaa!!

Färg upp till armbågarna 😅

Jag jobbar med färglära på olika vis i alla årskurser. Årets årskurs ett kör samtidigt en kombo av viktiga element:

  • Samarbete – vi skapar som ett #lag – en viktig del i livet och en viktig del för oss på vår skola!
  • Linjer – vi tränar på att måla linjer: Långa, korta, zigzag, vågiga…
  • Symboler – vad är det? Kan man skapa symboler med linjer?
  • Former – vad är det? Hur ser en triangel ut?
  • Ytor – Något har bildats mellan våra linjer, nämligen ytor. Vi målar dem!
  • Primärfärger – vi målar röd, gul och blå i mitten.
  • Sekundärfärger – vi målar olika nyanser av grön, orange och lila genom att blanda med olika mycket av varje färg. Färgen får täcka området utanför respektive primärfärger som blandats (se bilder).

Tjugo små elever mellan sex och sju år, med penslar och paletter 😅😅😅 – men oj vad härligt skapande trots att jag står med färg upp till armbågarna när sista eleven lämnar Bildverkstan. I love it!

Snabb beskrivning:

Det är bara en stor bit spännpapper och flaskfärger. Svart till linjer och primärfärgerna till att fylla ytorna med. 

Eleverna har skapat linjerna som första steg. När det torkat målade jag en cirkel i mitten och tre linjer. På fri hand. Inte så exakt. Jag kan ju skylla på barnen om det ser lite snett och vint ut 😇

 

Stärkande med omstarter

”Nej, men vad skulle vi skriva i första rutan?” ”Hur var det meningen att utvärderingen skulle göras?”

Vi byter en planeringsmodell mot en annan och helt plötsligt tar det längre tid. Typiskt! Planeringstid växer inte på träd. När vi kämpar med de nya formerna känner vi frustration och stress. Kanske har vi också känslan av att vi inte är så bra. Vi verkar ju inte ens fatta ordentligt.

Har du varit där? Nere i gropen – The Learn­ing Pit – som James Nottingham kallar det? Denne eminente föreläsare och författare beskriver den där kampen när det är svårt, tar emot och man misströstar som en grop man trillar ner i. Negativa känslor kan uppstå, obehag och panik. Men om man kämpar är man till slut uppe igen, stärkt och med mer kunskap. Kan man bara få syn på sitt eget lärande blir det mer begripligt och ger mer motivation till kamp: ”Jaha, vi är där nere nu igen. Vi kämpar på och hjälps åt”. Lärande kan vara tufft för elever som för vuxna. Att ta ett steg utanför sig själv och inse vad som krävs, är en stor hjälp för stora och små.
Förändringar, uppbrott, ett nytt verktyg, en ny arbetsplats eller ett nytt arbetssätt. Allt hör till det livslånga lärandet och ibland är det mödosamt. I slutänden kan vi stå starka och kanske lite stolta, med en högre kvalitet på det vi gör, och kanske nya erfarenheter i bakfickan, som ger oss bättre beredskap för nya situationer. Utmaningar är bra. De gör något bra med oss.

I alla rum där eleverna har undervisning i vår skola finns det en grop. Ibland ett fysiskt ställe dit man kan gå och deklarera ”Det är tufft nu; jag kämpar, men jag vet att jag är i gropen och håller på att ta mig ur. Kanske lite hjälp behövs.” Ibland som en affisch som eleverna själva gjort som påminnelse. Vi borde ta till oss det sättet att tänka även på fritids, med andra utmaningar som ska antas. Kanske är det elevernas ansvarstagande för fritidshemsmiljön? Eller att göra sin röst hörd bland andra på ett bra sätt?

Härligt att glassa omkring utan motstånd? Nej, du skulle inte vara den du är i dag utan kamp. Allt du gått igenom har format och stärkt dig. Och slentrian kan väl aldrig vara bra? Att ge sig på något nytt får oss lärare upp på tå och gör oss bättre.

Ibland kan man skapa lite hållbart också

Ja, en skulptur av grenar kanske inte är hållbar i bemärkelsen tålig. Men nog finns det lite av miljövänlig touch här i alla fall!

Ibland skapar vi med plast på fritids: pärplattor; plastband; loops och halsband kan vara av plast. Och nästan allt är industritillverkat: flirtkulor; korkar; piprensare och papper.

Då och då skapar eleverna saker att ta hem. Kanske till och med ofta. I väskan följer teckningar och vävar med hem. Och nyckelringar, cernitfigurer och…

Att bryta den trenden någon gång kan vara bra. Vi gör grejer som ska vara kvar! Vi använder material från naturen! Kanske är det för mycket sagt att vi spar på jorden resurser när vi använder skogsmaterial i ateljén. Men vi slösar i alla fall inte som när vi köper halvfabrikat.

Här har ett litet gäng skapat en skulptur. Konstruktion och hållfasthet har eleverna ”tvingats” resonera om. De har samarbetat och problemlöst och känt skaparglädje och stolthet. Lite miljötänk i skaparverkstaden kan bara bli rätt.

Den här sortens aktivitet är väldigt bra om du letar efter sätt att arbeta med språk och kommunikation. Här tränar eleverna också sina sociala förmågor. NO är en stor del eftersom det handlar om tyngdkraft, hållfasthet, naturkunskap, material och miljö. Givetvis är den estetiska delen riktigt betydelsefull här, med alla sina delar. Eleverna kommer också att arbeta lösningsfokuserat/problemlösande och experimenterande/pröva – ompröva.

Känns som en riktigt bra aktivitet, va?!

Släng inte tuschpennorna!

Tre uttjänta tuschpennor.

En gammal burk.

Lite vatten.

Ett par veckor.

Så spar jag pengar och miljö när jag tillverkar egna flytande färger. Det blir ett antal tuschpennor utslitna varje månad på ett fritidshem. Och flytande, transparenta färger kostar multum! En burk för varje färg och lite tid. Det är allt du behöver. Diskussionen om hållbart samhälle får du på köpet. Grattis 😀👌🏻