Pressmeddelande!!

Pressmeddelande från Skolverket igår:

”Elevgrupperna i fritidshemmen fortsätter att bli allt större och idag går det i genomsnitt mer än 40 elever i en grupp. Det är en ökning med mer än en elev per grupp sedan förra året och över tio elever sedan 2003, visar ny statistik från Skolverket.”

Alla som arbetar med barns och ungdomars utbildning vet att oro för rasten kan förstöra inlärningen. Hela lektioner kan gå till spillo om eleven inte mår bra. Det är inte längre någon som tvivlar på att allt hänger ihop; sociala relationer; utveckling; lärande; kommunikation; trivsel etc.

Så. Varför har fritidshemmen bortprioriterats? Varför har inte våra politiker sett sambandet? Kan sjunkande resultat ha en orsak i allt sämre psykisk hälsa hos barn och ungdomar? Om oro för rasten förstör inlärningen – vad skapar då oron för resterande del av dagen? För fritidshemsvistelsen? Tillsammans med 6o barn och tre, i bästa fall utbildade, pedagoger?

Carina Hall, undervisningsråd på Skolverket:

–  Det är oroande utveckling. Fritidshemmen har i uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande och det kan urholkas när grupperna blir för stora. Risken är att det går ut över elevernas kunskapsutveckling.

– Ett bra fritidshem kan göra stor skillnad, i synnerhet för elever med behov av extra stöd, säger Carina Hall.

Det är inte fritidspedagogernas problem att det är en otillfredsställande situation på landets fritidshem. Det är ett stort samhällsproblem som fackförbund, politiker och skolledare måste reda i. De som har möjligheten!

lära copyright

Annonser

Välkommen till Lärande perspektiv!

De senaste åren har jag till fullo förstått Lev Vygotskijs teorier om lärande genom interaktioner. Den första riktiga ögonöppnaren var Leif Strandberg. Jag har lyssnat på honom och jag har läst hans böcker. Detta fick mig framför allt att se barnens lärande med hjälp av interaktioner och ”fiffiga kompisar”. Självklart fanns redan tidigare en medvetenhet om detta; men i och med Strandbergs levande berättelser såg jag det så mycket tydligare. Och jag började använda mig mer av den kunskapen i mitt arbete. Vi började också att använda oss av sk lärgrupper, på min arbetsplats. Vi delgav varandra om vår praktik i klasser och fritidshemsverksamhet. Och vi lärde! Vi blev varandras fiffiga kompisar.2013-03-20 09.34.50copyright

Så kom den stora väckarklockan i och med min upptäckt av sociala medier. Till en början tyckte jag att det var trevligt att berätta om mina egna tankar och förehavanden, samt läsa om hur andra tänkte och gjorde. Därefter sjönk insikten ned: Dessa interaktioner gjorde mig till en bättre pedagog! Jag fortbildade ju mig genom att ge och ta! Hur lång tid kan det ta för en människa att verkligen förstå…? Lev Vygotskij hade sannerligen rätt; det är genom interaktioner vi lär!

Bloggen är därför tänkt att bidra till det kollegiala lärandet på nätet. Jag vill delge och reflektera ihop med andra. Då kommer vi att lära tillsammans! Och det är så viktigt att få syn på sitt eget lärande! Här kör jag mitt eget träningsläger för det – att få perspektiv på mitt lärande – Lärande perspektiv!