Det finns elefanthundar!

Vi gör StopMotion-filmer. Men först gjorde vi lerfigurer. Eleverna är sex, sju år och syftet med aktiviteten är träna sig att använda modern teknik som ett verktyg för skapande och lärande, samt att träna upp ett kritiskt förhållningssätt till det vi möter i media. Vi använder ett arbetssätt där de utmanas att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. De får utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Det här passet på fritids kallar vi Kul & Strul. En härlig film med photoshoppade djur inledde passet. Meningarna gick isär om det var verkliga djur eller inte. En livfull diskussion på förskoleklassares förståndiga vis följde. För första gången, för några av eleverna, började de ifrågasätta bilders sanningshalt. De photoshoppade djuren var ett sätt att öppna ögonen. Diskussionen är Strul-delen av passet.

Stopmotion-filmen är Kul-delen på passet. Vi lär oss att man kan lura ögat. Att leran ser ut att få liv fast den är livlös. Att figuren ser ut att befinna sig på en gata fast den ligger på golvet.

Det är inget snack om saken. Att lära på fritids är kul. Tiden går bara föööör fort. Och vi hinner inte ens lägga ljud på våra små korta filmer. Nu är det bara att längta till nästa Kul & Strul!

 

Annonser

Estetiskt?

Vi trivs när vi har en trevlig miljö runt omkring oss. Om vi som pedagoger tycker att miljön omkring eleverna är otrivsam kan vi göra något åt det. I alla fall i det lilla. Först och främst tar vi med eleverna – Kan och vill de bidra? Hur? Vad saknas? Behöver vi få in färg eller behöver vi skapa lugn?

Det tog några veckor med stora ark på golvet innan detta projekt blev färdigt. Men på påsklovet fixade vi det sista. Vi behövde färg i lokalen och ville arbeta för gemensamt ansvar för miljön. Nu är vi nöjda och trivs kanske till och med lite mer än innan. Om det är möjligt 😜.

Inred med koder

Jag har nöjet och den stora utmaningen att få liv i en splajdans ny bildsal – Bildverkstan – och än så länge går det bra!

Jag försöker iscensätta små stilleben som byts ut då och då. Paljetterna har fått en stund av solens glans. Därefter låg det fina temperapuckar på silverbricka. Nu är det mossa och rådjur som tar över.

På väggarna har just ljuddämpare/anslagstavlor kommit upp. Här kommer ett av de bästa inredningstipsen: Anslå koder. Det besparar dig tid och ger dig möjlighet att fokusera på de som behöver extra hjälp.

Just nu är det länkar till två instruktionsfilmer och en animation (för att alla ska förstå vad en animation är och hur den kan se ut).

Eleverna skannar koderna och repeterar det de behöver påminna sig om. Under tiden får fler elever min uppmärksamhet. Guld värt när man nästan tappar öronen av att höra sitt namn upprepas… ”Åsa, Åsa, Åsa, Åsa, Åsa…”

Inspirerande sociala medier och julklappstips

Julklappar som kan användas!

Vilken fantastiks fortbildning man kan få på internet och i sociala medier. Och vilka bra idéer! Jag har under åren lärt mig använda programmering; skapa en pod (även om jag nu glömt det och måste ”googla upp” den kunskapen igen, för jag vill prova med eleverna!); bedriva bra rastverksamhet; arbeta normkritiskt etc etc. Och jag har fått tips för fritidshemmet och skolan om olika kreativa uppgifter; konstruktionsarbete; pedagogiska miljöer… Ja, genom internet och sociala medier har jag ökat min kunskapsbank; fått vrida och syna min pedagogiska praktik och mina ögon har öppnats för sådant som jag aldrig själv skulle ha kommit på. Så häftigt!!

Till saken: Jag blev inspirerad av ett inlägg på FB där fritidshemmets elever skapade presentkort. Så den idén snodde jag rätt av! Och så kom jag på att vi kunde göra andra presentkort också – digitala! Det är roligt och lärorikt och faktiskt bra att kunna. Ladda ner en app där du kan skapa enkla QR-koder med text (t ex QR-reader) eller gå in på en sida på nätet – finns fler, kolla här: Snygga och användbara QR-koder och ge bort ett digitalt presentkort. Eller kanske snarare: låt eleverna göra det!

Tack för inspirationen, fejjan!

 

Vad berättar min bild?

Med min bild kan jag berätta. Idag tränade vi på att illustrera en särskild tid på dagen och en tid på året – vinter. Vi repeterade vått i vått med vattenfärg och hur man sparar ut ytor. En första nosning på hur man gör skuggor, fick vi också – både självskugga och slagskugga.

Att måla björkar på det här viset är gjort många gånger – Av elever, lärare och konstnärer. Det är uppenbart varför: Det blir underbart!

Har du frågor får du gärna höra av dig!

Färglära och samarbete

 

Det är grundläggande att kunna blanda färger – så oerhört praktiskt att ha i bakfickan! När jag läste på högskolan sa vår lärare att många blivande lärare kommer till sin utbildning utan denna kunskap. Men det är inte svårt att lära och ju tidigare desto bättre. Här kommer lite input hur jag arbetat med färglära i en åk 2. Det går att göra på många olika vis och vi har bara börjat ännu. På ett av alla vis.

I övningen ingick också andra bra grundkunskaper. Så här har jag delat upp det:

  • Samarbete
  • Färglära: primärfärger, sekundärfärger, varma och kalla färger
  • Linjemålning
  • Symboler, figurer

Du behöver:

  • Spännpapper
  • Flytande färg: primärfärgerna röd, blå, gul samt svart
  • Penslar
  • Paletter eller något annat att blanda på

Pass 1 Först tittar vi på linjemålning – Vad är en linje? Hur kan olika linjer se ut? Hur kan en figur målad med linjer se ut? Vad är symboler? Vad betyder det att något symboliserar? Hur många symboler med linjer, känner jag till? etc etc.

Eleverna samarbetar i grupper runt ett stort papper. Uppgiften gäller att fylla pappret med linjemålning i svart. Figurer, symboler, bokstäver och olika linjer kan finnas på pappret. För ett snyggt slutresultat rekommenderas att måla en linje runt om – en svart ram.

Pass 2 Först lär vi oss om primärfärgerna och hur man kan blanda dem för att få sekundärfärger. Därefter tränar vi i våra grupper på att blanda ihop sekundärfärger. När vi känner oss mogna målar vi alla vita ytor på de stora papperna med varma färger (på ett av de stora papperna) och med kalla färger (på ett annat).

Pass 3 Vi hann inte färdigt på pass 2. Därför passar vi på att inleda pass 3 med en repetition samt kika på våra påbörjade arbeten. När eleverna tittar på sina stora ark blir det plötsligt väldigt tydligt hur varma de varma färgerna är, och hur kalla de kalla färgerna är. Det blir också väldigt tydligt vad som blivit fel. Vi ser misstagen som lärdomar och funderar hur vi ska tänka fortsättningsvis. Ska vi behålla felen som snygga avvikande fält eller ska vi måla över? Fina och bra diskussioner om hur man klarat samarbetet och hur man ytterligare kan förbättra, kom upp.

De färdiga alstren blev mäktigt fina och får nu förgylla våra väggar. Det skapar också en förförståelse för andra elever som tittar på de stora planscherna och funderar på vad som skiljer dem åt. Förutom att eleverna som gjort dem är grymt stolta.

Läs mer

Nygamla sätt att teckna och måla

Skola och fritidshem – den här övningen passar bra för båda verksamheterna. Övningen ger eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material på ett och samma pass.

Material:

  • Vattenfärg (eller tempera)
  • Tjocka papper
  • Penslar, vattenkärl
  • Tuschpennor
  • Ev torra målningar gjorda med vått i vått.
  • Lim

Teknik som tränas:

  • Penselteknik
  • Vått-i-vått
  • Linjeteckning

Vi tränar också att samspela runt gemensamma bilder.

Passet startar med samling runt ett bord. Jag sköljer ett tjockt ritpapper under kranen, lägger på bordet och börjar måla vattenfärg på. Färgerna blommar ut och sprider sig i varandra. Om jag lutar pappret uppnås nya effekter. Eleverna i åk 1 är imponerade. ”Wow – vad häftigt!” Om vi har torkskåp kan vi göra våra målningar och lägga dem för torkning nu. Annars får vi använda redan torra målningar.

Medan målningarna torkar tittar vi på exempel på linjeteckningar. Vi spånar hur olika linjer kan tecknas. Zickzack, vågigt, former, symboler, rakt, snirkligt etc etc. Vi tittar också på foton på blad och upptäcker linjer och bladnerver i fotona.

Eleverna tecknar helt opretentiöst linjeteckningar ihop, två och två. De ritar de ovan listade exemplen och tillslut övar vi på löv och bladnerver.

Nu är det dags att ta fram de torra målningarna. På dem tecknas nu blad med den teknik vi just övat – linjeteckning. Vi klipper ut bladen och limmar fast dem på ett gemensamt träd.

För oss som står utan torkskåp i anslutning till ateljén – vi avslutar med att måla vått i vått. Våra färdiga målningar får användas av nästa grupp som ska genomföra passet. Då har vi torra målningar också till dem.

Vattenfärg och tuschpennor är gamla kändisar för många barn. Att lära sig nya infallsvinklar blir därför perfekt – att känna sig trygg med ett material samtidigt som man fördjupar kunskaperna.

Bland diskborstar och bubbelplast

Skapande och experimenterande med nya tekniker, verktyg och material

Syftet med att testa olika tekniker, verktyg och material är att man fritt ska kunna välja, variera, kombinera och vara kreativ, när man väl fått en verktygslåda. För att minnas vad man testat och hur man gick tillväga är det smart att testen är anslagna i ateljén. På så vis kan höstlöven som blev vackra med vaxkritor och frottageteknik inspirera när man ger sig på grafit. Påskkorten kan kryddas med collageteknik – om man bara minns den! Diskborstetekniken som användes i början av läsåret kan få en revival, i alla fall som ett komplement, när vi testar bubbelplasttryck.

Idag blommar körsbärsträden bubbelgumrosa med hjälp av både bubbelplast och diskborstar. Enkelt, kreativt, vackert och rogivande mitt i den hektiska fritidshemsvardagen.

Pigg av kritik

Igår arbetade årskurs tre med feedback på varandras arbeten, på bildlektionen. Vi hade först tittat på Austin´s Butterfly (se nedan) och imponerats av utvecklingen i Austins(grade 1) bildarbete och av fin och positiv feedback/kritik som hjälpt honom med den progressionen. Sedan fick eleverna sätta fingret på hur kritik kan och bör ges, så att det inte sårar utan lyfter. Påföljande arbete med avbildande skisser och känsligt överlämnad feedback, var en fröjd att se. Lektionen hade namnet ”Att teckna och att inte ge sig” för att det också handlade om att kunna orka förbättra en bild tills man känner sig nöjd. Den uthålligheten är ofta lite underutvecklad hos en del av eleverna, idag.

Kritik, som framförs känsligt, är en energiboost tycker jag. Man får syn på det man själv önskat få syn på men inte lyckats med: Din teckning är bra! Jag tror den kan bli ännu bättre om du målar färgerna starkare. Till skillnad från kritik som överlämnas utan tanke på hur det tas emot, eller som enbart visar på det negativa utan att peka på hur det kan bli positivt: Din teckning är färglös.

Arbetet med språk och kommunikation på fritidshemmet gynnas av den sortens diskussioner. Elever blir ledsna över kommentarer som inte alls var illa menade. Om man lyfter diskussionen istället för att släta över händelsen, kan både kritiker och mottagare lära sig något.

Själv blev jag granskad och, i mina ögon kritiserad, på nätet här om dagen. Då handlade det om att jag fick känslan av att behöva försvara skolvärldens digitalisering. Säkert var det inte menat så. Att ta till sig och lyssna, även på vass kritik, kan man lära sig. Jag piggnade till av kritiken och tänkte än en gång över mitt eget arbete med MIK (medie- och informationskunskap). Eftersom jag arbetat så länge på det området, har jag omvärderat och utvecklat mitt arbete flera gånger om under tiden. Idag lägger jag ett större fokus på att undervisa elever om den nätverklighet de möter. Efter kritiken tittade jag på hur jag arbetat de senaste veckorna på min egen arbetsplats. Jag fick syn på att jag arbetat tre veckor i rad med källkritik för små barn; med läs- och skrivträning och med kreativt skapande med hjälp av digitala verktyg. Det kändes bra. Eleverna som deltagit har också arbetat kreativt utan digitala verktyg – det ena utesluter givetvis inte det andra. Jag kan inte svara för hur bra/dåligt det är att svenska staten och svenska skolor har lagt mångmiljonbelopp på digitala läromedel och utredningar om digitalt arbete i skolan, men jag vet att jag på min egen arbetsplats jobbar hårt för att förbereda eleverna för den nätverklighet de fötts in i och som de oundvikligen möter och kommer att möta. Och jag vet att jag ytterligare kan förbättra mitt arbete. Det får jag jobba på.


<p><a href=”https://vimeo.com/38247060″>Austin’s Butterfly: Building Excellence in Student Work</a> from <a href=”https://vimeo.com/elschools”>EL Education</a> on <a href=”https://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>

Gamification – spelifierat lärande – och min app på ett papper…

Rubrikens ord – häftiga att slänga sig med, va?! – är inte helt lätta att förstå. Det är lätt att tro att det enbart handlar om att spela eller använda digitala verktyg i skolan. Jag har letat runt på nätet och förstått att det egentligen handlar mer om drivkraften som spelandet i den digitala världen innehar. Att det handlar om de mekanismer som gör att du kämpar och sliter för att levla. Dessa drivande mekanismer är mycket intressanta. Jag använder dem på mig själv privat. För att motivera mig till fysisk aktivitet använder jag mig av Runkeeper; Pokemon GO; Turfgame; ICA-klassikern samt dessutom Podcaster. En av apparna har jag till att kolla hur det går för mig – min progression – det sporrar att jobba för att undvika veckor av inaktivitet. Två av apparna är spel där jag levlar genom fysisk aktivitet. Ica-Klassikern är en online-aktivitet där jag, tillsammans med andra, arbetar mot uppsatta mål – 30 kilometer löpning, 90 kilometer skidåkning, 300 kilometer cykling och 3 kilometer simning. För ytterligare motivation har jag ständigt poddar med kul, lärorikt och underhållande innehåll, i öronen när jag rör mig (dock inte när jag simmar…). Dessutom Geocachar jag.

turf

https://flic.kr/p/ycWr5j Cred till Fredrik Larsson för bilden!

Med facit i hand kan jag se att digitala verktyg och media har fått mig aktiv. Små belöningssystem , morötter, har motiverat en annars motvillig motionär. Jag har trotsat regn, blåst, mörker och ishalka för att nå mina mål. Jag vet ju att vi är fler som sporras av sådant här.

Därför har jag i mitt huvud just skapat en app som skulle kunna tillämpas på alla ämnen och aktiviteter. I brist på kunskap och kapital hamnar den kanske på papper istället – en spelifierad stencil. 😀 För just nu tänker jag ut hur det skulle kunna se ut i undervisningen. Har du testat? Har du tips? Hur kan man – kanske helt analogt – sporra elever till goda resultat när det gäller rörelse; personlig utveckling; matematik eller något helt annat, med samma mekanismer som i ett digitalt spel?