Krönika i tidningen Grundskolan 3/2018

Vi kan kalla honom Sam; pojken som vägrade räcka upp handen för att svara i klassrummet. Pojken som inte sa något alls inför klasskamraterna på lektionerna. Inte i förskoleklassen; inte i ettan. Inte i tvåan heller.

Sam hade ett specialintresse – ett område där han kände sig säker; som han tyckte han behärskade. Skulle det området kunna vara en väg att bryta tystnaden? I skolan – nej, så blev det inte. På fritids?

Under en period arbetade jag och eleverna på fritidshemmet med ”app-presentationer”. Att få vara med och påverka app-utbudet kan vara ett sätt att känna delaktighet i något relevant. Förutom att apparna givetvis skulle vara ok ur värdegrundssynpunkt, skulle de vara utvecklande och med vilka man kunde lära sig. Att var åtta, nio år och och tolka dessa kriterier kan vara svårt. Men vi pratade mycket om dem och kriterierna blev allt lättare att förstå.

Att stå inför en grupp och framföra en egen presentation kräver ett visst mått av mod. Vår pedagogiska tanke med aktiviteten var som vanligt typiskt fritidspedagogiskt mångsidig. Grundläggande i verksamheten – elevernas intressen – men också att eleverna skulle presentera; analysera; reflektera; argumentera; utveckla kunskaper kring sitt lärande; ett digitalt arbetssätt och som sagt få inflytande och medbestämmande.

Sams specialintresse låg inom det digitala fältet. Han ville definitivt vara med och påverka innehållet på ipadsen. Han uttryckte denna önskan till mig. Skulle jag kräva att Sam höll en presentation? Sam som inte talade inför en grupp!? Och på en microsekund tog jag det beslutet. Dumt eller ej – beslutet var taget och Sam mulnade. Tills nästa dag. Då han kom med sin presentation. Och gjorde sitt premiärframförande inför en grupp. Och fick blodad tand.

”Åsa – kan verkligen barnen på andra avdelningen använda sig av iMovie?” frågade Sam mig nästa dag. ”För annars kanske jag kan hålla en kurs för dem?!”

Annonser

Att låta kidsen göra jobbet…

Två fritidshemsavdelningar haft en trevlig utflykt till sjön. De har tränat bygg- och konstruktion, samarbete, laganda, kondition och rörlighet. Och aktiviteternas mål och genomförande planerades av… tadaaa… eleverna!

Dag 1. Med engagemang och iver gick gruppen in i arbetet med att ordna en lyckad dag för de yngre på fritids, samt för de jämnåriga som inte var veckans ansvariga. Fram åkte iPad och app för mindmap. De spånade på olika aktiviteter; räknade på hur många barn som skulle ingå i varje grupp; funderade på ansvarsfördelning och rimlig tid för varje aktivitet. Och det fanns en klar målsättning för de aktiviteter de kom fram till. 

Sandslott och fotboll blev de utvalda aktiviteterna.

Dag 2. Laddade elever satte av mot sjön för att motta övriga elever välkomnande. Några skulle inleda och några skulle ta emot grupper av barn. Ledarnas klara  stämmor hördes riktigt väl trots att så många som runt 70 elever satt i blåsig utemiljö i samlingen. Beundransvärt att hålla i en sådan samling och tacksamt att så fin respekt visades från åhörarna. Eleverna delades upp och traskade iväg på fotboll och till sandstrand.

Själv fanns jag på stranden med sandslottsbyggarna. Det blev en fin dag som avslutades med mellanmål och lite lek innan promenaden hem.

Dag 3. En ny grupp barn ska planera en utflykt. Vad passar bättre än att förra veckans ansvarsgrupp utvärderar ihop med nya gruppen?! Direkt input om vad som var framgångsfaktorer och vilka fällor man ska undvika. Bra för första gruppen att reflektera över sitt ledarskap!

Inför projektet hade vi pedagoger tänkt till. Det fanns en plan. Det fanns flera klara målsättningar. När vi utvärderade fann vi inslag som borde organiserats bättre. Men väldigt hög måluppfyllelse också.

Det finns många vinster med att ta med eleverna i processen – planera/genomföra/utvärdera. Gört!

Skapa höstkänsla

Det går knappt att undvika den när man arbetar på fritidshem – HALLOWEEN! Men även om man bejakar elevernas heta monster-/spök-/pumpaönskningar finns det också plats för mer traditionell höstkänsla. Och den där sortens skapande där man kombinerar estetik och annat lärande; estetiska lärprocesser.

Den här uppgiften blir grymt snygg. Verkligen en bild att ta hem och sätta på väggen. En bonus för de därhemma!

Eleven kan med din hjälp lära sig om årstidernas växlingar. Hösten – inte bara Halloween – något händer med löven. Och lära om vattenfärgernas förmåga att underbart flyta in i varandra. Och om pastellkritans oljiga yta som stöter bort vatten. Kanske kan eleven utöka sitt ordförråd – klorofyll; vått-i-vått; årstid; macro och vad du vill fylla på med för samtal eller diskussion. Du kan göra en samarbetsövning 2 och 2, eller i alla fall träna samspel runt gemensamma färger. Som fritidspedagog har du många ess i ärmen; många möjligheter till spontana lärdomar och många vägar att välja.

Du kan också fokusera stunden på den estetiska processen. Skapa lugn. Uppleva färger, kontraster och tjusningen i färgernas oväntade explosioner i den här sortens okontrollerade målning.

Material: Temperafärger (vattenfärger), penslar, muggar, papper i A3-format (gärna av god kvalitet), pastellkritor.

Tillvägagångssätt: Rita med pastellkrita – varför inte överraska med oväntade färger – jättestora löv och ådring. Låt löven vara FÖR stora, så att de liksom inte helt får plats. Håll pappret under kranen. Använd, på det blöta pappret, starka färger och fyll i ett blad i taget. Börja med en färg i ena änden och kanske en eller två färger till, så att färgerna flyter ihop. Måla också ev bakgrund. Tänk kontraster!

Det är färdigt! Bara städningen kvar. Buckliga bilder kan läggas lite i press sedan de torkat. Uppgiften kan kompletteras med diktning och inramning.

Lycka till!

Tjejfärger?

Vi går i smågrupper till Bildverkstan och arbetar med skolans utsmyckning. Det främjar vi-känslan. Lagarbete! Och medan vi går loss med färgerna pratar vi om om det finns kill- och tjejfärger. Och om killar kan måla hjärtan och tjejer kan måla traktorer.

Vi klipper cirklar. Vi blandar fram färger och målar. Vi laminerar och hänger upp. Klart!

Läraren i fritidshemmet ska:

”planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”.

Skolans undervisning ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Fritidshemmet får stöd av Skolverket

Nu har Skolverket lagt ut stödmaterial när fritidshemmet behöver öka sin digitala kompetens. 

Du kan klicka här så tas du till sidan.

Att börja arbeta digitalt är inte svårt, om fritidshemmet har fått verktyg. Ibland är svårigheten inte större än en liten gnagande oro att man inte ”kan”. Men en början är att ta reda på hur andra gör. På Skolverkets sida kan du t ex läsa en kort artikel om mina erfarenheter.

Hör av dig om du vill veta mer! Jag kan komma ut till din arbetsplats.

Fritidspedagogiskt lärande

I sommar släpps boken Fritidspedagogiskt lärande, där jag medverkar som författare av ett kapitel. Mitt bidrag berör det digitala lärandet på fritidshemmet. Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/fritidspedagogiskt-larande-9789188149299

Kompisar i bildverkstan

7EA136C9-99DB-424D-B4D0-9A2D4547415F
Värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans alla verksamheter och aktiviteter. Och visst arbetar man ständigt med den tanken närvarande. På fritidshemmet kan syftet med en aktivitet i sport; skapande; musik etc, vara samarbetet – ibland till och med överordnat sporten/pysslet/mello-temat man utövar. Men som bildlärare blir ofta värdegrunden något som mer kommer med i ens förhållningssätt än som själva syftet. I alla fall har det ofta blivit så för mig, bland alla moment (tekniker, verktyg, bildelement, analyser…) som man ska klämma in på några ynka minuter i veckan. Det är bra att då och då plocka fram värdegrunden som ett viktigt syfte med aktiviteten!

Årskurs ett skapade monster. De fick i grupper om tre, resonera sig fram till hur de ville att monstret skulle se ut; hur de skulle fördela arbetet; färgsättningen; detaljerna…

Att vara sju år kan ibland innebära  att man har en rejäl dos ego som inte alltid är så lätt att hantera. Men det måste ju tränas upp – bildverkstan får bli ett träningsläger.

Att se hur ett monster växer fram på pappret, där delar är andras påhitt som jag inte kunnat komma på själv, är dessutom mycket nyttigt för kreativiteten: Ny input; nya impulser; oväntade kombinationer när mitt och ditt möts!

Nu förgyller monstren vår skola och påminner eleverna att de fixade det tillsammans!

Stärkande med omstarter

”Nej, men vad skulle vi skriva i första rutan?” ”Hur var det meningen att utvärderingen skulle göras?”

Vi byter en planeringsmodell mot en annan och helt plötsligt tar det längre tid. Typiskt! Planeringstid växer inte på träd. När vi kämpar med de nya formerna känner vi frustration och stress. Kanske har vi också känslan av att vi inte är så bra. Vi verkar ju inte ens fatta ordentligt.

Har du varit där? Nere i gropen – The Learn­ing Pit – som James Nottingham kallar det? Denne eminente föreläsare och författare beskriver den där kampen när det är svårt, tar emot och man misströstar som en grop man trillar ner i. Negativa känslor kan uppstå, obehag och panik. Men om man kämpar är man till slut uppe igen, stärkt och med mer kunskap. Kan man bara få syn på sitt eget lärande blir det mer begripligt och ger mer motivation till kamp: ”Jaha, vi är där nere nu igen. Vi kämpar på och hjälps åt”. Lärande kan vara tufft för elever som för vuxna. Att ta ett steg utanför sig själv och inse vad som krävs, är en stor hjälp för stora och små.
Förändringar, uppbrott, ett nytt verktyg, en ny arbetsplats eller ett nytt arbetssätt. Allt hör till det livslånga lärandet och ibland är det mödosamt. I slutänden kan vi stå starka och kanske lite stolta, med en högre kvalitet på det vi gör, och kanske nya erfarenheter i bakfickan, som ger oss bättre beredskap för nya situationer. Utmaningar är bra. De gör något bra med oss.

I alla rum där eleverna har undervisning i vår skola finns det en grop. Ibland ett fysiskt ställe dit man kan gå och deklarera ”Det är tufft nu; jag kämpar, men jag vet att jag är i gropen och håller på att ta mig ur. Kanske lite hjälp behövs.” Ibland som en affisch som eleverna själva gjort som påminnelse. Vi borde ta till oss det sättet att tänka även på fritids, med andra utmaningar som ska antas. Kanske är det elevernas ansvarstagande för fritidshemsmiljön? Eller att göra sin röst hörd bland andra på ett bra sätt?

Härligt att glassa omkring utan motstånd? Nej, du skulle inte vara den du är i dag utan kamp. Allt du gått igenom har format och stärkt dig. Och slentrian kan väl aldrig vara bra? Att ge sig på något nytt får oss lärare upp på tå och gör oss bättre.

Polletter som trillar

Under en dag på jobbet hinner man arbeta för att motverka stereotypa könsroller; verka för att den eftertänksamma får tid att svara; kämpa för att någon ska kunna se sin del av ansvaret; få förståelse från de små sexåringarna att allt inte är guld som glimmar (på nätet); jobba för att vissa ska öka sin språkförståelse och andra kunna tänka ett varv till när det gäller en vardaglig matematisk uträkning. Samt väldigt många fler saker. Och det är en del av vårt fritidspedagogiska belöningssystem att höra polletten trilla ner gång på gång på gång!

Eleverna gör mååååål!

Sista (?) temat för terminen blir elevernas eget val ”Våren”. Inflytande kallas det visst när pedagogerna inte själva bestämmer allt… 😤 Fnys – ska eleverna bestämma??! 😀

Vi pedagoger bestämde dock att vi skulle ha ett tema igen. Vi gillar tema. Riktigt mycket! Det ger lite extra för eleverna i utveckling och lärande – lite nya utmaningar, infallsvinklar och arbetssätt.

Det finns områden vi behöver fokusera extra på. Delar som kanske kommit på undantag; som eleverna önskat eller där vi identifierat ett problemområde. Vi gjorde en plan med syften och mål men med plats för elevernas syn på saken.

Och tur var väl det. Att vi gav spelrum. För eleverna ser så väl vad de kan jobba med själva! Det här är deras egna funderingar kring mål och mening när de börjar spåna kring hur de kan göra kul aktiviteter för de yngre eleverna, på utflykten.

Ledarskap

Ansvar

Samarbete/grupparbete

Lära känna och blanda åldrar

Lära känna närmiljön

HA ROLIGT!

Att reflektera över sitt lärande; kring syftet med sin egen roll och sitt agerande och att lyssna på andras idéer om lärande på fritids – det är en av många viktiga pusselbitar i både identitetsbyggande och annan utveckling.