Tjejfärger?

Vi går i smågrupper till Bildverkstan och arbetar med skolans utsmyckning. Det främjar vi-känslan. Lagarbete! Och medan vi går loss med färgerna pratar vi om om det finns kill- och tjejfärger. Och om killar kan måla hjärtan och tjejer kan måla traktorer.

Vi klipper cirklar. Vi blandar fram färger och målar. Vi laminerar och hänger upp. Klart!

Läraren i fritidshemmet ska:

”planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”.

Skolans undervisning ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Annonser

Fritidshemmet får stöd av Skolverket

Nu har Skolverket lagt ut stödmaterial när fritidshemmet behöver öka sin digitala kompetens. 

Du kan klicka här så tas du till sidan.

Att börja arbeta digitalt är inte svårt, om fritidshemmet har fått verktyg. Ibland är svårigheten inte större än en liten gnagande oro att man inte ”kan”. Men en början är att ta reda på hur andra gör. På Skolverkets sida kan du t ex läsa en kort artikel om mina erfarenheter.

Hör av dig om du vill veta mer! Jag kan komma ut till din arbetsplats.

Fritidspedagogiskt lärande

I sommar släpps boken Fritidspedagogiskt lärande, där jag medverkar som författare av ett kapitel. Mitt bidrag berör det digitala lärandet på fritidshemmet. Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/fritidspedagogiskt-larande-9789188149299

Kompisar i bildverkstan

7EA136C9-99DB-424D-B4D0-9A2D4547415F
Värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans alla verksamheter och aktiviteter. Och visst arbetar man ständigt med den tanken närvarande. På fritidshemmet kan syftet med en aktivitet i sport; skapande; musik etc, vara samarbetet – ibland till och med överordnat sporten/pysslet/mello-temat man utövar. Men som bildlärare blir ofta värdegrunden något som mer kommer med i ens förhållningssätt än som själva syftet. I alla fall har det ofta blivit så för mig, bland alla moment (tekniker, verktyg, bildelement, analyser…) som man ska klämma in på några ynka minuter i veckan. Det är bra att då och då plocka fram värdegrunden som ett viktigt syfte med aktiviteten!

Årskurs ett skapade monster. De fick i grupper om tre, resonera sig fram till hur de ville att monstret skulle se ut; hur de skulle fördela arbetet; färgsättningen; detaljerna…

Att vara sju år kan ibland innebära  att man har en rejäl dos ego som inte alltid är så lätt att hantera. Men det måste ju tränas upp – bildverkstan får bli ett träningsläger.

Att se hur ett monster växer fram på pappret, där delar är andras påhitt som jag inte kunnat komma på själv, är dessutom mycket nyttigt för kreativiteten: Ny input; nya impulser; oväntade kombinationer när mitt och ditt möts!

Nu förgyller monstren vår skola och påminner eleverna att de fixade det tillsammans!

Stärkande med omstarter

”Nej, men vad skulle vi skriva i första rutan?” ”Hur var det meningen att utvärderingen skulle göras?”

Vi byter en planeringsmodell mot en annan och helt plötsligt tar det längre tid. Typiskt! Planeringstid växer inte på träd. När vi kämpar med de nya formerna känner vi frustration och stress. Kanske har vi också känslan av att vi inte är så bra. Vi verkar ju inte ens fatta ordentligt.

Har du varit där? Nere i gropen – The Learn­ing Pit – som James Nottingham kallar det? Denne eminente föreläsare och författare beskriver den där kampen när det är svårt, tar emot och man misströstar som en grop man trillar ner i. Negativa känslor kan uppstå, obehag och panik. Men om man kämpar är man till slut uppe igen, stärkt och med mer kunskap. Kan man bara få syn på sitt eget lärande blir det mer begripligt och ger mer motivation till kamp: ”Jaha, vi är där nere nu igen. Vi kämpar på och hjälps åt”. Lärande kan vara tufft för elever som för vuxna. Att ta ett steg utanför sig själv och inse vad som krävs, är en stor hjälp för stora och små.
Förändringar, uppbrott, ett nytt verktyg, en ny arbetsplats eller ett nytt arbetssätt. Allt hör till det livslånga lärandet och ibland är det mödosamt. I slutänden kan vi stå starka och kanske lite stolta, med en högre kvalitet på det vi gör, och kanske nya erfarenheter i bakfickan, som ger oss bättre beredskap för nya situationer. Utmaningar är bra. De gör något bra med oss.

I alla rum där eleverna har undervisning i vår skola finns det en grop. Ibland ett fysiskt ställe dit man kan gå och deklarera ”Det är tufft nu; jag kämpar, men jag vet att jag är i gropen och håller på att ta mig ur. Kanske lite hjälp behövs.” Ibland som en affisch som eleverna själva gjort som påminnelse. Vi borde ta till oss det sättet att tänka även på fritids, med andra utmaningar som ska antas. Kanske är det elevernas ansvarstagande för fritidshemsmiljön? Eller att göra sin röst hörd bland andra på ett bra sätt?

Härligt att glassa omkring utan motstånd? Nej, du skulle inte vara den du är i dag utan kamp. Allt du gått igenom har format och stärkt dig. Och slentrian kan väl aldrig vara bra? Att ge sig på något nytt får oss lärare upp på tå och gör oss bättre.

Polletter som trillar

Under en dag på jobbet hinner man arbeta för att motverka stereotypa könsroller; verka för att den eftertänksamma får tid att svara; kämpa för att någon ska kunna se sin del av ansvaret; få förståelse från de små sexåringarna att allt inte är guld som glimmar (på nätet); jobba för att vissa ska öka sin språkförståelse och andra kunna tänka ett varv till när det gäller en vardaglig matematisk uträkning. Samt väldigt många fler saker. Och det är en del av vårt fritidspedagogiska belöningssystem att höra polletten trilla ner gång på gång på gång!

Eleverna gör mååååål!

Sista (?) temat för terminen blir elevernas eget val ”Våren”. Inflytande kallas det visst när pedagogerna inte själva bestämmer allt… 😤 Fnys – ska eleverna bestämma??! 😀

Vi pedagoger bestämde dock att vi skulle ha ett tema igen. Vi gillar tema. Riktigt mycket! Det ger lite extra för eleverna i utveckling och lärande – lite nya utmaningar, infallsvinklar och arbetssätt.

Det finns områden vi behöver fokusera extra på. Delar som kanske kommit på undantag; som eleverna önskat eller där vi identifierat ett problemområde. Vi gjorde en plan med syften och mål men med plats för elevernas syn på saken.

Och tur var väl det. Att vi gav spelrum. För eleverna ser så väl vad de kan jobba med själva! Det här är deras egna funderingar kring mål och mening när de börjar spåna kring hur de kan göra kul aktiviteter för de yngre eleverna, på utflykten.

Ledarskap

Ansvar

Samarbete/grupparbete

Lära känna och blanda åldrar

Lära känna närmiljön

HA ROLIGT!

Att reflektera över sitt lärande; kring syftet med sin egen roll och sitt agerande och att lyssna på andras idéer om lärande på fritids – det är en av många viktiga pusselbitar i både identitetsbyggande och annan utveckling.

Det finns elefanthundar!

Vi gör StopMotion-filmer. Men först gjorde vi lerfigurer. Eleverna är sex, sju år och syftet med aktiviteten är träna sig att använda modern teknik som ett verktyg för skapande och lärande, samt att träna upp ett kritiskt förhållningssätt till det vi möter i media. Vi använder ett arbetssätt där de utmanas att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. De får utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Det här passet på fritids kallar vi Kul & Strul. En härlig film med photoshoppade djur inledde passet. Meningarna gick isär om det var verkliga djur eller inte. En livfull diskussion på förskoleklassares förståndiga vis följde. För första gången, för några av eleverna, började de ifrågasätta bilders sanningshalt. De photoshoppade djuren var ett sätt att öppna ögonen. Diskussionen är Strul-delen av passet.

Stopmotion-filmen är Kul-delen på passet. Vi lär oss att man kan lura ögat. Att leran ser ut att få liv fast den är livlös. Att figuren ser ut att befinna sig på en gata fast den ligger på golvet.

Det är inget snack om saken. Att lära på fritids är kul. Tiden går bara föööör fort. Och vi hinner inte ens lägga ljud på våra små korta filmer. Nu är det bara att längta till nästa Kul & Strul!

 

Estetiskt?

Vi trivs när vi har en trevlig miljö runt omkring oss. Om vi som pedagoger tycker att miljön omkring eleverna är otrivsam kan vi göra något åt det. I alla fall i det lilla. Först och främst tar vi med eleverna – Kan och vill de bidra? Hur? Vad saknas? Behöver vi få in färg eller behöver vi skapa lugn?

Det tog några veckor med stora ark på golvet innan detta projekt blev färdigt. Men på påsklovet fixade vi det sista. Vi behövde färg i lokalen och ville arbeta för gemensamt ansvar för miljön. Nu är vi nöjda och trivs kanske till och med lite mer än innan. Om det är möjligt 😜.

Inred med koder

Jag har nöjet och den stora utmaningen att få liv i en splajdans ny bildsal – Bildverkstan – och än så länge går det bra!

Jag försöker iscensätta små stilleben som byts ut då och då. Paljetterna har fått en stund av solens glans. Därefter låg det fina temperapuckar på silverbricka. Nu är det mossa och rådjur som tar över.

På väggarna har just ljuddämpare/anslagstavlor kommit upp. Här kommer ett av de bästa inredningstipsen: Anslå koder. Det besparar dig tid och ger dig möjlighet att fokusera på de som behöver extra hjälp.

Just nu är det länkar till två instruktionsfilmer och en animation (för att alla ska förstå vad en animation är och hur den kan se ut).

Eleverna skannar koderna och repeterar det de behöver påminna sig om. Under tiden får fler elever min uppmärksamhet. Guld värt när man nästan tappar öronen av att höra sitt namn upprepas… ”Åsa, Åsa, Åsa, Åsa, Åsa…”