Kompetensutveckling för pedagogerna i fritidshemmet – MIK

Välkommen att höra av dig med dina önskemål!

_________________________________________________________________________________

Dela gärna om du vet någon som behöver det!!

Kontakt genom formulär (eller maila direkt larandeperspektiv@outlook.com):

Sagt om besöket:

”Tycker kursen var bra upplagd och väldigt pedagogisk. Bra presentation och tydlighet. Bra att det var riktat direkt till fritids, annars är det ofta bara riktat till skolan.”

”Mycket bra och konkret. Du får mig att känna sug och tro på att det här klarar jag. Hoppas på att få en uppföljning med dig hur man jobbar sig fram mer avancerat.”

”Tack för en fin förmiddag med många tips. Många tankar som väckts. Ska bli spännande att starta upp. Bra struktur och tempo hos dig. Önskan: En återträff vore intressant i vår då vi startat upp och har nya behov. Önskar även att fler fritidshem får ta del av din kunskap i vår kommun 🙂 ”

#kompetensutveckling #fortbildning #utbildning #kurs #fritidspedagog #lärare #fritidshem #fritids #ikt #mik

Annonser

De flesta har aldrig sett ett monster…

… och därför kan det inte bli feeeeel när man skapar monster. Det finns låsningar som uppstår om man tror att det kan bli fel.

Så, monster kan vara knöliga eller släta; ha olika stora ögon och konstiga öron eller horn. Och det blir inte fel!

Bra bilduppgift när man är sex år och upptäcker skaparglädjen i Bildverkstan!

Pastellkrita, vattenfärg varvat med samtal om hur olika det kan bli!

När man ska välja i bildverkstan…

Under åren i skola och fritidshem ska eleverna prova många olika tekniker och material för att efterhand själva göra egna val. Det är lätt att glömma. Och svårt att minnas allt. Det finns ingen minnesregel eller ramsa för de tips och trix man tränat

Här får eleverna hjälp på traven! På senare tid har jag jobbat för att många alternativ ska finnas namngivna på väggarna. Några har kommit till när jag visat tekniker. Några har jag hunnit fixa medan eleverna arbetat. Några har kommit med från ”fritidsbilden” och några har kommit hemifrån. Jag fyller väl på fler allt eftersom!

Här nedan visar jag bild och text (ihopblandad bildtext på två 😂 – får ändra i Bildverkstan omgående!)

Krönika i tidningen Grundskolan 3/2018

Vi kan kalla honom Sam; pojken som vägrade räcka upp handen för att svara i klassrummet. Pojken som inte sa något alls inför klasskamraterna på lektionerna. Inte i förskoleklassen; inte i ettan. Inte i tvåan heller.

Sam hade ett specialintresse – ett område där han kände sig säker; som han tyckte han behärskade. Skulle det området kunna vara en väg att bryta tystnaden? I skolan – nej, så blev det inte. På fritids?

Under en period arbetade jag och eleverna på fritidshemmet med ”app-presentationer”. Att få vara med och påverka app-utbudet kan vara ett sätt att känna delaktighet i något relevant. Förutom att apparna givetvis skulle vara ok ur värdegrundssynpunkt, skulle de vara utvecklande och med vilka man kunde lära sig. Att var åtta, nio år och och tolka dessa kriterier kan vara svårt. Men vi pratade mycket om dem och kriterierna blev allt lättare att förstå.

Att stå inför en grupp och framföra en egen presentation kräver ett visst mått av mod. Vår pedagogiska tanke med aktiviteten var som vanligt typiskt fritidspedagogiskt mångsidig. Grundläggande i verksamheten – elevernas intressen – men också att eleverna skulle presentera; analysera; reflektera; argumentera; utveckla kunskaper kring sitt lärande; ett digitalt arbetssätt och som sagt få inflytande och medbestämmande.

Sams specialintresse låg inom det digitala fältet. Han ville definitivt vara med och påverka innehållet på ipadsen. Han uttryckte denna önskan till mig. Skulle jag kräva att Sam höll en presentation? Sam som inte talade inför en grupp!? Och på en microsekund tog jag det beslutet. Dumt eller ej – beslutet var taget och Sam mulnade. Tills nästa dag. Då han kom med sin presentation. Och gjorde sitt premiärframförande inför en grupp. Och fick blodad tand.

”Åsa – kan verkligen barnen på andra avdelningen använda sig av iMovie?” frågade Sam mig nästa dag. ”För annars kanske jag kan hålla en kurs för dem?!”

Att låta kidsen göra jobbet…

Två fritidshemsavdelningar haft en trevlig utflykt till sjön. De har tränat bygg- och konstruktion, samarbete, laganda, kondition och rörlighet. Och aktiviteternas mål och genomförande planerades av… tadaaa… eleverna!

Dag 1. Med engagemang och iver gick gruppen in i arbetet med att ordna en lyckad dag för de yngre på fritids, samt för de jämnåriga som inte var veckans ansvariga. Fram åkte iPad och app för mindmap. De spånade på olika aktiviteter; räknade på hur många barn som skulle ingå i varje grupp; funderade på ansvarsfördelning och rimlig tid för varje aktivitet. Och det fanns en klar målsättning för de aktiviteter de kom fram till. 

Sandslott och fotboll blev de utvalda aktiviteterna.

Dag 2. Laddade elever satte av mot sjön för att motta övriga elever välkomnande. Några skulle inleda och några skulle ta emot grupper av barn. Ledarnas klara  stämmor hördes riktigt väl trots att så många som runt 70 elever satt i blåsig utemiljö i samlingen. Beundransvärt att hålla i en sådan samling och tacksamt att så fin respekt visades från åhörarna. Eleverna delades upp och traskade iväg på fotboll och till sandstrand.

Själv fanns jag på stranden med sandslottsbyggarna. Det blev en fin dag som avslutades med mellanmål och lite lek innan promenaden hem.

Dag 3. En ny grupp barn ska planera en utflykt. Vad passar bättre än att förra veckans ansvarsgrupp utvärderar ihop med nya gruppen?! Direkt input om vad som var framgångsfaktorer och vilka fällor man ska undvika. Bra för första gruppen att reflektera över sitt ledarskap!

Inför projektet hade vi pedagoger tänkt till. Det fanns en plan. Det fanns flera klara målsättningar. När vi utvärderade fann vi inslag som borde organiserats bättre. Men väldigt hög måluppfyllelse också.

Det finns många vinster med att ta med eleverna i processen – planera/genomföra/utvärdera. Gört!

Skapa höstkänsla

Det går knappt att undvika den när man arbetar på fritidshem – HALLOWEEN! Men även om man bejakar elevernas heta monster-/spök-/pumpaönskningar finns det också plats för mer traditionell höstkänsla. Och den där sortens skapande där man kombinerar estetik och annat lärande; estetiska lärprocesser.

Den här uppgiften blir grymt snygg. Verkligen en bild att ta hem och sätta på väggen. En bonus för de därhemma!

Eleven kan med din hjälp lära sig om årstidernas växlingar. Hösten – inte bara Halloween – något händer med löven. Och lära om vattenfärgernas förmåga att underbart flyta in i varandra. Och om pastellkritans oljiga yta som stöter bort vatten. Kanske kan eleven utöka sitt ordförråd – klorofyll; vått-i-vått; årstid; macro och vad du vill fylla på med för samtal eller diskussion. Du kan göra en samarbetsövning 2 och 2, eller i alla fall träna samspel runt gemensamma färger. Som fritidspedagog har du många ess i ärmen; många möjligheter till spontana lärdomar och många vägar att välja.

Du kan också fokusera stunden på den estetiska processen. Skapa lugn. Uppleva färger, kontraster och tjusningen i färgernas oväntade explosioner i den här sortens okontrollerade målning.

Material: Temperafärger (vattenfärger), penslar, muggar, papper i A3-format (gärna av god kvalitet), pastellkritor.

Tillvägagångssätt: Rita med pastellkrita – varför inte överraska med oväntade färger – jättestora löv och ådring. Låt löven vara FÖR stora, så att de liksom inte helt får plats. Håll pappret under kranen. Använd, på det blöta pappret, starka färger och fyll i ett blad i taget. Börja med en färg i ena änden och kanske en eller två färger till, så att färgerna flyter ihop. Måla också ev bakgrund. Tänk kontraster!

Det är färdigt! Bara städningen kvar. Buckliga bilder kan läggas lite i press sedan de torkat. Uppgiften kan kompletteras med diktning och inramning.

Lycka till!

Tjejfärger?

Vi går i smågrupper till Bildverkstan och arbetar med skolans utsmyckning. Det främjar vi-känslan. Lagarbete! Och medan vi går loss med färgerna pratar vi om om det finns kill- och tjejfärger. Och om killar kan måla hjärtan och tjejer kan måla traktorer.

Vi klipper cirklar. Vi blandar fram färger och målar. Vi laminerar och hänger upp. Klart!

Läraren i fritidshemmet ska:

”planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”.

Skolans undervisning ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Fritidshemmet får stöd av Skolverket

Nu har Skolverket lagt ut stödmaterial när fritidshemmet behöver öka sin digitala kompetens. 

Du kan klicka här så tas du till sidan.

Att börja arbeta digitalt är inte svårt, om fritidshemmet har fått verktyg. Ibland är svårigheten inte större än en liten gnagande oro att man inte ”kan”. Men en början är att ta reda på hur andra gör. På Skolverkets sida kan du t ex läsa en kort artikel om mina erfarenheter.

Hör av dig om du vill veta mer! Jag kan komma ut till din arbetsplats.

Fritidspedagogiskt lärande

I sommar släpps boken Fritidspedagogiskt lärande, där jag medverkar som författare av ett kapitel. Mitt bidrag berör det digitala lärandet på fritidshemmet. Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/fritidspedagogiskt-larande-9789188149299

Kompisar i bildverkstan

7EA136C9-99DB-424D-B4D0-9A2D4547415F
Värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans alla verksamheter och aktiviteter. Och visst arbetar man ständigt med den tanken närvarande. På fritidshemmet kan syftet med en aktivitet i sport; skapande; musik etc, vara samarbetet – ibland till och med överordnat sporten/pysslet/mello-temat man utövar. Men som bildlärare blir ofta värdegrunden något som mer kommer med i ens förhållningssätt än som själva syftet. I alla fall har det ofta blivit så för mig, bland alla moment (tekniker, verktyg, bildelement, analyser…) som man ska klämma in på några ynka minuter i veckan. Det är bra att då och då plocka fram värdegrunden som ett viktigt syfte med aktiviteten!

Årskurs ett skapade monster. De fick i grupper om tre, resonera sig fram till hur de ville att monstret skulle se ut; hur de skulle fördela arbetet; färgsättningen; detaljerna…

Att vara sju år kan ibland innebära  att man har en rejäl dos ego som inte alltid är så lätt att hantera. Men det måste ju tränas upp – bildverkstan får bli ett träningsläger.

Att se hur ett monster växer fram på pappret, där delar är andras påhitt som jag inte kunnat komma på själv, är dessutom mycket nyttigt för kreativiteten: Ny input; nya impulser; oväntade kombinationer när mitt och ditt möts!

Nu förgyller monstren vår skola och påminner eleverna att de fixade det tillsammans!