Krönika i tidningen Grundskolan 2/2019

Med uppdrag att se

En krönika om att gå från förskola till fritidshem.

De är inte så stora. Fem, sex år och blyga eller frimodiga, hoppiga och nyfikna trampar de in över fritidshemmets tröskel. Vilket stort, fint och ansvarsfullt uppdrag att ta emot dessa barn! Nu gäller det att göra övergången mjuk – från förskolans gruppstorlek till fritidshemmets. Från en förskolepedagogerna till skolvärldens klasslärare, fritidspedagoger, speciallärare och kuratorer. Från utelek med luppar och nyckelpigor till rastlek med halva skolan.
Det är häftigt att se dem anpassa sig. De kämpar en extra gång med skorna – de är ju stora nu – och de vågar bryta ny mark; göra nya, stora bekantskaper; de bär den varma sopptallriken genom en knuffig matsal och brer mackan även när smöret är hårt.
Sexåringarna – mittemellan små och stora. De snubblar och biter ihop; kissar ner sig; lär sig en miljon skolaktiga saker som avslutningssånger, lilla b och vem man kan be om en frukt när man glömt sin egen. Vem man inte ska fråga…
En del knasiga saker: ”Maddefacker” och var man kan säga det utan att det blir för stora konsekvenser. Och till vem. Att ljuga bättre. Vem man kan härma för att verka tuff men kanske inte så snäll.
När man går från den lilla gruppen till en stor blir det lättare att inte synas. Små blygingar kan försvinna. Ett och annat tjuvnyp kan kamoufleras. Strategier för att slippa städa kan utformas. Vi har ett stort och viktigt uppdrag att se de här små juvelerna! Deras upptåg! Deras nederlag; rädslor och kunskapstörst. Mitt bland de små finns också de som verkligen skulle behövt det lilla sammanhanget; en pedagog med tid, och en lupp och en nyckelpiga. Hoppas våra huvudmän också ser det som prioriterat, snart. Att förebyggande arbete måste börja tidigt!

Annonser

Skärmtiiiiid!

Jag jobbar på ett fritids med tillgång till digitala verktyg. Och det betyder INTE att eleverna hänger över en skärm hela tiden. De flesta använder inte sin iPad varje dag. Inte heller varje vecka.

Bra!? Ja, om man är orolig för ”skärmtid” som skenar. Vi är inte så oroliga. Vi har koll. Vi märker om någon ber om sin iPad väldigt ofta och vill sitta väldigt länge. Då kan man fundera på varför och om det är ett problem.

Varje elev får i år tre kurstillfällen med Kul och strul, som är för alla. Utöver det erbjuder vi då och då andra digitala aktiviteter. Och eleverna har egna idéer. I princip allt digitalt innefattar kunskapssökande eller estetiska uttryck.

Med digitala verktyg har vi jobbat mot det centrala innehållet i kap 4, Lgr 11:

Språk och kommunikation

  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och samhälle

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Vi har också arbetat mot målen i kapitel ett och två:

Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vi har prickat in många andra mål också, i detta arbete. Men genom våra val av aktiviteter, appar och genom vårt förhållningssätt; ser vi att vi bidrar att utveckla elevernas digitala kompetens på ett positivt sätt. Och skärmtiden är inte ett problem.

Vill du veta mer! Klicka här!

Spektakulärt med f-1

Jag har arbetat med de tacksamma komponenterna oljepastellkritor och temperapuckar, ihop med eleverna i förskoleklassen. Genom att flödigt måla med vattenfärgen på teckningen gjord med pastellkritor, har även den osäkraste handen lyckats.

De har skapat vintertrista träd med spektakulära himlar i bakgrunden; regntunga skyar och pölar med ringar på vattnet och spindelnät uppspända framför en djungel eller kanske en natthimmel.

Nu är det dags för årskurs ett att skapa himlar – kanske med norrsken!? Vi tränar förgrund och bakgrund; linjer och ytor; skuggning och bildbudskap; penselföring och framför allt får vi en sinnlig upplevelse när färger flyter in i varandra och bildar oväntade och fantastiska effekter.

1. Pastellmåla

2. Vattenfärg

Klart!

De flesta har aldrig sett ett monster…

… och därför kan det inte bli feeeeel när man skapar monster. Det finns låsningar som uppstår om man tror att det kan bli fel.

Så, monster kan vara knöliga eller släta; ha olika stora ögon och konstiga öron eller horn. Och det blir inte fel!

Bra bilduppgift när man är sex år och upptäcker skaparglädjen i Bildverkstan!

Pastellkrita, vattenfärg varvat med samtal om hur olika det kan bli!

När man ska välja i bildverkstan…

Under åren i skola och fritidshem ska eleverna prova många olika tekniker och material för att efterhand själva göra egna val. Det är lätt att glömma. Och svårt att minnas allt. Det finns ingen minnesregel eller ramsa för de tips och trix man tränat

Här får eleverna hjälp på traven! På senare tid har jag jobbat för att många alternativ ska finnas namngivna på väggarna. Några har kommit till när jag visat tekniker. Några har jag hunnit fixa medan eleverna arbetat. Några har kommit med från ”fritidsbilden” och några har kommit hemifrån. Jag fyller väl på fler allt eftersom!

Här nedan visar jag bild och text (ihopblandad bildtext på två 😂 – får ändra i Bildverkstan omgående!)

Mixed media ”Björkstam”

Det kan kallas blandteknik eller mixed media och innebär att man använder mer än en teknik/material. I det här projektet används flytande färg (flaskfärg eller akrylfärg) samt vattenfärg (temperapuckar till exempel) och man skrapar ut färgen samt målar vått i vått.

1. Klicka ut svart färg på en palett. Doppa ena kanten på en bit kartong i färgen (kartongen kan vara som ett kontokort eller lite större).

2. Lägg kartongens färgkladdiga kant mot pappret (testa tekniken på ett kladdpapper först) och dra den åt vänster. Då bildas ena sidan av stammen. Gör likadant ovanför och under tills du fått en så hög stam du vill ha. Upprepa (men dra åt andra håller) för att bilda stammens andra sida. Doppa kartongen i färg emellanåt. Det finns en länk längre ner, till ett klipp att titta på om det är oklart.

3. Måla flödigt med vattenfärg på vardera sida om stammen. Låt färgerna flyta in i varandra. Låt torka (ev i torkskåp eller med fön).

4. Måla svarta grenar.

Video som visar stammarna:

Krönika i tidningen Grundskolan 3/2018

Vi kan kalla honom Sam; pojken som vägrade räcka upp handen för att svara i klassrummet. Pojken som inte sa något alls inför klasskamraterna på lektionerna. Inte i förskoleklassen; inte i ettan. Inte i tvåan heller.

Sam hade ett specialintresse – ett område där han kände sig säker; som han tyckte han behärskade. Skulle det området kunna vara en väg att bryta tystnaden? I skolan – nej, så blev det inte. På fritids?

Under en period arbetade jag och eleverna på fritidshemmet med ”app-presentationer”. Att få vara med och påverka app-utbudet kan vara ett sätt att känna delaktighet i något relevant. Förutom att apparna givetvis skulle vara ok ur värdegrundssynpunkt, skulle de vara utvecklande och med vilka man kunde lära sig. Att var åtta, nio år och och tolka dessa kriterier kan vara svårt. Men vi pratade mycket om dem och kriterierna blev allt lättare att förstå.

Att stå inför en grupp och framföra en egen presentation kräver ett visst mått av mod. Vår pedagogiska tanke med aktiviteten var som vanligt typiskt fritidspedagogiskt mångsidig. Grundläggande i verksamheten – elevernas intressen – men också att eleverna skulle presentera; analysera; reflektera; argumentera; utveckla kunskaper kring sitt lärande; ett digitalt arbetssätt och som sagt få inflytande och medbestämmande.

Sams specialintresse låg inom det digitala fältet. Han ville definitivt vara med och påverka innehållet på ipadsen. Han uttryckte denna önskan till mig. Skulle jag kräva att Sam höll en presentation? Sam som inte talade inför en grupp!? Och på en microsekund tog jag det beslutet. Dumt eller ej – beslutet var taget och Sam mulnade. Tills nästa dag. Då han kom med sin presentation. Och gjorde sitt premiärframförande inför en grupp. Och fick blodad tand.

”Åsa – kan verkligen barnen på andra avdelningen använda sig av iMovie?” frågade Sam mig nästa dag. ”För annars kanske jag kan hålla en kurs för dem?!”

Alla dessa misstag

Som bildlärare vill man ibland själv göra elevernas uppgifter. För att testa eller för att ha något att visa upp, så uppgiften blir tydligare. Detta hinns inte med under planeringstiden. Därför stressar jag ofta ihop sådant mitt i barngrupp. Då går det fort och ibland blir det fort och FEL.

Men elever gör ju också misstag som de sliter sitt hår över. Därför tar jag ett av mina misstag och gör en instruktion på ett sätt att fixa till det.

3D med papper

Årskurs fyra arbetar med ansiktet på olika vis. Här blev det skulpturalt med papper. Det är lärorikt att forma papper utan mallar och intressant att se hur lösningarna blir. Eleverna tog hjälp av varandras idéer och utvecklade egna mästerverk.

Färgspill

Det är lätt att prutta ut för mycket av akrylfärgen på paletten. Och med stora elevgrupper är det näst intill hopplöst att som lärare hinna pytsa ut lagom. För när eleverna förväntas arbeta självständigt med skisser och loggböcker kommer de olika fort till målningsstadiet. Så löpandebandprincipen kommer inte fungera.

Därav, återkommande, färgspill. Färg som blir över vid lektionens slut. Spola ner i avloppet är inte miljömässigt fräscht och troligtvis inte heller lagligt. Så. Vad göra?

Spara i en yoghurthink. Det står sig länge!! Oväntat länge! En kreativ bildlärare har säker oändligt med idéer för hur färgen sedan kan återanvändas i elevernas bildproduktion.

Ett annat grymt tips är evighetspaletter. Det är kanske inte ett vedertaget begrepp. Och ”evighet” är eventuellt något missvisande. Men, nåja, så här fungerar det:

Använd en gammal plastlåda med lock – när jag handlar asiatisk take-away kommer den ofta i rätt så platta lådor. Lägg en fuktad pappershandduk i botten. Lägg ett bakplåtspapper ovanpå. Prutta ut färgen på bakplåtspappret. När målningen är avslutad för dagen – förslut med locket. Nästa konstnär (eller kanske samma konstnär vid nästa lektion) kan fortsätta måla utan att prutta ut ny färg! Står sig länge! Fukta vid behov pappret igen.

Har du fler bild-tips? Hör av dig! Sharing is caring 😀