Vårreflektion

Det kvittrar och flaxar, fladdrar och kryper.

Värme och ljus, knoppar, vingbrus.

Bleka armar, vita ben vågar ut i dagsljuset. Nya fräknar dyker upp. Solglasögon åker på. Keps. Sneakers.

Man snokar i rabatter efter mer än snödroppar och krokus. Man släpar ut kameran. Knäcker gamla vinterståndare och släpar mot komposten.

Så kommer glädjen och kärleken till naturen tillbaka. Den som gått på sparlåga i några månader. Den som älskar ljuset och färgerna. Utom det grå.

Var är sekatören, trädgårdshandskarna och spaden!?

Bäst att smida medan järnet är varmt. Om ett par månader har det ljusa åter blivit vardag. Och man suckar om timmar med gräsklippare; ogräs; sniglar och bladlöss.

Älg

Men stilla! En luden panna bräcker

de spröda kvistarnas nät och sträcker

förtorkade stubbar till markens ljung.

Det är älgen. Väldig och tung

som en mastodont han släcker

sin törst i kärret och skådar

med vilda ögon i bergets vägg,

och vattnet skvalar i silverstrålar

ur flåsande mule och raggigt skägg.

Heidenstam ”Tiveden”

älg

Foto: Daniel Julia Lundgren

Lite nationalromantik, kanske. Men dikt och natur hör ihop på något sätt, tycker jag! Och jag tycker om tanken på att vi håller vårt kulturarv vid liv, endast genom att bruka det. Så det gör jag. Recitera dikten för dig själv 😉 Det är något visst med ett uppläst verk!

Min hand, min hjärna, min iPad

Som om vi inte visste!? Det är klart vi redan vet! Att vi lär med kroppen och rörelser. Vi hoppar, leker och skapar oss till både kunskap och förtrogenhet. I sista numret av Pedagogiska Magasinet läser vi om handen. Handen som håller i pennan och raspet mot pappret och rörelsen i handleden. Vi läser om hur våra händers verk utvecklat våra hjärnor över tid. Från tiden med arbete vid lägerelden, som gjort oss smartare som kollektiv, men också nu – vi lär in mer och bättre med rörelse.

Nu stärks skrivningarna för oss i skolans värld. Det blir tydligare att vi ska se till att eleverna erhåller digital kompetens. Och specifikt på fritidshemmet finns nu formulerat att eleverna ska tillägna sig kunskaper om t ex digital kommunikation och skapande. Och pedagoger suckar ute i skolor och fritidshem. Fritidspedagoger säger – barnen behöver hoppa och leka. Rörelse ger utveckling.

De har rätt! Det är klart att vi inte nu plötsligt ska sluta hoppa, rita och skriva oss till utveckling. Men inte utesluter det ena det andra? Om vi vet att vi blir friskare av morötter, slutar vi väl inte att äta broccoli? Och om vi märker att korsord gör oss smartare, blir väl korsordslösandet inte det enda vi gör?

Meningfull verksamhet är elevnära verksamhet. Och det digitala är en sådan bit. Rörelse och digital imageteknik behöver inte spela ut varandra. En varierad dag ger gott lärande! Ömsom fysisk aktivitet. Ömsom intellektuell aktivitet. Ibland både och! Kanske geocaching?! Rörelse; upplevelse; ämneskunskap; kreativitet och digitala verktyg. Allt i ett!

Den 1 juli träder de nya skrivningarna i kraft. Gör dig redo! 😃

Bli grön!

Här kommer ett härligt och ätbart projekt som kan kopplas till mycket viktigt i vår värld. Ekologi; växtkraft; kretslopp; biologi; naturkunskap; vegetarisk livsstil; kött och djur; närodlat; miljömärkt…

Jag har nu testat två varianter här hemma. Mitt ätbara tips gäller helt enkelt att odla ärtskott. De färdiga skotten smakar så där härligt krispigt som spröda sockerärter och ljuset på fönsterbrädan under vintertid räcker absolut!!

Gula ärtor sås i jord – ett lager under och ett täckande lager över. Därefter hålls sådden fuktig. Spraya på jorden och lägg en dagstidning över. Du får snabbare resultat om du lagt ärterna i blöt över natten. Min andra variant var ett tunt lager jord på en tallrik och ingen täckande jord över. På det sättet ser du vad som händer med ärterna – däremot blir inte skörden lika bra.

image

När skotten börjar växa ska tidningen bort – nu vill groddarna ha ljus. Fortsätt duscha med sprayflaska. Rätt som det är har ärtskotten blivit en decimeter och klara för skörd. Klipp av och smaska. Det är gott som det är, men också till mat och på smörgås. Skotten kan komma igen, har jag hört, men så långt har inte mitt experiment gått än. Prova gärna och berätta hur det gick för er! Och vad blev det för lärande för barnen?

image

Internet och digitala verktyg gör oss passiva och stillasittande! Eller?

image

Gamla vattentornet, Lidköping. Man cyklar förbi en mängd vackra, roliga och spännande platser!

Om det rubriken antyder, är sant, har vi som pedagoger ett ansvar att ändra på det. Många tolkar detta ansvar som att de ska erbjuda andra aktiviteter och på så sätt lära barn att tycka om sport och annan rörelse. Det är förstås en väg. En bra väg. Men om den vägen innebär att man är rädd (och därför undviker) att använda de digitala verktygen i skolans och fritidshemmets undervisning, blir det fel.

I läroplanen som styr arbetet i skola, förskoleklass och fritidshem kan vi läsa att vi ska låta eleverna lära sig att hantera modern teknik samt dagens stora informationsflöde. Och så vara källkritiska. Dessa ting hör obönhörligen ihop med internet och digital teknik. Lägger vi till elevens inflytande och delaktighet samt att läraren ska erbjuda olika arbetsformer och arbetssätt, så finns det ingen återvändo. IKT, MIK, IT eller vad man nu väljer att kalla det, ska finnas i undervisningen. Punkt slut.

Så… Hur kan vi bidra till att elevernas rörelseaktiviteter inte minskar när det ska delas ut ipads och datorer och elevernas egna mobiler ska involveras i undervisningen?

Jag behöver bara titta på mig själv: Jag är som gjord för att sitta i en soffa: Jag gillar att lata mig; jag tycker om att småäta – det går bra med både sötsaker och snacks; jag njuter gärna en film; en bok; ett klassiskt musikstycke eller en halvtimme på sociala medier. Dessutom ogillar jag att sporta. Den perfekta soffpotatisen, således! Och med en perfekt matchning för de digitala verktygen – för dem gillar jag! Spel är kul! Sociala medier är kul! Det finns hundra miljoner bra tips för både arbete och fritid! Jag kan skriva därpå, vilket är kul och kan göras från soffan! Jag kan vara kreativ med foton och jag kan teckna med digitala verktyg. Och jag kan söka på allt jag kommer på att jag är intresserad av. Från soffan. Julgardiner, influensa, recept, reservdelar, väder, resmål… Det skulle vara lätt att hamna i soffan och inte komma ur. Om inte…

… digitala verktyg. Jo, det är de digitala verktygen som fått mig att röra mig så mycket som jag ändå gör. Idag – en perfekt dag för mys, eller hur!? – har jag cyklat drygt 22 km. I fredags cyklade jag drygt 17 km. Jag slänger mig helt enkelt på cykeln för att erövra virtuella zoner. Dessa zoner kan andra erövra tillbaka från mig och det är en ständigt pågående kamp om zonerna. Jag cyklar och cyklar. Jag spelar ett mobilspel: Turfgame.

När andan faller på letar jag och mannen – ibland hela familjen – dolda skatter i naturen. Då vandrar vi, ofta långt, och använder våra mobiler – ja, mobilspel igen – Geocaching. Apparna får oss att röra på oss. De triggar igång önskan att levla, bli bättre än motspelarna och att få belöning. Tänk om den sortens aktivitet kunde anses lika bra som att gå till gymmet, spela fotboll eller dansa. För alla gillar ju inte idrott.

Idrottslärare, fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare – ta hjälp av den digitala tekniken för att öka den fysiska aktiviteten. Det är faktiskt möjligt! Jag är ett levande exempel!

Dela till en lärare eller en förälder med fysiskt inaktiva barn! Eller gör slag i saken själv, om du hellre spelar spel än idrottar! Här är länkarna till apparna i appstore. Finns varianter på andra plattformar än Apples, också!

Geocachingimage
https://appsto.re/se/hr0Ar.i

Turfimage
https://appsto.re/se/5EK1M.i

Ps. Denna veckas cykling: nästan tio mil. Förra veckans: 2,5 mil. Förrförra: över sju mil. Och då har jag ändå varit bortrest varje vecka. I somras cyklade jag i snitt 10 mil i veckan, juni, juli, augusti. En halv förmiddag var jag regionmästare 😜


 

beskuren2

Dag fyra och fem – skapande ute

Dag fyra, av vår lägervecka, skapades det toarullskonst. Detta arbete var betydligt mer kreativt än vi själva kunnat gissa! Inte en enda bild har jag på dessa skapelser, tyvärr, men förutom roliga figurer (man kan googla efter liknande), satte barnen igång med gigantiska projekt som med nöd och näppe hann avslutas innan hemfärden, dagen därpå. Det blev båtar och solstolar och helt andra ting som bytte skepnad allteftersom de skapades. Barnen inspirerades tydligt av att inte behövs hålla sig inom några ramar!

Dag fem var det gemensam målning för dem som inte var mitt uppe i ett toarullsprojekt. Ena gruppen målade en himmel och fyllde den med regnbågar, fåglar, humlor och annat spännande. Andra gruppen fick måla marken. Marken fylldes med sjöar, hopptorn, hus och mycket mer.

Syftet med övningen var samarbete och samhörighet. Och givetvis skapandets glädje i sig!

Summasummarum – VILKEN VECKA! Barnen har fått rekreation, vila och rörelse. Man har varit delaktig, valt själv och själv bestämt takten. Mer sånt här åt barnen!! 

  

Tredje kreativa dagen på Sjölunda

Genom att använda material från naturen, får det man skapar helt eget liv. Inget kan bli likadant. Inget är heller tillverkat i en maskin; i en fabrik och det känns bättre miljömässigt. Att reflektera tillsammans med barnen om dessa vinster, är intressant. Det blir också några polletter som trillar ner – att det faktiskt inte bara är att skapa den ena pärlplattan; plastsnodden; garnbollen eller gipsstatyn efter den andra utan att det har ett pris någonstans.

IMG_1474Här har barnen satt igång skapandet. Några samlade material och knöt mobiler. Men det blev också helt andra projekt gjorda. Sanningen att säga var inte alla arbeten i total frånvaro av tillverkade material. Men vi snålade på allt sådant som inte var från naturen! 

 Håll utkik för snart kommer sista delen av vårt skapande på Sjölunda, dvs dag 4 och 5. Följ mig på FB så får du inläggen i ditt flöde. Jag lägger också ut allt på Twitter (du hittar mig som @FrokenAsa) och mycket kommer också på Pinterest. Vi ses!

Skapande utomhus, dag 2

Att planera skapande utomhus, utan många av de bekvämligheter som vi i vanliga fall tar för givet, är lite klurigt. Minst sagt. Många barn hade valt skapande aktivitet på daglägerveckan – och det var ju väldigt roligt – men det innebar också rätt stora grupper. Det gällde att hålla tungan rätt i mun när 27 barn skulle samsas om en liten tvättbalja för handtvätt, två limpistoler och platsen i en paviljong när regnet föll.

Men ingenting är omöjligt med god hjälp av duktiga kollegor och tålmodiga barn.

Kartonger hade vi samlat länge. Och med ett gott tillskott av lite extra av samma vara, från en äkta hälft, kunde alla barn få en rejäl bit att skapa av. 


På havstema/sjötema skulle det nu skapas. Det blev sjöborrar, fiskar och räkor. Och dessutom lite annat smått och gott. Alla arbetade med stor entusiasm. 

Material: Kartong – stora, för det ska bli rejäla skapelser! Akrylfärg, penslar och paletter (plastlock). Skyddskläder och lim (för ögon, ihopfogning av kartongbitar etc). Saxar, gärna stora och kraftiga. Mattkniv, för att hjälpa barnen lite på traven. Det var minsann inte så lätt att klippa i kartong! Vi använde också tavelupphängning och snöre på baksidan. På så sätt kunde vi ordna vernissage för de andra och för varandra, redan samma eftermiddag!

Följ Lärande Perspektiv om du inte vill missa vad vi gjorde dag tre på vårt dagläger. Följa kan du göra både på bloggen och på Facebook. Dessutom lägger jag ut alla nya inlägg på Twitter. Du hittar mig där som @FrokenAsa 

 

Skapande med himlen som tak och gräset som golv

Här ute har vi inte tillgång till varmvatten och barnen får inte gå in i den lånade stugan. Därför har de inte möjlighet att tvätta sig i rinnande vatten alls. Det är lite primitivt. Men i gengäld har vi tid och plats att breda ut oss. Och naturen som inspiration. Vinden, solen och regnet som gäster som kommer och går som de vill.

Det går att ge barnen förutsättningar för kreativt skapande, trots att man lever primitivt. Vi släpade med oss en del grejer, på vår daglägervecka, som hjälpte oss! En paviljong (som en förälder fixade) sattes upp ifall det skulle bli spöregn. Vattenkokaren fick värma vattnet, så barnen kunde tvätta sig i en diskbalja. Några hopfällbara bord (bygdegårdsbord) lånades in. Men mycket skapande skedde direkt på gräset.

Ett återkommande tema för årets skapande, var tankar runt att man kan skapa resurssnålt. Att vi inte måste tära på jordens resurser. Att man kan återanvända och dessutom finna material i skog och mark. Barnen var indelade i två grupper – de mindre barnen (6-8 år) och de större (8-10år). Nästan alla dagar fick de två grupperna samma uppgifter. Det var spännande att se hur de tog sig an dem, utifrån sin egen erfarenhet och gruppdynamik! Gruppen med yngre barn var på 18 personer och de större barnen var 27(!) stycken. 

Dag 1: Första dagen fick ändå de två grupperna olika uppgifter. Det berodde på att vårt material inte räckte till det stora barnantalet. Så här skapade de stora! 

 

Först pratade vi om totempålar. Vad är det? Är det någon som kan något om totempålar? Därefter pratade vi om jordens ändliga resurser. Båda ämnena avhandlades ganska snabbt, dock. Här skulle skapas!

Material: Tomma dunkar. Rundstav. Kniv, att vässa rundstaven med och slägghammare att slå i rundstaven i marken med. Mattkniv att göra hål i botten på dunkarna, så att pinnen kan gå igenom. Akrylfärger – så totempålen tål att stå ute. Limpistol (och en kabelvinda att få med strömmen ut!) Diverse annat: Barnen använde garn, tomma värmeljushållare, pinnar, kartong mm. Penslar och paletter (läs glasslock) plus skyddskläder – vi hade stora skjortor skänkta från en affär som skulle byta personalens arbetskläder. 

   
 

De yngre barnen skapade ansikten av återvinningsmaterial. Också med denna grupp pratades miljöaspekt. 

Material: Kartonbitar, pinnar, garn, värmeljushållare mm, akrylfärg, penslar, limpistol, skyddskläder. 

Båda grupperna hade sina alster på utställning under veckan. Häng med på nästa blogginlägg och läs om dag två!

Tredje året på Sjölunda

2015-06-29 10.54.53

En underbar miljö – ett underbart miljöombyte!

Vi var på dagläger på Sjölunda, förra veckan! En fantastisk möjlighet att byta skolgårdsgrus mot gräs under fötterna. Veckan var späckad av aktiviteter för den som ville. Och avslappnad för den som önskade det.

2015-06-22 15.56.30

Kreativt skapande med gemenskap

Fotbollsskolan var inte i första hand för att drilla blivande fotbollsproffs.Vattenleken var inte för att svalka oss. Skapandet var inte för att hitta konstnärsämnen i gruppen. Leken var inte först och främst för att öva motorik och konstruktion.

 

Nej, vi har sett till barnens intressen. Vad vill de ha ut av ett sommarlov?!

2015-06-29 10.51.37

Gott om tid för lek och upplevelser

På köpet kunde vi skicka med barnen: Ett träningsläger för kamratskapande, turtagande, samarbete, respekt för varandra och sig själva. En vecka av rörelse, motion och koordination. Våra aktiviteter gör det möjligt att utveckla vattenvana, uppfinningsrikedom/kreativitet och kunskaper om miljö, bokstäver, siffror, hållfasthet…

2015-06-29 10.55.45

Marken som golv, himlen som tak

 

 

 

 

Att vara aktiv utomhus hela veckan – i regn och i sol – ger en ny upplevelse; en stärkt kropp och själ och ett minne för livet. Ett riktigt sommarlov. För alla!

 

2015-06-29 11.01.24 2015-06-29 10.53.232015-06-29 10.59.32

Under veckan var det jag som höll i den valbara, skapande-aktiviteten. Jag återkommer i ett inlägg längre fram, om det – Hur man kan utforma och genomföra en härlig skaparverkstad med marken som golv och himlen som tak!