Finns det två läger?

Nyfikenhet drev mig att göra detta inlägg! Kommentera gärna här eller i sociala medier där inlägget är delat. Det är spännande att höra vad du vet, tror och tycker!

Sällan är verkligheten svart eller vit. Gråskalor är väl egentligen mer rimligt att tänka sig att tankevärlden är uppbyggd av, om vi ska använda en ”färgmetafor” när vi talar om den. Kanske är jag inte ute och cyklar när jag tycker att vi oftare lutar åt ena än åt andra hållet med våra åsikter – vi kanske drar åt svart eller vitt, dvs åt mörkgrått/ljusgrått.

Svamlet jag kommer med här vill jag ska leda mot fritidshemspedagogiken. Finns det rent av två läger i den pedagogiken?

Är det ena lägret de som tänker att barnen på fritidshemmet i första hand lär och utvecklas genom lek? Lek som barnen styr och bestämmer över – när, var, hur. Lek som kopplar till barnens verklighet i och utanför verksamheten och som bearbetar den. Lek som ibland är vild och tokig, farlig rent av.
Kanske blir pedagogerna i detta läger något kritiserade för att inte ha en ordentligt planerad och strukturerad verksamhet. Så behöver det inte vara förstås. Denna verksamhet kanske arbetar i stor samklang med barnen. Pedagogerna kan rigga miljöer, pedagogik och aktivitetsförslag för att utmana barnen att ta nya kliv i sina intressen eller utanför dem, samt i sin världsuppfattning.

Är det andra lägret de som tänker att barnen på fritids i första hand lär sig genom aktiviteter, planerade av pedagoger? Aktiviteter som barnen deltar i. Aktiviteter som kopplar till barnens verklighet i och utanför verksamheten. Aktiviteter som är kontrollerade och övervakade.
Kanske blir dessa pedagoger kritiserade för att barnen inte får använda sin fritid efter egen önskan. Att det är utelek, gymnastiksalen eller ateljén vare sig barnet vill eller inte. Så behöver det inte alls vara. Kanske är verksamheten utformad med barnen i centrum; med hjälp av demokratiska processer och med möjlighet att avstå från medverkan i aktiviteter.

Jag kopplar snabbt tillbaka till gråskalan i inledningen, så att ingen tänker att det är svart och vitt. Man kan vara rätt mörkgrå här. Eller så är man ganska ljust grå i färgen. (Jag kom just på att en gråskala kanske inte är en bra illustration i en så färgsprakande verksamhet som fritidshemmets. Men nu får den metaforen jobba vidare här.) Eller så vacklar man – inte negativt menat – någonstans i det mellangrå fältet. Det går förstås att hävda att man arbetar med en mix av dessa två. Här gör jag ingen värdering av tankesätten och verksamhetsidén. Jag vill bara förmedla den känsla jag får när jag läser fritidspedagogers olika tankar och inlägg på nätet.

Hur ser det ut i litteraturen som vänder sig till studenterna? Vad säger auktoriteter i skrået? Vad säger du?

Att leva upp till alla krav – Jobbstress?

På ett fritidshem med 70 närvarande barn – det är ganska vanligt idag, men det finns avdelningar med fler och färre barn – kan det med lite tur finnas 4 pedagoger. Då har de tur, för det finns många exempel där det inte finns utbildade pedagoger alls och exempel på ännu sämre personaltäthet. Den som befunnit sig i en sådan miljö, vet att en (1) pedagog går åt till att räkna barn – att försöka hålla koll på att de befinner sig i säkerhet. Minst en (1) pedagog går åt till att följa ett antal barns förehavanden, helst med ett avstånd på högst två steg. (Men det funkar ju rätt dåligt om det gäller mer än ett barn.) Dessa barn har ofta extra resurser under skoltid, men förväntas klara sig i sociala sammanhang på fritids. Det gäller ofta extra impulsstyrda barn. En (1) personal tar emot föräldrar och telefonsamtal, samt försöker hålla reda på de många barn som ska skickas till blockflöjt, hem, till mormor eller fotbollsträningen, diverse olika tider under eftermiddagen. Det blir ganska många sådana kontakter och tider i en barngrupp på 70. Då har vi kvar en (1) pedagog. På 70 barn.image

En pedagog som ska bedriva en verksamhet som lever upp till styrdokumentens krav. 70 barn som har rätt att lära känna närmiljön och dess kulturaktiviteter. 70 barn som alla har rätt att mötas där de står just nu – med sina individuella behov. Denna pedagog bör göra observationer; bör reflektera med barnen om deras utveckling och lärande; bör ställa följdfrågor och läsa högt ur böcker. Barnen ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska det de möter på internet, under sin fritidshemstid. Och träna på att samspela, lösa konflikter och fråga om man får vara med. Och de ska få möjlighet att fördjupa sina intressen och utvecklas entreprenöriellt. Musik och kreativt skapande; teater, idrott och hälsosamt leverne; språklig utveckling, bakning, hopprep; integration; biologi; teknik och samtal och filosofiska funderingar och empati och tusen andra saker. Hårda pix för den fjärde pedagogen. Som kanske finns. Om man har tur. Och då får vi hoppas att den pedagogen inte måste trösta någon som ramlat. För då är barnen utlämnade till varandra – till kamratuppfostran, t ex.
Det finns egentligen bara en arena för det traditionella lärandet (och då syftar jag på den ursprungliga sortens lärandet – den egna drivkraftens och nyfikenhetens lärande) i skolans regi – fritidshemmet. Och fritids har monterats ner. Det märks. Mindre omsorg och att inte bli sedd – att inte få lära och utvecklas som individ – det ger sämre förutsättningar för både kunskapsutveckling och socialt beteende. Dvs sämre skolresultat och fler missanpassade unga. Men ändå glöms fritidshemmen bort i debatten om skolan. Hela tiden!
Att satsa på barns fritid betalar sig. Såg du på Gympaläraren, på SVT? Unga som blev sedda. Som började le, leka och må bra. Och som höjde sina betyg. Investera och skörda vinster. Hallå!? Politikerna?!

När man VILL lära

Kanske har du kommit dit att du vet hur du ska lära dig på bästa sätt. Jag vet till exempel att jag lär mig bäst när jag har ett behov av en viss kunskap – när jag måste veta för att klara ett uppdrag; när jag måste veta för att att jag känner mig väldigt intresserad. Jag vet följaktligen att jag inte är så bra på att lära om jag inte behöver kunskapen just nu; om jag är ointresserad.

Åsa Anevik är långt ifrån ensam om detta. Engagemang och intresse är en mycket stor drivkraft hos de flesta. Oengagemang och ointresse är på samma vis faktorer i lärsituationer, som ökar risken för att du somnar, börjar prata med någon, rita eller i värsta fall störa och förstöra.

När fritidshemmen har barngrupper i den storlek som tillåter dem att utföra sitt uppdrag, finns stora förutsättningar för lärande där. ÄVEN när ämnet är ointressant. Lärprocesser där man arbetar med förmågor och inte med ämnen, passar bra på fritidshemmet. Man fokuserar på förmågor och utvecklas på olika plan.

Linn gillar inte matte. Faktiskt hatar hon matte. Men det är kul att leka affär. Och även om hon aldrig hade kommit på det själv, har hennes kompis Tea kommit på att de kan arbeta med kontokort istället för kontanter. Så när farfar kommer och hämtar Linn, står hon just och räknar ut hur mycket kunden har kvar på kontot och om det räcker till ett par liter mjölk.

När vi riggar affären på fritidshemmet tänker vi att barnen kan skapa och vara kreativa i utformningen av sina lekar. Att de kommer att få träna sig i samarbete; att ge och att ta. De kommer att pröva olika roller som ger en bra övning i att jämföra och sätta sig in i andras situation. Det blir fler tillfällen i en sådan här lek att reflektera – man analyserar, tolkar och värderar. I affären kommer barnen att träna ansvar på olika plan – att ta ansvar för sin del av leken. Att vara rädd om material och se till att det blir ordning till nästa lekgrupp. Affären kommer att ha kunder som ställer krav, kunder som är storkonsumenter och i värsta fall rånare,  och med dem kommer den kommunikativa förmågan ständigt att tränas – det kommer diskuteras; begrepp som inte hör till den direkta vardagen, kommer att användas. Kanske måste man också fundera på hur man beter sig om man behöver tillkalla polis…

På fritidshemmen tar vi sällan fram räkneuppgifter och uppmuntrar barnen att öva. Men de lär sig matte när de bakar, konstruerar och delar pizza. Vi plockar inte så ofta fram Ärtan, pärtan-boken och visar på hur bra det är att träna svenska. Men de lär sig att samtala, argumentera, förklara och lyssna, när de ska göra teater ihop. På samma vis lär sig barnen teknik, biologi, samhällskunskap och religion – genom att vi riggar möjligheten att halka in på de spåren. Och genom att de känner att de behöver kunskapen, just nu! Att de blir intresserade, på riktigt!

Förmågor är något som ”är i ropet”. Men det ”festliga” är att vi som utbildat oss för arbete i fritidshem, har med oss det från årtionden sedan. Intresset för fritidspedagogiken är ju inte så stort. Så folk vet ju inte riktigt vad som händer på fritidshemmet under ledning av fritidspedagoger. Det är väl mest barnpassning, antagligen. Så verkar de tänka. De som sätter ramarna. De som bestämmer att det ska vara så många barn i gruppen att fritidspedagogerna inte kommer att kunna utföra sitt uppdrag fullt ut.

Men nu har vi  i vår digitala tidsålder kommit till ett skede där jag tror att det kommer att bli en allt större kunskapsklyfta mellan fritidshemsbarn och hemmabarn, mellan barn som vistas i stora barngrupper och barn i små. Jag ska förklara hur jag tänker. Om vi börjar med skillnaden mellan fritidshemsbarn och hemmabarn. Vad gör barnen när de går hem? Väldigt hög procent spelar spel på digitala verktyg: Många stylar modeller och många spelar hockey. Några bygger, andra kollar på filmer. Rätt så ofta en ganska lång stund – för tiden flyger när man spelar! Vad gör barnet som gått till fritids? Det tränar ofta olika förmågor i många olika (med avsikt riggade) situationer. Ibland är det i skogen, ibland i slöjdsalen, ibland på programmeringskurs, ibland i idrottshallen… Och skillnaden mellan barn i stora och små grupper då? Ja, pedagogerna i en stor barngrupp kan vara väl så duktiga. Men när arbetet går ut på att organisation för att få plats, få transporten till matsalen att fungera och att pricka av listorna – då blir utrymmet till en pedagogisk verksamhet definitivt mindre. Och när (den ofta snålt tilltagna) planeringstiden ska mestadels handla om (återigen) organisatoriska frågor för att klara det stora trycket av barn, då blir det inte mycket tid över till planering av en verksamhet där barnen tränar förmågor och ”råkar” lära sig matte och argumentation som ”av en ren händelse”.

Här är det bästa fritidshemmet!

För att inte (alltid…) surfa på gnällvågen, ställde jag frågor om det bästa fritidshemmet, här på bloggen. Många gillade och delade och tänkte säkert en hel del på hur de tycker att det bästa fritidshemmet ska vara. Det var ett fåtal som ville dela med sig av dessa tankar – men de som så gjorde hade bra tankar!!2015-12-29 16.49.28

”Fritidshemmet – Skolans skyltfönster” – så beskrev Ann-Katrin finurligt fritidshemmets funktion gentemot exempelvis föräldrarna. Det är ganska träffsäkert, för det är ofta fritidshemmet som föräldrarna ser – kanske inte resten av verksamheten i lärcentret/skolan. För en rektor, i det fria skolvalets Sverige, är det förstås viktigt att skyltfönstret kan visa upp något att vara stolt över! Ett gott, inspirerande och värdefullt förmiddags/eftermiddags aktivitetsrelaterat fritidshem visar vårdnadshavarna att skolan satsar på sina elever, skriver Ann-Katrin. Men för barnen på fritidshemmet är inte skyltfönstret så viktigt – de är ju innanför glaset, så att säga. Ann-Katrin menar att fokus måste ligga på fritidshemmets viktiga roll i varje elevs rekreation, utveckling och lärande. Därför är grundskollärares och fritidslärares möjlighet att reflektera, planera och kompetensutvecklas lika viktig – och det märks kanske inte på alla arbetsplatser. C- uppsats/ Fritidshemmet – Skolans skyltfönster, en studie om fritidshemmets funktion och dess möjligheter till verksamhetsutveckling (Voss & White 2013).

Susanne menade på att lokalernas utformning handlar om verksamhetens behov kopplat till styrdokumenten. Hon efterlyste ett funktionsprogram, liknande det som många förskolor har. När jag klickade mig in på länken som Susanne skickade – Umeås funktionsprogram – blev jag så glad! Man har tänkt! Man har kartlagt vilka behov (och då menar jag vilka VERKLIGA behov) som finns i verksamheten. Allt ifrån platser för barnens behov av att dricka vatten; röra sig; skapa och vila, till hur avdelningarna ska kunna samverka; hur smakliga måltider ska serveras; hur utemiljön ska locka och hur personalen ska kunna genomföra samtal, planering och få vila.

”Bästa fritidshemmet: Miljön ska anpassas med olika rum för olika teman där elever kan röra sig fritt, och i varje rum ska finnas material som stimulerar deras intresse och behov – t ex rum för skapande, rörelse, lugn/läsning, byggrum, datarum, gymnastik mm. (—) Utemiljön ska vara inbjudande till olika spontana lekar, typ naturlekpark.” Så skrev Nadine och det låter som en härlig miljö för utveckling, lärande och rekreation.

Med de förutsättningar som eleverna verkligen behöver, kommer kvalitativ lek och lärande – vilket är nödvändigt för att vi ska bli vårt bästa jag – att få blomstra och alla kommer att tjäna på det! Alla! Barnen (förstås); våra verksamheter skola/fritidshem som får ett bättre klimat och fungerar bättre; framtidens arbetsmarknad som får ut tryggare och kompetentare arbetskraft…

Tack för era synpunkter och er feedback!!


					

Det perfekta fritidshemmet

Vill du vara med och tycka till?! Dela så att att fler pedagoger på fritidshem kan tycka!

Ett fritidshem kan vara inhyst i ett traditionellt klassrum, i en skola. Det kan också vara en egen lokal, kanske till och med ett eget hus. Det kan ha en gård att leka på eller 4736736086_745374851c_zockså har det inte det – man får gå iväg till en park. Några fritidshem har tillgång till andra lokaler – idrottshall, datasal, badhus, slöjdsalar mm och andra hInside My Classroomar många sådana resurser i de egna lokalerna.

Ja, fritidshem kan se lite olika ut. Och många har åsikter om hur fritids inte bör se ut. Men hur bör det se ut egentligen?? Hur ser de optimala lokalerna och den bästa utemiljön, ut? Vad finns det tillgång till? Inte om man får välja helt fritt – om jag hade alla pengar i hela världen – utan om man fick tänka lite fritt. Att man ficka anpassa lokalerna efter det verkliga fritidpedagogiska behovet.IMG_9423

Kommentera nedanför inlägget. Vad tycker du egentligen? Det har funnits ett antal pedagoger som stått inför utmaningen att vara med när en ny skola med fritidshemsdel, ska förverkligas – vad har de sagt/vad borde de ha sagt?! Ös på med åsikter! Kanske kan vi inspireras av ditt tips inför ommöbleringen, flytten eller nybyggnationen. Skriv en kommentar här. Det skulle vara kul att kunna sammanställa svaren och använda som ett nytt blogginlägg som kan inspirera den som vill tänka nytt!


 

 

beskuren2

 

Skapa: Uggla i månens sken

Ni vet det här med julpyssel – det kan vara bra att ha alternativ till det också! Det finns människor som av olika anledningar inte firar jul och då är det toppen om det finns fina, roliga och kreativa uppgifter också för dem.

Material:IMG_0671
Svart papper, gärna
ganska tjockt.
Vattenfärger
Limstift
Paljetter
Oljepastellkrita
Svamp
Sax
Rund schablon (som
var kan finnas i
olika storlekar)
Gör så här:
Svampa på önskad bakgrundsfärg. Färgen ochIMG_0673
svampen ska INTE vara särskilt blöt. Snarare torr!
Lägg på schablonen och svampa i månens färg.
Klipp ut en uggla.
Måla en trädgren med pastellkrita.
Limma på ugglan och limma fast paljetter på ugglan.
Skriv namn.
Du lär digIMG_0677
Att använda olika tekniker och uttryck.
Att plocka fram och ställa i ordning.
Att forma en gren och en uggla – som du vill att det ska se ut – verkligt eller
fantasifullt.
Att ha en skön stund och trevligt med
kompisarna, medan du
utvecklar din kreativa sida!

Här är uppgiften som pdf!


 

 

beskuren2

Skapa: Etiketter och bokmärken

Snart är det julpyssel eller skapande med vintertema, som gäller. Det här ”skapandet” kan användas just som det! Man kan ju faktiskt använda det i vilket tema man än önskar – fantastiskt bra med lättvarierade idéer. Det är ett plus om det jag skapar är användbart! Det gör att jag kan glädjas åt det jag gjort, flera gånger om. Ett bokmärke ser jag varje gång jag ska läsa och en etikett, till exempelvis en födelsedagspresent, kan göra mig stolt när jag överlämnar paketet och glädja också den som ser att jag lagt ner möda!

etikett

Du lär dig
Att använda nya tekniker och uttryck.
Att hitta på egna motiv, som passar för det du tänkt.
Att fundera över hur man visar något med en bild.
Att samsas runt materialet och vänta på sin tur.

Gör så här:
Rita av en mall och klipp noggrant ut den.
Gör hål med hålslag. Det kan vara klurigt att få hålet på rätt ställe. Hjälp av vuxen kan behövas.
Tejpa fast den runt om, på en platta eller bricka. Tejpa RAKT!! Tejpen ska bilda en ram.
Skissa LÖST med blyerts, ett ENKELT motiv.
Måla med vattenfärg och låt torka, fortfarande fasttejpad.
Välj ut något på bilden som du ritar i konturerna med svart, tunn tuschpenna.
Dra försiktigt av tejpen. Sätt i ett snöre om du vill.

Här hittar du en pdf-fil med steg-för-steg-bilder och med en material-lista. Delad glädje är dubbel glädje! Har du några bra tips och trix att dela?!

Pdf – Skapa: Etiketter och bokmärken

Skapa: Höstmotiv på fönstret

Material:
  • Plastfickor
  • Konturfärg för fönsterfärg
  • Fönsterfärg i blått, rött, gult, svart och vitt
  • Små flaskor med pip (ibland kommer färgen i sådana, annars köper man till)
Så här gör man:

Jag kom inte på idén till det här pysslet på egen hand. Men de andra i arbetslaget tyckte fönsterfärg passade. Och det gjorde det verkligen!

Lägg en teckning i en plastficka – förslagsvis ganska enkla motiv som barnen eller du gör i förväg. Vi valde hösttema.

Kläm, på plastfickan, ut konturfärg i teckningens konturer (yttre linjer) med hjälp av pipflaskor. Låt torka över natten. Fyll i bilderna med önskad färg med hjälp av flaskor med pip: Spruta ut lite färg och hjälp till med pipen, att fylla motivet. Med endast tre färger plus svart och vitt, måste barnen blanda fram önskade färger. Det görs genom att spruta ut lite av var färg, som ska blandas, och sedan blanda direkt på motivet. Torka över natten.

Pilla loss motivet från plastfickan och tryck fast det på fönstret. Klart!

Syfte:

Vi har arbetat med färglära i bildundervisningen och denna kunskap kunde befästas med hjälp av detta skapande. Övningen ger också möjlighet till reflektion kring höstens färgskiftningar och årets växlingar i naturen.

I baktanken fanns också ett utrymme för elevernas utveckling och lärande när det gäller samspelet – att visa andra hur man gör och att ta in kunskap från kompisar och inte vara beroende av enbart coachning från vuxna. Det visade sig bli en fullträff då aktiviteten blev mäkta populär och de vuxna inte hann med…

 

 

 

Skapa: En regnbild

pyssel1
Material:
  • Bra papper som klarar att bli vått
  • Vita oljepastellkritor
  • Vattenfärg, blockfärg, temperafärg eller liknande
  • Pensel – ganska bred
Så här gör man:

Den här aktiviteten är verkligen lätt som en plätt! Teckna regnstänk på halva ytan och vattenringar/virvlar på nedre halvan, med pastellkritan. Måla den nedre ytan med en färg och himlen (överdelen) med en annan. Låt barnen blanda fram olika grå, gråblå nyanser och se till att penseln inte är torr – använd rikligt med vatten! Färdigt!

Tips – det blir nästan alltid mycket effektfullare med en ram.

Syfte:

Jag radar upp några vinster här. Men vad man har för eget syfte med denna aktiviteten kan ju variera från grupp till grupp. Exempelvis kan det vara en metod för att skapa ett trevligt klimat, som kan ge en naturlig stund av lugna samtal. Det kan vara ett metod för att synliggöra ett fenomen(regn) i ett vädertema. Att lära sig olika uttryckssätt – denna gång flödig vattenfärg som blandas och nästan slarvigt penslas över oljepastellkritan – och olika tekniker – i denna övning kritteknik, penselteknik och en teknik där man kan se att se pastellkritan stöter ifrån sig vattnet.

I läroplanen står det att ”skapande arbete (—) är en väsentlig del av det aktiva lärandet”. ”Förmåga till skapande hör till det som eleverna sak tillägna sig.” Och mer om vad eleven ska tillägna sig: ”(eleven) kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans”. Det står mer om skapande verksamhet både i pyssel2Lgr 11 och i Allmänna råd för fritidshem. Och när det gäller övriga syften som jag radade upp som vinster ovan – då får man läsa andra kapitel i av läroplanen – om språk och kommunikation; om förståelse och medmänsklighet, relationer; om naturvetenskapliga kunskaper etc etc. Att använda sig av skapande för att både få vara kreativ och nå andra mål = estetiska lärprocesser. Forskning har visat att estetiska lärprocesser är ett av de bästa sätten att lära.

 

Här ligger texten som pdf.

 

 

Skapa: Tryck med frukt

Något av det roligaste som finns är att skapa, tycker jag. Kreativa aktiviteter på fritids är också mycket uppskattade och de är viktiga på många sätt för eleverna. Skapande aktiviteter är utvecklande och det står en hel del om den sortens lärande, i vår läroplan, Lgr 11.

Trots att jag gillar skapande har det inte funnits så mycket av den vara här på Lärande Perspektiv. Det kanske vi kan ändra på!? Jag gör ett försök med början idag.

Fallfrukter i trädgården och en överbliven apelsin från skolköket – mer behövs nästan inte för att skapa fina tryck.

pyssel4Material:
  • Frukter och/eller grönsaker
  • Skärbräda och kniv
  • Små papper, lagom för ett eller två tryck
  • Flytande färg
  • Palett
  • Spatlar
Gör så här:

Dela, med rakt snitt, frukten på mitten. Pensla på färg med spatel, inte för rikligt. Lägg gärna på i olika fält (rött upptill och grön på höger, gul på vänster, t ex) för då blandar sig färgen snyggt när man trycker. Jag valde att använda limspatel istället för pensel – penslar är ömtåliga och ligger de med färg i en stund blir de förstörda. Jag hällde upp röd, gul och grön. Vi har pratat om färgblandningar, så barnen blandade fram orange också – det ville de ju ha. När det är lagom med färg på frukten – tryck den en stund mot ett papper. Torka (eller skölj och torka) frukten med papper innan nästa person ska trycka.

Tips:

Gör ett par testtryck först – då ser du hur mycket färg som ska penslas på. Barnen kanske också behöver testa lite först!

Syfte:
Vad har du för syfte med denna aktivitet? Kanske har ni hösttema; hälsotema eller naturkunskapsintresserade barn. Eller så är ni ute efter samvaron vid bordet!? Då hittar du syftesformuleringar i Lgr 11 i olika kapitel beroende på inriktning, förstås. Om det är skapandet i sig som är syftet kan man till exempel läsa det här i Lgr 11:
”I skolarbetet (och vi fritidspedagoger suckar djupt och undrar varför det står skola när det också riktar sig till fritids, men vi får bita ihop…) ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.”
Bilden nedan är missvisande – barnen använde flera färger på samma frukt och det blev mycket snyggare än den här. Jag hade bara en gammal bild, dock.
pyssel3