”En fritidspedagog/ett fritidshem är inte ett stöd åt skolan utan ett stöd åt barnet/eleven”

Hej!

Jag lägger ut ett ”gammalt” inlägg igen. Jag kände att det var dags. Jag känner att det alltid (tyvärr) är aktuellt. Och jag tycker att det inte nog kan påpekas – jämlikhet mellan fritidshem och skola måste uppnås. Förstås är jag ett stöd för barnen att nå skolans mål. Men genom att lägga allt fokus på skolan, har de som fördelar pengarna, gjort att jag inte längre i samma utsträckning kan uppnå fritidshemmets mål. Är inte det lika viktig? Vet du vilka oerhört viktiga mål vi strävar mot med vår verksamhet? Du vill inte att dagens barn ska gå ur skolan utan den kunskapen! Du vill inte att de kan sin matte men tappat sin kreativitet. Bara som exempel…

September 2014:

Oj, vad mycket irritation jag möter hos fritidspedagoger när det gäller deras arbete i samverkan med skolan. Ibland med rätta! Jag vill ge exempel:

Från att ha känt sig – och varit! – kompetent att ta ansvar för fritidshemsverksamhet där barnet utvecklade förmågor och kunskaper, på fristående enheter, där föräldrarna lämnade occitath hämtade barnen i trygga grupper till pedagoger med god ”status” då det var tydligt att barnen utvecklades och mådde  bra – till att agera mindervärdig hjälpfröken där läraren ska bestämma vad som är rätt sätt, rätt fokus och alltid har ledningen som stöd, medan fritidspedagogen anpassat sig, varit flexibel och fått lägga mer och mer tid på skolan medan fritidshemmet fått stå tillbaka. Och i lokaler som inte främjat lek och utveckling, så som professionen föreskriver, utan ger stökiga, oroliga barngrupper som dessutom ökat över all rimlighet och fått pedagogen att framstå som opedagogisk då verksamheten bytt skepnad till förvaring. Det har gett sjunkande status och föräldrar som är kritiska mot pedagogerna istället för mot de kommunala politiker som gett det omöjliga uppdraget.

Hur skulle den förändringen kunna ske utan friktion och irritation? Ett nedköp för barn och pedagoger på fritidshemmen, men extra resurser för skolan. Få kommunala politiker har sett vad som hänt. Ointresse? Det är ju bara barn?! Och ett kvinnodominerat yrke?! Och det är ju inte skola – och är det inte skola kan man ju inte lära något?! Eller nå andra kvaliteter som gynnar personen och i förlängningen samhället?

Fritidshemmet och fritidspedagogen har ätits upp av skolan. Men det finns hopp – personer på skolinspektionen som uttalar:

”En fritidspedagog/fritidshem är inte ett stöd åt skolan utan ett stöd åt barnet/eleven.”

Ett så viktigt budskap! Uttalat av en skolinspektör i Karlstad inför rektorerna och en del politiker. Men det budskapet har inte lyckats nå ut till kommuner, skolchefer och skolledare. Och inte till lärare. Och politiker. Knappt ens till fritidspedagoger som tycks vända sig ut och in på vissa skolor, för att skoldagen ska flyta smärtfritt och för att det ska bli lugnt i klassen, snarare än utöva sin verkliga profession, fritidspedagogik, med barn som behöver olika sätt att ta in kunskap. Och sedan bedriver fritidshemsverksamhet i totalt olugn.

Annonser

”En fritidspedagog/ett fritidshem är inte ett stöd åt skolan utan ett stöd åt barnet/eleven”

Oj, vad mycket irritation jag möter hos fritidspedagoger när det gäller deras arbete i samverkan med skolan. Ibland med rätta! Jag vill ge exempel:

Från att ha känt sig – och varit! – kompetent att ta ansvar för fritidshemsverksamhet där barnet utvecklade förmågor och kunskaper, på fristående enheter, där föräldrarna lämnade occitath hämtade barnen i trygga grupper till pedagoger med god ”status” då det var tydligt att barnen utvecklades och mådde  bra – till att agera mindervärdig hjälpfröken där läraren ska bestämma vad som är rätt sätt, rätt fokus och alltid har ledningen som stöd, medan fritidspedagogen anpassat sig, varit flexibel och fått lägga mer och mer tid på skolan medan fritidshemmet fått stå tillbaka. Och i lokaler som inte främjat lek och utveckling, så som professionen föreskriver, utan ger stökiga, oroliga barngrupper som dessutom ökat över all rimlighet och fått pedagogen att framstå som opedagogisk då verksamheten bytt skepnad till förvaring. Det har gett sjunkande status och föräldrar som är kritiska mot pedagogerna istället för mot de kommunala politiker som gett det omöjliga uppdraget.

Hur skulle den förändringen kunna ske utan friktion och irritation? Ett nedköp för barn och pedagoger på fritidshemmen, men extra resurser för skolan. Få kommunala politiker har sett vad som hänt. Ointresse? Det är ju bara barn?! Och ett kvinnodominerat yrke?! Och det är ju inte skola – och är det inte skola kan man ju inte lära något?! Eller nå andra kvaliteter som gynnar personen och i förlängningen samhället?

Fritidshemmet och fritidspedagogen har ätits upp av skolan. Men det finns hopp – personer på skolinspektionen som uttalar:

”En fritidspedagog/fritidshem är inte ett stöd åt skolan utan ett stöd åt barnet/eleven.”

Ett så viktigt budskap! Uttalat av en skolinspektör i Karlstad inför rektorerna och en del politiker. Men det budskapet har inte lyckats nå ut till kommuner, skolchefer och skolledare. Och inte till lärare. Och politiker. Knappt ens till fritidspedagoger som tycks vända sig ut och in på vissa skolor, för att skoldagen ska flyta smärtfritt och för att det ska bli lugnt i klassen, snarare än utöva sin verkliga profession, fritidspedagogik, med barn som behöver olika sätt att ta in kunskap. Och sedan bedriver fritidshemsverksamhet i totalt olugn.

Just nu har du chansen!

20 timmar i utvecklande och kreativ miljö, varje vecka!!

Föreställ dig att du från och med nu kommer att tillbringa i genomsnitt 20 timmar i veckan på en bestämd plats/i en bestämd aktivitet. Det blir ungefär 80 timmar i månaden. Och på ett helt år kommer du ägna 880 timmar på denna plats/aktivitet, om man räknar bort en semestermånad.

Vad skulle du välja? Man kan tänka sig att någon väljer att fortbilda sig – fördjupa kunskaperna inom ett område man är intresserad av. 880 timmar fortbildning är inte fy skam! Eller någon form av självförverkligande: Skapande; friluftsliv eller sport, kanske?! Vila, om man har det stressigt för övrigt, skulle också kunna sitta fint. Allra bäst kanske en kombination vore!

Tänk dig 20 timmar varje vecka, vigt till fortbildning, friskvård och vila! Vad skulle det göra för dig som person? 880 timmar om året!!

Om dina 20 timmar innebar att du placerades med 50 andra personer, i en lokal anpassad för endast en sorts aktivitet (arbete vid skrivbord), trots att ni är 50 olika individer, med många olika aspekter på fortbildning; självförverkligande och rekreation – skulle kanske känslan vara något annorlunda? 880 timmar om året där du inte själv kan ta beslut om du ska sporta eller läsa; utveckla dig eller skapa. Planeringen du följer handlar om logistik istället för behov. Du kan inte välja att vila överhuvudtaget, eftersom det inte är ett alternativ i en grupp om 50 och i en lokal med endast bord och stolar.

Vad skulle dessa 20 timmar göra för dig som person?? 880 timmar om året?

Finns det ett intresse, i ett mänskligt perspektiv och i ett nationalekonomiskt perspektiv, att människor använder sina 20 timmar på ett kreativt vis i stället för att befinna sig i stress?!

Fritidshemmen skulle kunna se ut just som den där första, härliga beskrivningen! Men resursfördelarna har bestämt sig för att det ska se ut som den där andra, hemska beskrivningen. Det har man gjort genom att inte sätta press på ansvariga; att inte öronmärka pengar till satsningar och genom att inte framhäva fritidshemmet som en viktig plats för uppväxande människor. Ingen satsning har heller gjorts på att öka andelen utbildade i verksamheten – personer som har goda kunskaper om barns utveckling och lärande. Nej, utbildningen har istället förkortats och på flera håll dragits in. Detta trots allt fler obehöriga i yrket.

Detta tränar och utvecklar fritidshemsverksamhet som bygger på god pedagogik och med grund i styrdokumenten:

Självständighet; trygghet; kommunikativ/verbal förmåga – formulera, förhandla, diskutera; demokrati; entreprenöriellt och utforskande lärande; förmågan att pröva och ompröva; att ta initiativ; samarbetsförmåga; fysisk förmåga; empatisk förmåga… Jag stoppar där, inte för att det är slut, utan för att det blir för långrandigt.

Formulera gärna vad en fritidshemsverksamhet som bygger på logistik, framför pedagogik, utvecklar och förmår. Vad en verksamhet där stress är en alltid närvarande del och där ledare utan pedagogisk kunskap passar barn, kan åstadkomma för 50 inskrivna barn i ett klassrum.

Våra folkvalda måste få veta detta!

Vi måste få veta vilka av våra folkvalda som vill veta detta.

Och vilka som gör något.

Någon mer!

Ni har tänkt på att det är valår i år, va?!

Och på att det är vi själva som väljer vägen för våra barn och unga?!

Och tänk att 20 timmar i veckan är lågt räknat på fritidshemsvistelse.

Och att våra barn tveklöst är det mest värdefulla vi har.

Kanske vore det smart att dela detta… Eller!?

 

Shaken, not styrd ;-)

Citerar:

Fritids borde komplettera genom att vara allt skolan inte är.

Andréas Nyberg

Citatet grundar sig i texten om utbildningens ( i fritidshemmet) syfte från skollagen:

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Skollagen kap 14

Men vi kan se att lagtextens tal om komplettering, drar allt mer åt kompensering istället. Dvs, det anses bra om fritidshemmet fyller på ännu mer av den vara som skolan redan erbjude20140412-225725.jpgr. Jag bloggade om det igår Pedagogiska komplement och jag vidhåller – Barnen har rätt till sin egen fritid – inte styrd, inte detaljstyrd – endast barnet vet vad det vill utveckla för intressen.

Därför är Andréas citat ovan, så träffsäkert – och barnet ska inte ha skola från morgon till kväll – det har rätt till sin fritid!

Saxat

JAG vet varför politikerna inte för fram fritids på agendan – det skulle bli DYRT! Men DU vet också att om vi hjälps åt att sprida information om hur situationen ser ut – så kommer politikerna att tvingas att agera. DELA DELA DELA!!!

Detta är saxat ur en tidning, av en fritidspedagog, som tyvärr kände igen situationen som beskrivs.

Många av de över 400 000 barn som har fritidshemsplats, spenderar sin sk fritid under dessa förhållanden. Hur har du det, ”Kalle”?

976822_10202773853481660_3907247290294882871_o

2014-04-17 17.31.35

Gör det!!

Hur kan Skollagens text om fritidshemmet, uppfyllas med 4 minuter per elev??

”2 § (—) Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.”

Skollagen kap 14

När politiken vänder Skolinspektionen ryggen

Jag vill prata om Skolinspektionens tolkning av det viktig uppdrag som fritidshemmet innehar – här är länken till Skolinspektionen. Jag plockar en av dessa bitar som är relevant för den politiska agendan. Som gör det relevant att ifrågasätta om vissa (rätt många…) partier vill gå emot Skolinspektionen. Om de vill agera tvärtemot Skolinspektionen – och på vilka vetenskapliga grunder. Jag plockar ut läxläsningen, som både det ena och det andra partiet förslagit ska pågå på fritidshemmet.

Skolinspektionen om fritidshemmets uppdrag:

”I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.”

”Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand.”

”Även annat innehåll som har anknytning till skolämnen bör behandlas, men i praktiska och vardagliga sammanhang. Det kan gälla områden som till exempel teknik, naturvetenskap, miljö, språk och kommunikation.”

Hur tänker du att fritidshemmet ska se ut för barnet? Ska skolan fortsätta även efter att den obligatoriska skoldagen är slut? Ska de som suttit stilla stora delar av dagen, fortsätta att sitta? Ska barnen fortsätta att lära matte genom att göra läxor?

Eller ska fritidspedagogerna professionellt ta hand om fritidshemmet? Ska barnen få lära genom praktisk handling – läsa recept, mäta mjöl, beräkna tid – eller fortsätta skriva tal i boken? Ska de få utvecklas som medborgare genom att leka och utvecklas under demokratiska former, eller ska det vara läxläsning på fritidsschemat?

Hur stoppar vi de stora massorna från att bli skoltrötta allt tidigare? Genom att ge mer av samma? Mer skola, oftare? Eller genom att barnen får en varierad dag och tillgång till andra kvalitéer? Som kultur, gemenskap och glädje?

läxläsning mindre

Vad är kvalitet?

Köper jag kläder, handlar kvalitet om hållbart material vid användning och tvätt. Om vi talar om matvaror, är det smaklighet och bra egenskaper vid tillagning etc. Elprylar av god kvalitet ska hålla länge och exempelvis ha ”bra ljud” eller ha många användbara finesser. Tid, kan vi nämna i sammanhanget – kvalitetstid: Då menar vi ofta engagemang, närvaro och möjlighet att ägna sig åt något/någon utan stress. I flera av nämnda sammanhang tänker vi också ekologi/gott miljötänk och arbets-/levnadsförhållanden för människorna och ev djuren i produktionen.

Kan vi göra en jämförelse mellan ovanstående beskrivna produkter; tid och faktorer, och verksamheten på ett fritidshem? Hållbart: Näst intill grundläggande! Att ge barnen en hållbar grund att stå på. Att det de får med sig är värderingar och verktyg som gör dem rustade för livet. Smaklighet och bra egenskaper: Verksamheten ska givetvis vara trivsam, erbjuda riktig, stimulerande fritidsverksamhet – det  man kan  önska av sin fritid; kultur, sport, friluftsliv, skapande osv. Användbarhet: Att kunna tillgodogöra sig kunskaper och förmågor som man verkligen har nytta av. Engagemang, närvaro (inte bara kroppslig) och stressfritt: Denna aspekt på kvalitet kan vi knycka rätt av. Likaså kan vi ta gott miljötänk och goda arbets- /levnadsförhållanden. Faktiskt finns ganska många gemensamma nämnare på kvalitet i olika sammanhang. Man ska vilja vara på fritidshemmet!

Hur får vi god kvalitet? Att verksamheten är utformad och drivs utefter Lgr11 (läroplanen) och Skollagen. Gör den inte det är verksamheten inte okej. Följande citat från Lokaltidningen Stenungsund nyligen, är ett av många exempel på kvalitetsavkall:

Det blir allt fler elever på fritids visar en rapport från Skolverket. Även om det inte är riktigt lika illa i STO-regionen, så har personalen svårt att få tid till pedagogiken. I vissa grupper kan två personal ansvara för 36 barn och då blir det mest tillsyn. 

Börjar man tveka om man kan uppfylla uppdraget på grund av olika omständigheter, ringer alla varningsklockor, för barnen i verksamheten har rätt till en fullgod verksamhet. Då måste något göras! För att kunna värdera fritidshemmets verksamhet måste löpande kvalitetsarbete fortgå. På ett fritidshem med snålt med gemensam planeringstid, har rektor ett stort ansvar att frigöra tid för detta arbete. Tid för kvalitetsarbete är mycket viktigt. Läroplanens mål och riktlinjer tolkas gemensamt och hålls ständigt aktuella – de måste vara det raster vi ser verksamheten genom:

Det är den garanti vi ska kunna ge barn och föräldrar; att vi har en likvärdig omsorg och utbildning med ett genomtänkt och viktigt innehåll.

Ps. Jag är inte partipolitisk. Däremot plockar jag gärna fram exempel på partiernas politik. Här är ett inlägg i debatten som understryker det viktiga i att inte bara tänka kursplan, utan att se människan! Expressen Debatt

Pressmeddelande!!

Pressmeddelande från Skolverket igår:

”Elevgrupperna i fritidshemmen fortsätter att bli allt större och idag går det i genomsnitt mer än 40 elever i en grupp. Det är en ökning med mer än en elev per grupp sedan förra året och över tio elever sedan 2003, visar ny statistik från Skolverket.”

Alla som arbetar med barns och ungdomars utbildning vet att oro för rasten kan förstöra inlärningen. Hela lektioner kan gå till spillo om eleven inte mår bra. Det är inte längre någon som tvivlar på att allt hänger ihop; sociala relationer; utveckling; lärande; kommunikation; trivsel etc.

Så. Varför har fritidshemmen bortprioriterats? Varför har inte våra politiker sett sambandet? Kan sjunkande resultat ha en orsak i allt sämre psykisk hälsa hos barn och ungdomar? Om oro för rasten förstör inlärningen – vad skapar då oron för resterande del av dagen? För fritidshemsvistelsen? Tillsammans med 6o barn och tre, i bästa fall utbildade, pedagoger?

Carina Hall, undervisningsråd på Skolverket:

–  Det är oroande utveckling. Fritidshemmen har i uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande och det kan urholkas när grupperna blir för stora. Risken är att det går ut över elevernas kunskapsutveckling.

– Ett bra fritidshem kan göra stor skillnad, i synnerhet för elever med behov av extra stöd, säger Carina Hall.

Det är inte fritidspedagogernas problem att det är en otillfredsställande situation på landets fritidshem. Det är ett stort samhällsproblem som fackförbund, politiker och skolledare måste reda i. De som har möjligheten!

lära copyright