Atelierista

Jag läser en kurs igen. Som vanligt! Och jag inspireras av min atelieristautbildning och försöker hitta sätt att jobba med det tänket trots snäva ramar i skolans värld av betyg och obligatoriskt innehåll.

Det är ju liiite lättare när man kan följa barnets nyfikenhet isf nästa uppnåendemål. Det är bättre förutsättningar i förskolan. Nu letar jag efter sådana konton (svenska bildsalar med stark Reggio-inspiration) på Instagram. Eftersom litteraturen är inriktad på förskolan. Hjälp?! Vet du något aktivt konto?

Igår fick iaf eleverna i åk 1 undersöka fenomenet ”träd” och rita dem utan att låsa sig på hur de ”tror” att träd ser ut.

I tisdags lät jag åk 5 teckna träd utan att peppa dem innan. Det blev ca 20 pinnar toppade med en cirkel på toppen. Sen fick de en aha-upplevelse när vi kikade på konstnärers träd. Sen fick de teckna igen. Bra väckarklocka.

Men ettornas träd blev snäppet vassare!

Skärmtiiiiid!

Jag jobbar på ett fritids med tillgång till digitala verktyg. Och det betyder INTE att eleverna hänger över en skärm hela tiden. De flesta använder inte sin iPad varje dag. Inte heller varje vecka.

Bra!? Ja, om man är orolig för ”skärmtid” som skenar. Vi är inte så oroliga. Vi har koll. Vi märker om någon ber om sin iPad väldigt ofta och vill sitta väldigt länge. Då kan man fundera på varför och om det är ett problem.

Varje elev får i år tre kurstillfällen med Kul och strul, som är för alla. Utöver det erbjuder vi då och då andra digitala aktiviteter. Och eleverna har egna idéer. I princip allt digitalt innefattar kunskapssökande eller estetiska uttryck.

Med digitala verktyg har vi jobbat mot det centrala innehållet i kap 4, Lgr 11:

Språk och kommunikation

  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.

Natur och samhälle

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Vi har också arbetat mot målen i kapitel ett och två:

Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Vi har prickat in många andra mål också, i detta arbete. Men genom våra val av aktiviteter, appar och genom vårt förhållningssätt; ser vi att vi bidrar att utveckla elevernas digitala kompetens på ett positivt sätt. Och skärmtiden är inte ett problem.

Vill du veta mer! Klicka här!

Kompetensutveckling för pedagogerna i fritidshemmet – MIK

Välkommen att höra av dig med dina önskemål!

_________________________________________________________________________________

Dela gärna om du vet någon som behöver det!!

Kontakt genom formulär (eller maila direkt larandeperspektiv@outlook.com):

Sagt om besöket:

”Tycker kursen var bra upplagd och väldigt pedagogisk. Bra presentation och tydlighet. Bra att det var riktat direkt till fritids, annars är det ofta bara riktat till skolan.”

”Mycket bra och konkret. Du får mig att känna sug och tro på att det här klarar jag. Hoppas på att få en uppföljning med dig hur man jobbar sig fram mer avancerat.”

”Tack för en fin förmiddag med många tips. Många tankar som väckts. Ska bli spännande att starta upp. Bra struktur och tempo hos dig. Önskan: En återträff vore intressant i vår då vi startat upp och har nya behov. Önskar även att fler fritidshem får ta del av din kunskap i vår kommun 🙂 ”

#kompetensutveckling #fortbildning #utbildning #kurs #fritidspedagog #lärare #fritidshem #fritids #ikt #mik

Språkträning på fritids??!?

Jag tänker tillbaka på den där dagen när vi började låta eleverna ta över dokumentationen. Vilken fullträff! Måste ta upp det där igen, ju!

De lägger ipaden på bordet och tittar på dagens ögonblick, fångade på film och foton. Ur ett barns perspektiv finns dagen dokumenterad:

Leo som håller upp en traktor i plusplus. Linnéa som hoppar från gungan. Samlingen och fröken Hannes som spelar och sjunger. Melodin som glad och munter strömmar ur ipaden.

Då sätter de ord på det de ser och det de gjort. De tränar att samtala. De lyssnar in och väntar på sin tur.

Någon förstår plötsligt innebörden i ett ord. En annan uttalar för första gången en lite mer komplicerad mening. Alla ökar sitt ordförråd. De tränar att kommunicera. Språkträning.

Eller helt enkelt fritids. Där man lär, utvecklas, ”fejlar och levlar”. Vardag med pedagoger som regisserat och elever som tolkat.

#älskafritids

7 år och van att googla

En KUL & STRUL- kurs tar 1-1,5 timmar per pass och bygger upp elevernas kunskap om det roliga (KUL) och svåra (STRUL) med digitala verktyg och internet.

Idag hade vi detta innehåll:

Vi använder oss av Instagram för att informera föräldrarna om hur vi arbetar. Så här såg dagens ”bild” ut. Till den låg följande bildtext:

”På nätet hänger redan barnen – vi ser att många är vana internetanvändare. Att utveckla kritiskt tänkande och säkerhetsmedvetenhet är viktigt. Men också att hitta roliga OCH utvecklande aktiviteter som alternativ till passiv konsumtion!”

Att ta med föräldrarna är bra. När de känner till vad vi jobbar med, kan det ge dem stöd hemma, ge viktiga samtalsämnen till stunden runt matbordet och det leder till delaktighet och en känsla av meningsfullhet från båda elevens och förälderns sida.

Tror du att du är källkritisk?

Vi behöver träna! Trots att vi tror oss om att vara källkritiska är vi ofta inte hälften så kritiska som vi borde vara. Kanske säger vi till de unga att de måste tänka kritiskt när det gäller mötet med så kallad fakta i media. Det är till och med möjligt att vi lär dem de där viktiga frågorna man bör ställa: Vem? Vad? Varför? När? Hur? – för att tänka igenom syftet och personen bakom en sida på nätet, till exempel.

Dock glömmer vi ofta de algoritmer som gör att just du får en sorts träffar när du söker på nätet, medan jag får en annan. Vi lever ju i små bubblor där vi får mer av det vi vill ha och missar det vi inte vet om att vi bör se. En träffsäker mini-mini-film (1 min, tyvärr lite reklam först) på det ser vi på Metro, från i onsdags ”Om internets algoritmer funnits i verkligheten hade det kunnat se ut så här” (öppnas i ny flik):

Det finns helt andra parametrar som gör oss omedvetna om hur vi ser på världen omkring oss. Vi tar in så otroligt mycket ”fakta” var dag som gör att vi får en skev bild av världen och tror oss veta saker. Om vi tror att vi vet saker – ”Det här vet jag!” – är vi inte källkritiska och blir därmed ytterligare inbäddade i den där bubblan som är lilla jag i mitt villaområde. Eller lilla du i din storstad. Eller vad det nu kan vara.

Har du en känsla av att världen blir sämre och sämre? Att världen är uppdelade i fattiga och rika? Att världsbefolkningen ökar lavinartat? Är du säker? Tänk om det inte stämmer! Vad är det som gör att vi väljer att se ett youtube-klipp eller följa en rafflande rubrik istället för att läsa en bok eller mer tillförlitlig källa? Har vi människor möjligen en längtan efter dramatik?? I jubileumsavsnittet – avsnitt 100 – av Annas och Philips lärarpodcast kan du lyssna på en intressant dialog om källkritik och om ”arvet efter Hans Rosling”.

Lyssna på fler avsnitt när du ändå är i farten! En grym pod!!

Jag fick en råttsvans i pizzan – förstahandskälla!

I måndags var det KÄLLKRITIKENS DAG. Det kanske det inte var så många som uppmärksammade. Men i somras fick fritidshemmen ett tydligare uppdrag kring den digitala världen, med hjälp av en ny del i Lgr 11 och därför kanske vi borde ge källkritiken fler dagar med uppmärksamhet. Ganska många rent av.

När jag berättar om att jag fått en råttsvans i min pizza är jag en förstahandskälla. Om jag berättar om en kompis som fått en råttsvans i pizzan är jag en andrahandskälla. Jag måste alltså inte vara ute på nätet för att vara källkritisk. Men på internet finns många tillfällen jag kan bli lurad och jag behöver träna på källkritiskt tänkande – att alltid ha det källkritiska tänket i ryggmärgen.

Vet du hur du ska arbeta källkritiskt på din avdelning? Det kanske inte är det enklaste att ta tag i – men det är ett av de viktigast utskolningsämnena att bearbeta. Det är nog lättare att gå vilse på nätet, idag, än att gå vilse i närmiljön – vilket ju är vanligare att vi jobbar mot. Jag vill tipsa om två filmserier från UR som hjälper dig att ta upp ämnet:

För åk f-3

För åk 4-6

Pigg av kritik

Igår arbetade årskurs tre med feedback på varandras arbeten, på bildlektionen. Vi hade först tittat på Austin´s Butterfly (se nedan) och imponerats av utvecklingen i Austins(grade 1) bildarbete och av fin och positiv feedback/kritik som hjälpt honom med den progressionen. Sedan fick eleverna sätta fingret på hur kritik kan och bör ges, så att det inte sårar utan lyfter. Påföljande arbete med avbildande skisser och känsligt överlämnad feedback, var en fröjd att se. Lektionen hade namnet ”Att teckna och att inte ge sig” för att det också handlade om att kunna orka förbättra en bild tills man känner sig nöjd. Den uthålligheten är ofta lite underutvecklad hos en del av eleverna, idag.

Kritik, som framförs känsligt, är en energiboost tycker jag. Man får syn på det man själv önskat få syn på men inte lyckats med: Din teckning är bra! Jag tror den kan bli ännu bättre om du målar färgerna starkare. Till skillnad från kritik som överlämnas utan tanke på hur det tas emot, eller som enbart visar på det negativa utan att peka på hur det kan bli positivt: Din teckning är färglös.

Arbetet med språk och kommunikation på fritidshemmet gynnas av den sortens diskussioner. Elever blir ledsna över kommentarer som inte alls var illa menade. Om man lyfter diskussionen istället för att släta över händelsen, kan både kritiker och mottagare lära sig något.

Själv blev jag granskad och, i mina ögon kritiserad, på nätet här om dagen. Då handlade det om att jag fick känslan av att behöva försvara skolvärldens digitalisering. Säkert var det inte menat så. Att ta till sig och lyssna, även på vass kritik, kan man lära sig. Jag piggnade till av kritiken och tänkte än en gång över mitt eget arbete med MIK (medie- och informationskunskap). Eftersom jag arbetat så länge på det området, har jag omvärderat och utvecklat mitt arbete flera gånger om under tiden. Idag lägger jag ett större fokus på att undervisa elever om den nätverklighet de möter. Efter kritiken tittade jag på hur jag arbetat de senaste veckorna på min egen arbetsplats. Jag fick syn på att jag arbetat tre veckor i rad med källkritik för små barn; med läs- och skrivträning och med kreativt skapande med hjälp av digitala verktyg. Det kändes bra. Eleverna som deltagit har också arbetat kreativt utan digitala verktyg – det ena utesluter givetvis inte det andra. Jag kan inte svara för hur bra/dåligt det är att svenska staten och svenska skolor har lagt mångmiljonbelopp på digitala läromedel och utredningar om digitalt arbete i skolan, men jag vet att jag på min egen arbetsplats jobbar hårt för att förbereda eleverna för den nätverklighet de fötts in i och som de oundvikligen möter och kommer att möta. Och jag vet att jag ytterligare kan förbättra mitt arbete. Det får jag jobba på.


<p><a href=”https://vimeo.com/38247060″>Austin’s Butterfly: Building Excellence in Student Work</a> from <a href=”https://vimeo.com/elschools”>EL Education</a> on <a href=”https://vimeo.com”>Vimeo</a&gt;.</p>

Gamification – spelifierat lärande – och min app på ett papper…

Rubrikens ord – häftiga att slänga sig med, va?! – är inte helt lätta att förstå. Det är lätt att tro att det enbart handlar om att spela eller använda digitala verktyg i skolan. Jag har letat runt på nätet och förstått att det egentligen handlar mer om drivkraften som spelandet i den digitala världen innehar. Att det handlar om de mekanismer som gör att du kämpar och sliter för att levla. Dessa drivande mekanismer är mycket intressanta. Jag använder dem på mig själv privat. För att motivera mig till fysisk aktivitet använder jag mig av Runkeeper; Pokemon GO; Turfgame; ICA-klassikern samt dessutom Podcaster. En av apparna har jag till att kolla hur det går för mig – min progression – det sporrar att jobba för att undvika veckor av inaktivitet. Två av apparna är spel där jag levlar genom fysisk aktivitet. Ica-Klassikern är en online-aktivitet där jag, tillsammans med andra, arbetar mot uppsatta mål – 30 kilometer löpning, 90 kilometer skidåkning, 300 kilometer cykling och 3 kilometer simning. För ytterligare motivation har jag ständigt poddar med kul, lärorikt och underhållande innehåll, i öronen när jag rör mig (dock inte när jag simmar…). Dessutom Geocachar jag.

turf

https://flic.kr/p/ycWr5j Cred till Fredrik Larsson för bilden!

Med facit i hand kan jag se att digitala verktyg och media har fått mig aktiv. Små belöningssystem , morötter, har motiverat en annars motvillig motionär. Jag har trotsat regn, blåst, mörker och ishalka för att nå mina mål. Jag vet ju att vi är fler som sporras av sådant här.

Därför har jag i mitt huvud just skapat en app som skulle kunna tillämpas på alla ämnen och aktiviteter. I brist på kunskap och kapital hamnar den kanske på papper istället – en spelifierad stencil. 😀 För just nu tänker jag ut hur det skulle kunna se ut i undervisningen. Har du testat? Har du tips? Hur kan man – kanske helt analogt – sporra elever till goda resultat när det gäller rörelse; personlig utveckling; matematik eller något helt annat, med samma mekanismer som i ett digitalt spel?

En blogg som en gammal pärm

Jag vill börja med att tacka!

När jag träffar folk – när jag leder kurser/föreläser eller möter nya människor genom arbetet som pedagog – får jag ibland skön feedback. Det är fantastiskt! Vilken energi det ger! Under tider av mindre produktivitet (som den senaste tiden) kan jag lapa i mig minnet av de ord du sa när du hälsade ”Jag läser allt du skriver!” eller ni i det lilla gänget som kom fram och log med orden ”Du har inspirerat oss!” Jag skriver visserligen mycket p g a egoistiska skäl – jag reder i mina egna tankar; ser vad jag lär och får syn på nytt. Men jag vet ju att dessa tankar också kan vara till nytta för andra.

Hur ofta måste man uppdatera en blogg? Inte så ofta, om det är stiltje, enligt mig. En blogg är förstås härlig om den är levande och rykande färsk. Men en blogg kan ocks20140602-165405-60845396.jpgå ha de där fantastiska kvaliteterna som en gammal pärm eller en välanvänd bok kan ha – ett ställe att återkomma till för att återupptäcka idéer man glömt. Så hoppas jag att Lärande Perspektiv har varit när mitt bloggande varit på sparlåga. Jag har själv gått tillbaka ibland under tiden. Ibland finns inte den där skrivklådan där. Det kan bero på att livet är hektiskt; sorgligt; jublande festligt och en massa andra saker.

Min skrivklåda kan vara på väg tillbaka – vem vet, jag skriver ju nu igen – och mycket rör sig just nu i min pedagoghjärna. I hjärnan just nu:

  • Spelifierat lärande – det är ju lite av det jag håller på med i min vardag hemma – kan jag använda det som pedagog?
  • Kreativa miljöer för lek och lärande – hur skapar jag det?
  • Källkritik för sexåringar och källkritik för de ”stora” som gränslöst varit ute på nätet i flera år – hur gör man?
  • Vad var det för quiz jag hörde om som var ÄNNU roligare än Kahoot?! Måste kolla upp!

Vad rör sig i din pedagoghjärna nu?


 

fritidsped tshirtOm du vill Vår skola herrkika på roliga, sköna och trevliga kläder/accessoarer kan du kika in på Shoppen – Välkommen!

Klicka här!