Gamification – spelifierat lärande – och min app på ett papper…

Rubrikens ord – häftiga att slänga sig med, va?! – är inte helt lätta att förstå. Det är lätt att tro att det enbart handlar om att spela eller använda digitala verktyg i skolan. Jag har letat runt på nätet och förstått att det egentligen handlar mer om drivkraften som spelandet i den digitala världen innehar. Att det handlar om de mekanismer som gör att du kämpar och sliter för att levla. Dessa drivande mekanismer är mycket intressanta. Jag använder dem på mig själv privat. För att motivera mig till fysisk aktivitet använder jag mig av Runkeeper; Pokemon GO; Turfgame; ICA-klassikern samt dessutom Podcaster. En av apparna har jag till att kolla hur det går för mig – min progression – det sporrar att jobba för att undvika veckor av inaktivitet. Två av apparna är spel där jag levlar genom fysisk aktivitet. Ica-Klassikern är en online-aktivitet där jag, tillsammans med andra, arbetar mot uppsatta mål – 30 kilometer löpning, 90 kilometer skidåkning, 300 kilometer cykling och 3 kilometer simning. För ytterligare motivation har jag ständigt poddar med kul, lärorikt och underhållande innehåll, i öronen när jag rör mig (dock inte när jag simmar…). Dessutom Geocachar jag.

turf

https://flic.kr/p/ycWr5j Cred till Fredrik Larsson för bilden!

Med facit i hand kan jag se att digitala verktyg och media har fått mig aktiv. Små belöningssystem , morötter, har motiverat en annars motvillig motionär. Jag har trotsat regn, blåst, mörker och ishalka för att nå mina mål. Jag vet ju att vi är fler som sporras av sådant här.

Därför har jag i mitt huvud just skapat en app som skulle kunna tillämpas på alla ämnen och aktiviteter. I brist på kunskap och kapital hamnar den kanske på papper istället – en spelifierad stencil. 😀 För just nu tänker jag ut hur det skulle kunna se ut i undervisningen. Har du testat? Har du tips? Hur kan man – kanske helt analogt – sporra elever till goda resultat när det gäller rörelse; personlig utveckling; matematik eller något helt annat, med samma mekanismer som i ett digitalt spel?

Snygga och användbara QR-koder

Jag har skrivit om QR-koder tidigare, och jag har sedan dess arbetat med det lite på fritids och alldeles nyss lärt mig hur man kan göra QR-kod ännu roligare. Att göra någon sugen på att scanna en kod – hur gör man det? Kanske kan QR-koden se lite kul ut!? Sist i inlägget visar jag hur otroligt användbar QR-kod kan vara i pedagogisk verksamhet. Testa!

Här har du ett par kul hemsidor att göra snygg kod på:

qr-till-qrsida1

Scanna koden här intill och du hamnar på en sida där du kan designa koden lite som du vill! (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

Du kan ändra färg, mönster, ögonform mm.

 

 

qr-till-qrsida2

Scanna koden här intill för att ramla in på en sida för annorlunda koddesign! (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

Du kan fixa en gräsmatta och andra snygga ”lookar”.

 

 

Scanna koden här intill och hitta en bra app i appstore. (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

qr-larande-p

Du kan göra bild-qr-koder – som den här med min logga för Lärande Perspektiv. Scannar man min QR-kod hamnar man på min blogg.

 

Scanna denna om du vill ha en bra gratisapp som kan göra enkla och helt vanliga QR-koder och som dessutom är bra till själva scanningsmomentet. (Klicka på bilden om du inte kan/vill scanna)

 

 

Hur kan QR-koden vara användbar då?

  • Tänk dig att du vill instruera eleverna – ett sätt att räkna; teckna; pyssla; plantera; skriva en imagerecension… Det räcker att du instruerar en gång – filma in dig helt enkelt 🙂 Här har du ett jättefint exempel på en elev som instruerar sina kamrater. Därefter kan det på pysselbordet ligga material – papper i detta fall; på anslagstavlan sitter QR-koden till instruktionsfilmen – och vips kan du ägna dig åt elever som behöver extra stöd eller helt enkelt en stund med en vuxen – instruktionen sköter sig själv! imageKlickar du på bilden här eller scannar på koden, så kommer du till filmen på youtube. Så kan alltså eleven också göra, med en kod du satt på anslagstavlan.
  • Värdegrundsarbetet kan få en extra skjuts med hjälp av små QR-koder med positiva uppmaningar, som sitter här och där.

qr-varde-1

 

 

qr-varde-3

 

 

 

 

qr-varde-4

 

qr-varde-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • I tamburen kan fritidshemmet sätta upp veckans QR-kod med ett veckobrev eller en film om veckan som gått.

Tack för att du orkade läsa ända hit! Vi som bloggar om pedagogik gör det i regel helt ideellt – och för dig som läser är det bara att välja och vraka: Ta hela konceptet; välja delar; strunta i alltihop eller något helt annat. Betalningen för bloggarmödan: Det är alltid roligt när någon hör av sig med tankar om inlägget! Och när någon delar vidare känns det också väldigt roligt. Ibland hör någon av sig och berättar om sin erfarenheter av att ha testat något de läst här – fantastiskt! Så läs, dela och använd!

/Ha det!

Spara

Spara

Spara

Blandteknik för f-3

Skola och fritidshem – den här övningen passar bra för båda verksamheterna. Övningen ger eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material på en och samma bild.

  • Vattenfärg (eller tempera)
  • Oljepastell
  • Collageteknik
  • Penselteknik
  • Vått-i-vått

Börja med stammarna – vita med svart, om eleverna vill göra björkar. Men det kanske de inte alls vill 😀

Måla himlen vått-i-vått – dvs flödiga färger med mycket vatten som flyter in i varandra, kanske blå, svart och vit. Eller andra varianter beroende på vilket väder man vill gestalta. Måla marken på samma vis.

Riv små pappersbitar i höstlövsfärger (eller kanske vårskira färger om ni är i en annan årstid när andan faller på) och limma fast. På bilden är det arbetet bara påbörjat.

image

Mina pojkrumshistorier

Som barn, på 70-80-talet, lekte jag äventyr. Jag flög fram över klippor med långa språng. Jag levde i klätterträdet. Cykeln användes flitigt. Skogen och gärdet kände jag som min egen ficka. Jag klängde runt på vår båt, i fantasin var jag ombord på ett sjörövarskepp. Öarna var förstås öde och jag var strandsatt i åratal.

Gissa om det livet gjorde mig gott?! Min kropp var stark och frisk. Min hjärna utvecklades av alla historier som skapades där inne. Jag kände mig säker och oövervinnerlig – något som verkligen gjorde mig gott eftersom det inte alls var den känslan jag hade i det sociala livet i skolan (snarare tvärtom).

Jag är helt säker på att litteraturen påverkade min barndom. Skattkammarön, Biggles, Robinson Crusoe, indian- och imagemysterieböcker innehöll karaktärer som tog risker; som var modiga; som offrade sig; som var fysiskt aktiva och hårdhudade. De var mina förebilder.

Litteratur och film och säkert många andra medier, öser över oss upplevelser, påverkar och ger oss, som sagt, förebilder. Det är därför viktigt att få läsa (och/eller erfara annan media). Men det är inte bara viktigt att läsa. Vad vi läser är också viktigt. Jätteviktigt! Ovan nämnde jag böcker jag läst och påverkats av. Jag läste också annat. Men mitt JAG passade med äventyren. Vad hade hänt om jag bara läst flickböcker? Hade jag smetats på en stereotyp? Kanske. Nu blev jag istället anti-flickstereotyp. Till del, förstås. Man påverkas ju på andra sätt än av litteratur också. Jag vägrade kjol – hur klättrar man och spelar fotboll med det!? Samma med sandaletter – det satt mest Lejonskor på mina fötter. Håret var kort. Det var nämligen tråkigt att kamma och pyssla med sådant.

Äsch! Vart vill jag komma? Jo, det är ett viktigt vuxenansvar att se till att inte dela in litteraturen (eller något annat) i pojk- och flickböcker. Om jag förmedlar att de gulliga böckerna med hjärtan på och med kärlekshistorier i, är tjejiga kommer pojkarna inte våga läsa och vice versa.

Jag vill avsluta med att, för saklighetens skull, avslöja att jag också lekte med dockor. Men jag tror att jag som dockmamma hade en annan twist än vanligt. Det var väl antagligen därför som dockorna ramlade i diket när jag balanserade på strandbrinken av den brusande floden för att leta mat i vildmarken…

Det perfekta fritidshemmet

Vill du vara med och tycka till?! Dela så att att fler pedagoger på fritidshem kan tycka!

Ett fritidshem kan vara inhyst i ett traditionellt klassrum, i en skola. Det kan också vara en egen lokal, kanske till och med ett eget hus. Det kan ha en gård att leka på eller 4736736086_745374851c_zockså har det inte det – man får gå iväg till en park. Några fritidshem har tillgång till andra lokaler – idrottshall, datasal, badhus, slöjdsalar mm och andra hInside My Classroomar många sådana resurser i de egna lokalerna.

Ja, fritidshem kan se lite olika ut. Och många har åsikter om hur fritids inte bör se ut. Men hur bör det se ut egentligen?? Hur ser de optimala lokalerna och den bästa utemiljön, ut? Vad finns det tillgång till? Inte om man får välja helt fritt – om jag hade alla pengar i hela världen – utan om man fick tänka lite fritt. Att man ficka anpassa lokalerna efter det verkliga fritidpedagogiska behovet.IMG_9423

Kommentera nedanför inlägget. Vad tycker du egentligen? Det har funnits ett antal pedagoger som stått inför utmaningen att vara med när en ny skola med fritidshemsdel, ska förverkligas – vad har de sagt/vad borde de ha sagt?! Ös på med åsikter! Kanske kan vi inspireras av ditt tips inför ommöbleringen, flytten eller nybyggnationen. Skriv en kommentar här. Det skulle vara kul att kunna sammanställa svaren och använda som ett nytt blogginlägg som kan inspirera den som vill tänka nytt!


 

 

beskuren2

 

Internet och digitala verktyg gör oss passiva och stillasittande! Eller?

image

Gamla vattentornet, Lidköping. Man cyklar förbi en mängd vackra, roliga och spännande platser!

Om det rubriken antyder, är sant, har vi som pedagoger ett ansvar att ändra på det. Många tolkar detta ansvar som att de ska erbjuda andra aktiviteter och på så sätt lära barn att tycka om sport och annan rörelse. Det är förstås en väg. En bra väg. Men om den vägen innebär att man är rädd (och därför undviker) att använda de digitala verktygen i skolans och fritidshemmets undervisning, blir det fel.

I läroplanen som styr arbetet i skola, förskoleklass och fritidshem kan vi läsa att vi ska låta eleverna lära sig att hantera modern teknik samt dagens stora informationsflöde. Och så vara källkritiska. Dessa ting hör obönhörligen ihop med internet och digital teknik. Lägger vi till elevens inflytande och delaktighet samt att läraren ska erbjuda olika arbetsformer och arbetssätt, så finns det ingen återvändo. IKT, MIK, IT eller vad man nu väljer att kalla det, ska finnas i undervisningen. Punkt slut.

Så… Hur kan vi bidra till att elevernas rörelseaktiviteter inte minskar när det ska delas ut ipads och datorer och elevernas egna mobiler ska involveras i undervisningen?

Jag behöver bara titta på mig själv: Jag är som gjord för att sitta i en soffa: Jag gillar att lata mig; jag tycker om att småäta – det går bra med både sötsaker och snacks; jag njuter gärna en film; en bok; ett klassiskt musikstycke eller en halvtimme på sociala medier. Dessutom ogillar jag att sporta. Den perfekta soffpotatisen, således! Och med en perfekt matchning för de digitala verktygen – för dem gillar jag! Spel är kul! Sociala medier är kul! Det finns hundra miljoner bra tips för både arbete och fritid! Jag kan skriva därpå, vilket är kul och kan göras från soffan! Jag kan vara kreativ med foton och jag kan teckna med digitala verktyg. Och jag kan söka på allt jag kommer på att jag är intresserad av. Från soffan. Julgardiner, influensa, recept, reservdelar, väder, resmål… Det skulle vara lätt att hamna i soffan och inte komma ur. Om inte…

… digitala verktyg. Jo, det är de digitala verktygen som fått mig att röra mig så mycket som jag ändå gör. Idag – en perfekt dag för mys, eller hur!? – har jag cyklat drygt 22 km. I fredags cyklade jag drygt 17 km. Jag slänger mig helt enkelt på cykeln för att erövra virtuella zoner. Dessa zoner kan andra erövra tillbaka från mig och det är en ständigt pågående kamp om zonerna. Jag cyklar och cyklar. Jag spelar ett mobilspel: Turfgame.

När andan faller på letar jag och mannen – ibland hela familjen – dolda skatter i naturen. Då vandrar vi, ofta långt, och använder våra mobiler – ja, mobilspel igen – Geocaching. Apparna får oss att röra på oss. De triggar igång önskan att levla, bli bättre än motspelarna och att få belöning. Tänk om den sortens aktivitet kunde anses lika bra som att gå till gymmet, spela fotboll eller dansa. För alla gillar ju inte idrott.

Idrottslärare, fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare – ta hjälp av den digitala tekniken för att öka den fysiska aktiviteten. Det är faktiskt möjligt! Jag är ett levande exempel!

Dela till en lärare eller en förälder med fysiskt inaktiva barn! Eller gör slag i saken själv, om du hellre spelar spel än idrottar! Här är länkarna till apparna i appstore. Finns varianter på andra plattformar än Apples, också!

Geocachingimage
https://appsto.re/se/hr0Ar.i

Turfimage
https://appsto.re/se/5EK1M.i

Ps. Denna veckas cykling: nästan tio mil. Förra veckans: 2,5 mil. Förrförra: över sju mil. Och då har jag ändå varit bortrest varje vecka. I somras cyklade jag i snitt 10 mil i veckan, juni, juli, augusti. En halv förmiddag var jag regionmästare 😜


 

beskuren2

Dag fyra och fem – skapande ute

Dag fyra, av vår lägervecka, skapades det toarullskonst. Detta arbete var betydligt mer kreativt än vi själva kunnat gissa! Inte en enda bild har jag på dessa skapelser, tyvärr, men förutom roliga figurer (man kan googla efter liknande), satte barnen igång med gigantiska projekt som med nöd och näppe hann avslutas innan hemfärden, dagen därpå. Det blev båtar och solstolar och helt andra ting som bytte skepnad allteftersom de skapades. Barnen inspirerades tydligt av att inte behövs hålla sig inom några ramar!

Dag fem var det gemensam målning för dem som inte var mitt uppe i ett toarullsprojekt. Ena gruppen målade en himmel och fyllde den med regnbågar, fåglar, humlor och annat spännande. Andra gruppen fick måla marken. Marken fylldes med sjöar, hopptorn, hus och mycket mer.

Syftet med övningen var samarbete och samhörighet. Och givetvis skapandets glädje i sig!

Summasummarum – VILKEN VECKA! Barnen har fått rekreation, vila och rörelse. Man har varit delaktig, valt själv och själv bestämt takten. Mer sånt här åt barnen!! 

  

Tredje kreativa dagen på Sjölunda

Genom att använda material från naturen, får det man skapar helt eget liv. Inget kan bli likadant. Inget är heller tillverkat i en maskin; i en fabrik och det känns bättre miljömässigt. Att reflektera tillsammans med barnen om dessa vinster, är intressant. Det blir också några polletter som trillar ner – att det faktiskt inte bara är att skapa den ena pärlplattan; plastsnodden; garnbollen eller gipsstatyn efter den andra utan att det har ett pris någonstans.

IMG_1474Här har barnen satt igång skapandet. Några samlade material och knöt mobiler. Men det blev också helt andra projekt gjorda. Sanningen att säga var inte alla arbeten i total frånvaro av tillverkade material. Men vi snålade på allt sådant som inte var från naturen! 

 Håll utkik för snart kommer sista delen av vårt skapande på Sjölunda, dvs dag 4 och 5. Följ mig på FB så får du inläggen i ditt flöde. Jag lägger också ut allt på Twitter (du hittar mig som @FrokenAsa) och mycket kommer också på Pinterest. Vi ses!

Skapande utomhus, dag 2

Att planera skapande utomhus, utan många av de bekvämligheter som vi i vanliga fall tar för givet, är lite klurigt. Minst sagt. Många barn hade valt skapande aktivitet på daglägerveckan – och det var ju väldigt roligt – men det innebar också rätt stora grupper. Det gällde att hålla tungan rätt i mun när 27 barn skulle samsas om en liten tvättbalja för handtvätt, två limpistoler och platsen i en paviljong när regnet föll.

Men ingenting är omöjligt med god hjälp av duktiga kollegor och tålmodiga barn.

Kartonger hade vi samlat länge. Och med ett gott tillskott av lite extra av samma vara, från en äkta hälft, kunde alla barn få en rejäl bit att skapa av. 


På havstema/sjötema skulle det nu skapas. Det blev sjöborrar, fiskar och räkor. Och dessutom lite annat smått och gott. Alla arbetade med stor entusiasm. 

Material: Kartong – stora, för det ska bli rejäla skapelser! Akrylfärg, penslar och paletter (plastlock). Skyddskläder och lim (för ögon, ihopfogning av kartongbitar etc). Saxar, gärna stora och kraftiga. Mattkniv, för att hjälpa barnen lite på traven. Det var minsann inte så lätt att klippa i kartong! Vi använde också tavelupphängning och snöre på baksidan. På så sätt kunde vi ordna vernissage för de andra och för varandra, redan samma eftermiddag!

Följ Lärande Perspektiv om du inte vill missa vad vi gjorde dag tre på vårt dagläger. Följa kan du göra både på bloggen och på Facebook. Dessutom lägger jag ut alla nya inlägg på Twitter. Du hittar mig där som @FrokenAsa 

 

Skapande med himlen som tak och gräset som golv

Här ute har vi inte tillgång till varmvatten och barnen får inte gå in i den lånade stugan. Därför har de inte möjlighet att tvätta sig i rinnande vatten alls. Det är lite primitivt. Men i gengäld har vi tid och plats att breda ut oss. Och naturen som inspiration. Vinden, solen och regnet som gäster som kommer och går som de vill.

Det går att ge barnen förutsättningar för kreativt skapande, trots att man lever primitivt. Vi släpade med oss en del grejer, på vår daglägervecka, som hjälpte oss! En paviljong (som en förälder fixade) sattes upp ifall det skulle bli spöregn. Vattenkokaren fick värma vattnet, så barnen kunde tvätta sig i en diskbalja. Några hopfällbara bord (bygdegårdsbord) lånades in. Men mycket skapande skedde direkt på gräset.

Ett återkommande tema för årets skapande, var tankar runt att man kan skapa resurssnålt. Att vi inte måste tära på jordens resurser. Att man kan återanvända och dessutom finna material i skog och mark. Barnen var indelade i två grupper – de mindre barnen (6-8 år) och de större (8-10år). Nästan alla dagar fick de två grupperna samma uppgifter. Det var spännande att se hur de tog sig an dem, utifrån sin egen erfarenhet och gruppdynamik! Gruppen med yngre barn var på 18 personer och de större barnen var 27(!) stycken. 

Dag 1: Första dagen fick ändå de två grupperna olika uppgifter. Det berodde på att vårt material inte räckte till det stora barnantalet. Så här skapade de stora! 

 

Först pratade vi om totempålar. Vad är det? Är det någon som kan något om totempålar? Därefter pratade vi om jordens ändliga resurser. Båda ämnena avhandlades ganska snabbt, dock. Här skulle skapas!

Material: Tomma dunkar. Rundstav. Kniv, att vässa rundstaven med och slägghammare att slå i rundstaven i marken med. Mattkniv att göra hål i botten på dunkarna, så att pinnen kan gå igenom. Akrylfärger – så totempålen tål att stå ute. Limpistol (och en kabelvinda att få med strömmen ut!) Diverse annat: Barnen använde garn, tomma värmeljushållare, pinnar, kartong mm. Penslar och paletter (läs glasslock) plus skyddskläder – vi hade stora skjortor skänkta från en affär som skulle byta personalens arbetskläder. 

   
 

De yngre barnen skapade ansikten av återvinningsmaterial. Också med denna grupp pratades miljöaspekt. 

Material: Kartonbitar, pinnar, garn, värmeljushållare mm, akrylfärg, penslar, limpistol, skyddskläder. 

Båda grupperna hade sina alster på utställning under veckan. Häng med på nästa blogginlägg och läs om dag två!