Vi intar nya lokaler!

Under en termin har vi tryckt in oss i en fjärdedel av skolan för att resterande del inte var färdigbyggd. Men under julen flytttade vi in – nu är lokalerna färdiga. Möbler har kånkats och skruvats ihop; material har bytt plats; elever har bytt avdelningar; föräldrar har gått vilse och nya elever och nya lärare har flyttat in.

Oj, vad skoj! Nu återstår en hel del arbete med att ordna miljöer för lek och lärande. Det måste ske medan det vardagliga arbetet fortlöper. Det kommer ta lite tid.

Hur inreder man lokaler för kollaboration och för ett undersökande arbetssätt? För att ge förutsättningar för kunskap, utveckling och lärande? För att nyfikenheten och upptäckarlustan ska bo kvar? Nu måste vi fundera på vad lokalerna ska sända för signaler och ge för impulser. Det är inte alltid så lätt. Man skulle verkligen behöva se lite inspirationsbilder från andras lyckade exempel! Olyckligtvis hyses många andra fritidshem in mellan bänkarna i ett klassrum – men har just du en innovativ och kreativ miljö får du VÄLDIGT gärna visa upp den!!!

Paljetter i fina glas. På en silverbricka. I ett gammalt härligt slitet skåp. Med en ljusslinga. Det lilla extra pimpet har gett reaktioner bland våra elever. Ååååå… säger de. Och fingrarna måste ner och pilla. Och skaparlustan vaknar. Man får börja med det lilla!

Sjölunda skola ligger i ett vackert, naturnära område – sjö, skog, äng och åkrar finns här – men ändå i förbindelse med staden. Nu börjar arbetet med att, i samspel med eleverna och deras föräldrar, forma en modern verksamhet. Jag är en liten pusselbit bland andra – det ska bli riktigt kul och fantastiskt spännande!

 

Annonser

Inspirerande sociala medier och julklappstips

Julklappar som kan användas!

Vilken fantastiks fortbildning man kan få på internet och i sociala medier. Och vilka bra idéer! Jag har under åren lärt mig använda programmering; skapa en pod (även om jag nu glömt det och måste ”googla upp” den kunskapen igen, för jag vill prova med eleverna!); bedriva bra rastverksamhet; arbeta normkritiskt etc etc. Och jag har fått tips för fritidshemmet och skolan om olika kreativa uppgifter; konstruktionsarbete; pedagogiska miljöer… Ja, genom internet och sociala medier har jag ökat min kunskapsbank; fått vrida och syna min pedagogiska praktik och mina ögon har öppnats för sådant som jag aldrig själv skulle ha kommit på. Så häftigt!!

Till saken: Jag blev inspirerad av ett inlägg på FB där fritidshemmets elever skapade presentkort. Så den idén snodde jag rätt av! Och så kom jag på att vi kunde göra andra presentkort också – digitala! Det är roligt och lärorikt och faktiskt bra att kunna. Ladda ner en app där du kan skapa enkla QR-koder med text (t ex QR-reader) eller gå in på en sida på nätet – finns fler, kolla här: Snygga och användbara QR-koder och ge bort ett digitalt presentkort. Eller kanske snarare: låt eleverna göra det!

Tack för inspirationen, fejjan!

 

Vad berättar min bild?

Med min bild kan jag berätta. Idag tränade vi på att illustrera en särskild tid på dagen och en tid på året – vinter. Vi repeterade vått i vått med vattenfärg och hur man sparar ut ytor. En första nosning på hur man gör skuggor, fick vi också – både självskugga och slagskugga.

Att måla björkar på det här viset är gjort många gånger – Av elever, lärare och konstnärer. Det är uppenbart varför: Det blir underbart!

Har du frågor får du gärna höra av dig!

När barnen valde skapande: Vinterbilder

Vi arbetar med stöd i Lgr 11 – läroplanen, förstås. Fritidshemmet styrs av kapitel 1, 2 och 4 och det finns många delar som ständigt arbetas med. Värdegrundsfrågor; estetik; natur, teknik och samhälle är betydande delar. Man letar ständigt nya vägar att arbeta mot målen. Just nu ligger extra fokus på inflytande och ansvar. Vi lyfter helt enkelt de frågorna mer under en period för att förstärka det arbetet. Att själv påverka innehållet i sin vardag; att själv göra val som tilltalar mig – det är ett sätt att skapa mening åt fritidstiden.

Vårt fritidshem ger möjlighet till många val – ofta kan man göra vad som faller en in; det man vill lära sig mer om; vila eller aktivitet; kamratlek eller en enskild stund. I torsdags hade vi ett begränsat antal val – Skogen; Spelhåla; Skapande och Fotboll. Syftet var att uppmuntra till att testa nya aktiviteter; att hamna i nya, åldersblandade konstellationer och att träna på att göra val och stå för dem.

En liten grupp – nio elever – valde skapande denna torsdag. En grupp som annars inte möts så ofta i vardagsleken. Några killar i åk 2 och några killar och tjejer från förskoleklassen. De började vid var sitt bord (förskoleklasserna vid ett och tvåorna vid ett) men började samspela och samtala mer och mer allteftersom skapandet pågick.

Här kan du få våra skapandetips på temat Vinterfåglar:

  • Våra mål för aktiviteten: Främst kring inflytande och ansvar, men många andra delar fick vi med per automatik – främjande likabehandlingsarbete kring trygghet samt estetiska mål, t ex.
  • Material: vattenfärg, vit flaskfärg, penslar, stöpplar eller korkar, kraftigt papper, färgat papper och tuschpennor, lim (skollim, trälim, Marwin eller liknande).
  • Steg för steg: 1)Måla bakgrunden med vattenfärg. 2)Medan det torkar (gärna i torkskåpet) skapar man en fågel. Vi använde inte mallar. Eleverna fick klippa ut fågelsiluetter i färgat papper – så som de tycker att fåglar ser ut, eller med tuschpennor teckna fåglar på vitt papper och klippa ut. 3)Måla en gren på bakgrunden och 4)tryck snöflingor med stöpplar eller korkar. 5)Limma fast fåglarna – det går ganska bra även om snöflingor och gren inte torkat riktigt än.

Lycka till!!

Får vi måla vått i vått?

Både i uppdraget som bildlärare och som lärare i fritidshem ingår det att ge eleverna möjlighet att lära om olika material, verktyg och tekniker. När de lärt något nytt och dessutom benämner det med rätt vokabulär samt vädjar om att få använda det när de skapar fritt – då får man vara nöjd.

Att måla vått i vått med elever i de yngre åldrarna, är inspirerande. De allra flesta slutar inte att förundras över hur färger flyter in i varandra; bildar mönster och lever sitt eget liv på pappret. Följande övning tar två pass i anspråk (alternativt ett om man kan snabbtorka i torkskåp eller med fön – men två pass kanske ändå känns bra att dela upp det på) och ger följande:

  • Förmågan att planera sitt arbete.
  • Träning i skissteknik.
  • Kunskap om olika bildelement, som bakgrund: framför och bakom.
  • Kunskap och kännedom om hur vattenfärger kan fungera, vått i vått, samt hur man kan spara ut områden på pappret.
  • Träning i penselteknik och penselvård
  • Träning i att använda tuschpennor – att använda två material i samma projekt.

Eleverna hade tidigare erfarenhet av vått i vått genom vår lövövning. Du behöver bra papper, vattenfärger, penslar och muggar, tuschpennor, blyertspennor, sudd.

Samtala om bakgrund: bakom och framför – illustrera gärna genom att visa en teckning där himlen är målad i överkant samt en teckning där himlen går ner bakom t ex ett hus. Samtala om vattenfärgens egenskap som transparent – att man måste tänka på i vilken ordning man målar eftersom inget går att måla över. Idag ska vi träna på att planera vår bild genom att spara ut ett område – låta det vara vitt.

  1. Pass 1. Eleverna skissar ett hus och en horisont bakom huset.
  2. Måla en himmel med två färger vått i vått. (Bra att demonstrera först). Spara huset vitt/omålat och helt torrt.
  3. Låt torka
  4. Pass 2. Eleverna skissar husets detaljer – det är smart att börja passet med en genomgång som tar upp hur intressant en bild kan bli med många detaljer.
  5. Fyll i husets med tuschpennor och husets konturer med svart – gärna en vattenfast penna.
  6. Måla marken vått i vått – eleverna bör tänka på vad det är för någon mark, annars blir det ofta slentrianmässigt grönt. De kan tänka ut om det är asfalt, plattor, grus, gräs etc.

Lycka till med projektet! Mina elever vill nu måla vått i vått hel tiden 🙂

 

Språkträning på fritids??!?

Jag tänker tillbaka på den där dagen när vi började låta eleverna ta över dokumentationen. Vilken fullträff! Måste ta upp det där igen, ju!

De lägger ipaden på bordet och tittar på dagens ögonblick, fångade på film och foton. Ur ett barns perspektiv finns dagen dokumenterad:

Leo som håller upp en traktor i plusplus. Linnéa som hoppar från gungan. Samlingen och fröken Hannes som spelar och sjunger. Melodin som glad och munter strömmar ur ipaden.

Då sätter de ord på det de ser och det de gjort. De tränar att samtala. De lyssnar in och väntar på sin tur.

Någon förstår plötsligt innebörden i ett ord. En annan uttalar för första gången en lite mer komplicerad mening. Alla ökar sitt ordförråd. De tränar att kommunicera. Språkträning.

Eller helt enkelt fritids. Där man lär, utvecklas, ”fejlar och levlar”. Vardag med pedagoger som regisserat och elever som tolkat.

#älskafritids

7 år och van att googla

En KUL & STRUL- kurs tar 1-1,5 timmar per pass och bygger upp elevernas kunskap om det roliga (KUL) och svåra (STRUL) med digitala verktyg och internet.

Idag hade vi detta innehåll:

Vi använder oss av Instagram för att informera föräldrarna om hur vi arbetar. Så här såg dagens ”bild” ut. Till den låg följande bildtext:

”På nätet hänger redan barnen – vi ser att många är vana internetanvändare. Att utveckla kritiskt tänkande och säkerhetsmedvetenhet är viktigt. Men också att hitta roliga OCH utvecklande aktiviteter som alternativ till passiv konsumtion!”

Att ta med föräldrarna är bra. När de känner till vad vi jobbar med, kan det ge dem stöd hemma, ge viktiga samtalsämnen till stunden runt matbordet och det leder till delaktighet och en känsla av meningsfullhet från båda elevens och förälderns sida.

Färglära och samarbete

 

Det är grundläggande att kunna blanda färger – så oerhört praktiskt att ha i bakfickan! När jag läste på högskolan sa vår lärare att många blivande lärare kommer till sin utbildning utan denna kunskap. Men det är inte svårt att lära och ju tidigare desto bättre. Här kommer lite input hur jag arbetat med färglära i en åk 2. Det går att göra på många olika vis och vi har bara börjat ännu. På ett av alla vis.

I övningen ingick också andra bra grundkunskaper. Så här har jag delat upp det:

  • Samarbete
  • Färglära: primärfärger, sekundärfärger, varma och kalla färger
  • Linjemålning
  • Symboler, figurer

Du behöver:

  • Spännpapper
  • Flytande färg: primärfärgerna röd, blå, gul samt svart
  • Penslar
  • Paletter eller något annat att blanda på

Pass 1 Först tittar vi på linjemålning – Vad är en linje? Hur kan olika linjer se ut? Hur kan en figur målad med linjer se ut? Vad är symboler? Vad betyder det att något symboliserar? Hur många symboler med linjer, känner jag till? etc etc.

Eleverna samarbetar i grupper runt ett stort papper. Uppgiften gäller att fylla pappret med linjemålning i svart. Figurer, symboler, bokstäver och olika linjer kan finnas på pappret. För ett snyggt slutresultat rekommenderas att måla en linje runt om – en svart ram.

Pass 2 Först lär vi oss om primärfärgerna och hur man kan blanda dem för att få sekundärfärger. Därefter tränar vi i våra grupper på att blanda ihop sekundärfärger. När vi känner oss mogna målar vi alla vita ytor på de stora papperna med varma färger (på ett av de stora papperna) och med kalla färger (på ett annat).

Pass 3 Vi hann inte färdigt på pass 2. Därför passar vi på att inleda pass 3 med en repetition samt kika på våra påbörjade arbeten. När eleverna tittar på sina stora ark blir det plötsligt väldigt tydligt hur varma de varma färgerna är, och hur kalla de kalla färgerna är. Det blir också väldigt tydligt vad som blivit fel. Vi ser misstagen som lärdomar och funderar hur vi ska tänka fortsättningsvis. Ska vi behålla felen som snygga avvikande fält eller ska vi måla över? Fina och bra diskussioner om hur man klarat samarbetet och hur man ytterligare kan förbättra, kom upp.

De färdiga alstren blev mäktigt fina och får nu förgylla våra väggar. Det skapar också en förförståelse för andra elever som tittar på de stora planscherna och funderar på vad som skiljer dem åt. Förutom att eleverna som gjort dem är grymt stolta.

Läs mer

#365creative

Jag kollar Facebook i sängen för att vakna. Hittar ett inlägg av Kristina Rilbe. Det handlar om hur vi arbetar för att eleverna ska få inspiration och tid att skapa. Medan vi själva kanske t o m tömmer ut vår egen skaparenergi. Hinner du skapa egna bilder som bildlärare?

Galet, oöverlagt, impulsivt och kanske idiotiskt bestämmer jag mig för att det inte ska få vara så i mitt liv längre. Jag ska skapa en utmaning till mig själv – och till andra som ev vågar (vi måste ju inte vara stenhårda, va?!)

Lägg ut något du skapar på sociala medier, varje dag. Tagga med #365creative. Så lyder utmaningen. Jag tänker att det ska tvinga mig att göra en kladd; en skiss; en krumelur eller vad som helst. Och jag kommer lägga ut på Instagram – FrokenAsa. Hänger du på?

Jag har knappt rört en pensel på – jag vet inte hur länge – annat än i diskhon i ateljén på jobbet… Gick äntligen med i en målarkurs nu – så nu har jag använt pensel tre gånger… Nu har jag bara 364 bilder kvar för jag har just lagt ut min första bild!

Sparade byggen och konstverk på tork

På Flöjten kunde våra byggprojekt ta tid. Våra nymålade konstverk kunde ligga kvar på bordet om de inte torkat när vi skulle gå hem. Och om tågbanan var extra rolig och tagit timmar av konstruktivt samarbete, kunde den få sprida ut sig på heeeeela golvet. Året var 1990. Jag hade nyss gått ur gymnasiet och mötte min första fritidshemsgrupp. 15 barn och tre personal. Vilken härlig miljö för utveckling och lärande barnen hade. Man kände verkligen alla barn ordentligt. Man såg varje barns behov!

Sen kom många års förtvinande av fritidshemmet. Under mina utbildningsår förändrades fritidshemmet. Med min nya utbildning i ryggsäcken klev jag ut på en annan arena än jag utbildats för. Skolan hade börjat äta upp fritidshemmet genom flytten in i dess lokaler. Fortfarande idag får inte grundskollärare och lärare i fritidshem, på många utbildningsorter, utbildning i vad samverkan mellan skola och fritidshem är. Nya lärare i fritidshem blir chockade av att möta grundskollärare som förväntar sig att bli assisterade av fritids. Möten kretsar runt hur eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Hur man ska få skolans dag att flyta. Så ser mångas verklighet ut. Om man ens har gemensamma möten…

I veckan kom funderingen upp om vi inte på fritids ska ha mentorselever, som läraren i skolan har. Det underlättar i kontakt med föräldrar mm. Jag tittar på min vardag. Som också är många andra pedagogers vardag. Jag möter, under några timmar, alla skolans elever på fritids. Vissa dagar träffar jag inte de äldre eleverna mer än med ett ”Hej” och vissa dagar är det bara dem jag möter. Hur väl kan man känna eleverna då? Hur kan man anpassa verksamheten för individen då?

Lyckligt lottad som jag är, har ”min egen” arbetsplats gett plats för fritids. Vi lämnar teckningar på tork. Vi låter byggen leva till nästa dag. Vi pratar även om fritidshemmets flyt på våra möten. Och efter nyår kommer våra barngrupper att delas och minskas eftersom våra lokaler då står färdiga. Mycket handlar idag om ledarskapet – en rektor som värnar fritidshemmet. Varför ska det bero på enskilda rektorer? Varför har inte alla barn rätt till ett prioriterat fritidshem???